30 augusti 2007

Polisens rädsla för yttrandefriheten


Demonstrationståg är en viktig del av demokratin och yttrandefriheten. Därför är det betänkligt att Polisstyrelsen i Stockholms län utreder om det är möjligt att stoppa störande demonstrationer (eller snarare demonstrationer som blir störda) och anvisa en annan plats, till exempel en öde landsväg. SvD

Även i Danmark är polisen rädd. Gertrud var nyligen i Fredericia i Danmark för att demonstrera med SIOE (Stop Islamisation Of Europe). Hon berättar:

Vi var inte många, för yttrandefriheten har dåliga villkor i Danmark. En liten flock gamlingar, som mindes hur Danmark var en gång innan den sista ockupationen, och yngre människor, som hade vaknat upp och hade en idé om att vilja rädda sitt land och sin frihet. De flesta danskar tror, att denna frihetsrättighet alltid har varit här, och alltid kommer att förbli här. De flesta använder den inte. Och de, som verkligen använder den, förstår ofta inte alls att den är guld värd, att den betyder frihet... eller rättare menar de synbarligen att denna frihet bara skall gälla dem själva. Att det är deras personliga frihet. Därför att deras åsikter är riktiga och sanna.

Yttrandefriheten gäller för alla. För Loke som för Thor!

Därför är det djupt problematiskt för de statliga institutioner och organ, som skall representera och betjäna hela befolkningen, att de inte lever upp till vår demokratiska grundlags innehåll.

Polisen i Fredericia hade bestämt att demonstrationen skulle gå ut ur staden längs trafiktomma vägar utan människor. På så sätt riskerade de inte att få gatstenar och flaskor kastade i huvudet av den gatupöbel, som mer än någon använder den allmänna yttrandefriheten till att nedbryta och förstöra densamma.
Jag har stor förståelse för polisens arrangemang, och att de vill undgå överfall, men det är samtidigt en konkursförklaring från deras sida och en eftergivenhet gentemot gatupöbeln.

På vägen ut i ödemarken kom jag att tänka på turkarna, som tvingade de kristna armenierna till dagslånga dödsmarscher ut i öknen i 1915. Armenierna blev färre og färre på vägen. De bockade under för ansträngningarna, svält och törst och föll döende omkull i vägkanten.

- - -
Läs även Gertruds magnifika analys av Vilks rondellhund! Spydpigen

0 Kommentarer:

Skicka en kommentar

Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.