21 oktober 2007

Putin, mitt i smeten

Russia är den största enskilda leverantören av olja till EU och svarar för en femtedel av Eu's totala konsumtion.
Det betyder att Russia sänder 60 % av sin produktion till Europa och Putin är inte rädd att för att använda sitt lands status som ett ekonomiskt och politiskt vapen.

Putins inhemska popularitet är enastående, speciellt med tanke på att hans mandat-tid är nästan till ända.
Man talar om ett åttioprocentigt gillande och hans popularitet är beroende av att han får landet att framstå som starkt och viktigt i världens ögon.
Spekulationerna frodas om vad Putin ska göra när presidenttiden går ut.
Ett alternativ är att ta rollen som premiärminister vilket kan orsaka problem eftersom allt vad den nye presidenten föreslår måste få medhåll från Putin.
Ett annat alternativ är att han håller sig borta en tid från den nya regeringen tills han kan komma tillbaka senare och bli omvald till en ny presidentperiod.

De finns en del problem mellan Russia och EU, vad gäller handelsbalans, energiexport och Kosovo.

Vid ett EU möte i Bryssel år 2002 hävdade Putin att den västerländska civilisationen stod inför ett dödligt hot från muslimska terrorister och menade att de hade planer på att skapa ett världsomfattande kalifat.
Han mjölkade al-Qaedakortet för allt vad det var värt, eftersom det just då skapade en känsla av samhörighet med Väst och ökade Russias strategiska värde.

Fem år senare hotade han Europa med missiler.

Russia har tagit avstånd från handelsstoppet med Iran och förser dem nu med både flygplan, utrustning till kärkraftutbyggnaden samt upprustning av militär och industriell infrastruktur.

Historiskt har Moskva och Tehran varit rivaler och inte sedan Brezhnev (1963) har en rysk ledare besökt Iran. Under de senaste åren har Russia blivit Irans viktigaste internationella partner och det ligger i viss mån också i Russias egna nationella intressen.

Iran spelar fortfarande ett högt spel med UN och höjer insatserna i spelet om kärnkraft och konsekvenserna därav.
Tillsammans med Russia håller Iran nyckeln till den kaspiska oljan och därmed också en inflytelserik position när det gäller EU's beroende av rysk energi.

Russia är egentligen inte intresserade av en snabb lösning av iranproblemet utan arbetar på flera projekt för att bygga pipelines och öka oljeexporten till Europa.

Så här långt har samspelet mellan Tehran och Moskva fungerat för Russias bästa intressen men det är en verkligt instabil allians. I sluttampen är inte heller Russia intresserade av att Iran skaffar Bomben.

1 Kommentarer:

Jean Moulin sa...

Initialt var jag ganska Putin-vänlig; precis vad landet behövde, trodde jag.

Men gradvis har jag fått en annan bild via Rysslands översittarfasoner mot småstaterna i Baltikum, Sverige och EU.

Har spontant associerat till Huntingtons tes om att oavsett ideologi så finns en grundläggande antagonism mellan världens fem civilisationer.

Min russofobi rör alltså landets gränsstatspolitik, som vi svenskar är beroende av. Annars är jag russofilisk. Gillar t o m sovjetisk film. Två favoriter är "Krig och fred" och "Oblomov". Jag är fascinerad av Solsjenitsyn, som jag såg en lång intervju med på Axess TV.

Men låt oss inte blanda ihop vår beundran för en nations kultur med dess politik. Ryssland skrämmer mig.

Vi har all anledning att rusta upp vårt försvar hellre än att gå med i Nato. Den nuvarande försvarspolitiken påminner om den under mellankrigsåren som gjorde oss de facto försvarslösa mot Nazityskland.

Inga likheter i övrigt, men här kan jag inte låta bli att nämna den ryska antisemitismen i kombination med rysk extrem-nationalism.

Denna har naturligtvis sitt ursprung i kristendomen, men har stärkts av den judiska överrepresentationen inom sovjetstatens nomenklatura och genom att de flesta oligarker (90 procent tror jag) var av judisk härkomst.

När jag såg ett tv-program om ryska extrem-nationalister, så tänkte jag: Hoppas inte de har makten om Ryssland skulle ockupera Sverige.

Kände rädsla för att det kunde leda till judeförföljelser här i Sverige - kanske i samarbete med muslimska extremister.

SvT

Skicka en kommentar

Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.