19 oktober 2007

Både statens och individens suveränitet hotas av EU

De socialdemokratiska "välfärds-staterna" i Europa har avvecklat individens frihet. Beskattningsnivån och de många förbuden och regleringarna tar ifrån medborgarna deras rätt att bestämma över sitt eget liv, rätten att förvärva rättmässig egendom, samt att råda över sin egendom.

Angreppen på individens frihet sker alltså i kraft av massiv konfiskation, som när det specifikt gäller EU-samarbetet används till ett sinnrikt system av ekonomiska överföringar till bland annat jordbruks- och regionalstöd, men också i stigande grad till ständigt flera olika områden, där EU-administratörer och de europeiska politikerna säkrar sig sympatisörer med hjälp av medborgarnas konfiskerade medel.

Vänskap via skattepengar kan också ses på den globala och internationella nivån, där konfiskerade miljardbelopp sänds till ofria länder i Afrika och Asien.

Det är praktiskt taget omöjligt att föra en debatt på EU-nivå om statens roll och individens rättigheter på grund av frånvaron av gemensamma medier, vilket i sin tur beror på de språkliga skillnaderna. Det finns ingen europeisk offentlighet.

Därför är det värt att ta parti för staternas suveränitet, men bara som något underordnat i förhållande till den långt viktigare kampen för att få tillbaka individens förlorade frihet, som de lokala socialdemokratiska ”välfärds-staterna” har avvecklat.

Från Simon Espersens blog: Individets suverænitet

De borgerliga partierna har traditionellt förespråkat folkomröstningar. Vad har hänt med dem, har de också blivit sossar?

5 Kommentarer:

Marthin sa...

När en EU-minister uttalar sig, även om det så är på svenska; Glöm ALDRIG att ministrarna är statslösa och ENBART arbetar för att FRÄMJA EU-experimentet.

Sedan har vi parlamentet, som i korthet men nästan uteslutande, kan kallas för EU:s demokratiska alibi.

Således likt så här,
Om en minister påstår att det och detta leder till denna och dessa positiva effekterna: Så är det inte specifikt här, utan för Unionen på något håll i Europa alternativt som helhet.

Nationellt exempel? ”Robin Hood”-skatten är bland det första som kommer i tankarna, tillsammans med en klockren förståelse om varför vissa EU-länder är omåttligt positiva till medlemskapet. Skulle alla betala lika EU-avgift skulle det ofrånkomligen ljuda olikt.

Vad som är bra för EU, är inte alltid bra för Sverige.

Restaurera Nordiska Rådets ställning!

Jean Moulin sa...

Bra påpekanden. Ministrarna är statslösa (känslomässigt och lojalitetsmässigt).

Om alla skulle betala samma avgift, så skulle vissa länder vara mer EU-negativa.

I DN gladde sig Henrik Brors över att 40 procent nu gillade EU medan 20 procent inte visste. Han ansåg att Reinfeldt därmed kunde åka till Lissabon med ny råg i ryggen.

Antar att förutom i de forna öststaterna så är EU populärt i Italien och i Spanien samt Grekland. Eller har jag fel?

Jean Moulin sa...

Knute: "Det är praktiskt taget omöjligt att föra en debatt på EU-nivå om statens roll och individens rättigheter på grund av frånvaron av gemensamma medier, vilket i sin tur beror på de språkliga skillnaderna. Det finns ingen europeisk offentlighet."

Detta är ett oerhört viktigt argument.

Berit sa...

Som jag först uppfattade idén om EU var att det skulle handla om en fri handelsmarknad och utbyte vilket ju bygger på fri konkurrens.
Hoppet var väl också att Sverige därigenom skulle tvingas sänka sina skatter, ta bort understöd och minska statens inflytande.
Men EUs politik verkar ha ändrats med tiden.
Avgiftsbördan har ökat och därmed ökat den administrativa kostnaden för Europas företag till hundratals miljarder euro årligen. Unionen handlar nu mest om bidrag till jordbrukare och byråkrati. Politiker ökar sin makt genom fler begränsningar, fler överskuggande regler och fler skatter.
Den ursprungliga moroten om fri handel har försvunnit totalt och en union är dessutom inte nödvändig för fri handel

Knute sa...

"EU-traktaten kan beskrivas som en hel roman med hundratals sidor av löften om att spendera skattebetalarnas pengar på varjehanda tänkbara projekt",

skriver filosofen Tibor Machan.

http://www.coin.dk/english.asp?aid=1398

Skicka en kommentar

Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.