09 oktober 2007

Funderingar om yttrandefrihetens gränser


Jag har länge undrat över om inte stat, kommun, domstolar och tidningar gör sig skyldiga till spridande av hets mot folkgrupp, när de i offentlighetsprincipens namn
återger vad en åtalad för hets mot folkgrupp sagt eller skrivit.

Alla email mellan medborgare och stat och kommun diarieförs och utgör offentlig handling, som vem som helst kan ta del av.

Vem som helst kan även uppsöka en domstol och läsa domskälen i ett brottmål. Allt detta är menat som skydd för medborgarna mot att dömas för saker som antingen inte är brottsliga eller för något som de inte gjort sig skyldiga till.

Massmedierna i sin tur har en skyldighet att återge vad en person dömts för.

När DN för två år sedan återgav pastor Åke Greens homohatiska predikan i sin helhet, så riskerade tidningen att i än högre grad hetsa mot homosexuella än vad pastorn gjort i sitt lilla församlingshus.

Detta ledde till en polisanmälan mot DN från Liberala ungdomsförbundet.

"Liberala ungdomsförbundets anmälan är egentligen inte riktad mot DN:

- Som lagen är utformad kan publiceringen innebära att DN gör sig skyldig till samma brott som Green. Det visar hur orimlig lagstiftningen är, säger Kira Repka, ordförande i Liberala ungdomsförbundet Storstockholm."

DN

Risken att stat, kommun, domstolar och tidningar åtalas är dock obefintlig. Däremot oroar jag mig som bloggare för risken att åtalas om jag återger vad t ex en nazist sagt och dömts för.

Eller vad polischefen i Malmö skrev till Ilmar Reepalu om "Muhammed i Rosengård" eller villaägaren i Bunkeflo som inte gillade att araber fick en villa gratis av kommunen medan han fått betala för sin. Eller om jag refererar statistik om t ex våldtäkter i USA begångna av afro-amerikaner mot vita kvinnor.

Kan det senare förresten vara berättigat? Ja, om man skall gå i polemik mot den spridda uppfattningen att USA är rasistiskt mot svarta, att afro-amerikaner utsätts för mer brott av vita än vice-versa, att de oftare döms till döden och avrättas - i en sådan motbild ingår statistik som är "kontroversiell", men som jag har svårt att se som förtal av afro-amerikaner som grupp.

Trots det fick jag på ett debattforum på SvD.se för några år sedan hela tiden retoriskt sansade och icke-rasistiska inlägg raderade, när jag bemötte en hysterisk anti-amerikansk debattör.

Jag skrev inte så mycket utan lade bara ut dessa länkar:

Inter-racial crime: The dirty little secret

The UN's Ignorance on the Death Penalty

Det var tydligen "rasistiskt" i sig enligt SvD. Märkligt.

2 Kommentarer:

Grue sa...

Tidningarna raderar otroligt mycket. Värst är Expressen av dom jag är inne på - raderar säkert 80 % av mina inlägg. Och dom säger sig vara yttrandefrihetens försvarare... Bull, säger jag!

Sisyphe sa...

Men snälla... Har du tänkt på att domstolsförhandlingar är offentliga? Då kan ju inte en domstol ta upp bevis i ett mål om hets mot folkgrupp utan att själv göra sig skyldig till samma brott.

Vet du vad? Vi skiter i rättegångar. Jag kan ta på mig den dömande makten istället. Du är dömd till 10 dagsböter för effektsökeri.

Skicka en kommentar

Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.