20 augusti 2007

Vilken Gud?



En gång i tiden studerade jag teologi. Jag minns ett nattligt samtal med en studiekamrat som sen blev präst som frågade mig: Vilken Gud? Den frågan etsade sig fast i min hjärna och bidrog till att jag inte blev präst utan bestämde mig för att bli naturvetare.

Det är alldeles uppenbart klart att Allah inte är samma gud som den kristna guden. Ändå inbillar sig massor av präster i sin monoteistiska nit, att eftersom det bara finns en gud, så har vi samma gud som muhammedanerna, och låter sig mer eller mindre våldtas av dem.

Gå bara på till kyrkan på söndag och hör prästens politiskt korrekta floskler. Svenska kyrkan har förrått vår andlige lärofader Luther som å det strängaste varnade för sådana villfarelser. Vi borde förstatliga kyrkan igen, och sätta den under strängaste förmyndarskap!

Prästen i min församling vägrade att låta brudens far överlämna bruden till brudgummen, det var för patriarkaliskt och för amerikanskt, tyckte han. Vad har den där prästen i kyrkan att göra? Åk hem och lev på socialbidrag, tycker jag. Skilj dig från från frun så får familjen ännu mer.

Post scriptum, jag tror inte på staten, låt teologerna hållas så länge.

3 Kommentarer:

Ove N sa...

Hur tolkade ni en mycket vanlig förekommande uppmaning i Bibeln, nämligen "Gå ut ur Babylon", "gå ut ur Babel", som förekommer ymnigt i böckernas bok. När det uttalades som Guds ord var Babel redan fallet. Där förekommer också uppmaningen "gå ut ur Egypten", när Israel redan lämnat Egypten. Skall staten och kyrkan verkligen hora med varandra?

Jag läser med stort intresse denna blogg, Tack!

Knute sa...

Hej Ove, kan man tolka det som att kyrkan druckit av Babels berusande vin och lämnat Luthers rena lära?

Knute sa...

Jag är inte speciellt religiös men i natt hade jag någon form av vision av Gud. Jag tänkte mig honom som något väldigt stort och skrämmande, så oerhörd att det inte fanns plats för något annat i universum, allra minst djävulen eller Allah eller några andra gudar, allt ingick i paketet. Men i och med att gudsbegreppet omfattade allting så blev det fullständigt obegripligt, och synonymt med evighet och öändlighet. Det var en känsla av att mitt mitt medvetna jag var så litet i jämförelse med mitt beroende av allting, av luften jag andades, av andra människor, av universum.

Skicka en kommentar

Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.