14 oktober 2007

USA:s kärnkultur är brittisk protestantisk


Citat ur mitt inbundna ex. av Samuel Huntingtons "Who are we?" (snabböversatt från engelska av mig):

"Man behöver bara fråga: Hade Amerika varit det Amerika det idag är om det på 1600- och 1700-talet inte hade koloniserats av brittiska protestanter utan av fransmän, spanjorer, eller portugisiska katoliker? Svaret är nej. Det hade inte varit Amerika; det hade varit Quebec, Mexiko, eller Brasilien.

Amerikas engelsk-protestantiska kultur kombinerade politiska och sociala institutioner och seder ärvda från England, mest tydligt det engelska språket, tillsammans med begrepp och värderingar tillhörande protestantiska dissidenter, vilka var på tillbakagång i England men som nybyggarna tog med sig och som fick nytt liv på den nya kontinenten.

Denna kultur inneslöt således inslag i allmän brittisk kultur och inslag speciella för de delar av det engelska samhället från vilka nybyggarna kom. I början, som Alden T. Vaughan sagt, 'var allt i grunden engelskt: formerna för markägande och odling, styrelseskick och den grundläggande formen för lagar och rättsväsen, valet av underhållning och fritidsnöjen, och oräkneliga andra aspekter av det koloniala livet'.
Arthur Schlesinger Jr. slår fast: 'den nya nationens språk, dess lagar, dess inrättningar, dess politiska ideal, dess litteratur, dess vanor, dess regler, dess böner, härstammade i huvudsak från Storbritannien'. Med smärre ändringar och anpassningar bestod denna kultur i trehundra år."

Under denna tidsrymd anpassade sig invandrare till den rådande engelsk-protestantiska kulturen. Det Huntington kallar "kärnkulturen" (the core culture).

Inte utan motstånd.

Vatikanen såg på 1890-talet med bekymrade ögon på amerikaniseringen av katolicismen i USA.

Och när tyskar i Pennsylvania på 1700-talet försökte göra tyskan jämbördig med engelskan upprörde det Benjamin Franklin och försöken på 1800-talet i de tysktalande enklaverna i Wisconsin att göra tyska till huvudspråk i skolan misslyckades på grund av det omgivande samhällets tryck på invandrare att assimilera sig och delstatssenatens lag från 1889 som gjorde det obligatoriskt att undervisa på engelska.

Men efter 1960-talet så har anpassningen till kärnkulturen alltmer försvagats. En orsak är billiga flygbiljetter som möjliggör att immigranter pendlar mellan hemland och det nya landet i större utsträckning än förr. Därmed knipsas inte navelsträngen till fosterlandet av som tidigare var fallet. På 1800-talet innebar en utvandring till USA i de flesta fall en lång svår resa över havet och ett farväl till fosterlandet för alltid. Immigranten hade inget annat val än att ikläda sig en ny nationalitet. Att amerikanisera sig så gott och så snabbt som möjligt.

En annan orsak är den nya invandringslag som 1965 upphävde den etniska kvoteringslag som infördes 1924 som tilldelat varje nationalitet en invandringskvot motsvarande dess procentuella andel av USA:s totala folkmängd. På så sätt upprättshölls en dominans för ättlingar till engelsktalande invandrare och andra vita grupper som tyskar, holländare och skandinaver.

En tredje orsak till försvagningen av assimileringen är den multikulturella ideologi som växte fram genom hippierörelsen men även via den svarta medvetanderörelsen, när svarta amerikaner sökte sig tillbaka till sina afrikanska rötter. Det blev politiskt inkorrekt i USA som i Sverige och i övriga västvärlden att kräva att invandrare anpassade sig till det nya landet. Eller att framställa det egna landets kultur som bättre än kulturer i Tredje världen.

Den mångkulturella ideologi drivs dock inte så mycket av jämställdhetspatos som av fientlighet mot västvärlden. Huntington skriver:

"Multikulturalismen är till sin natur fientlig till den europeiska civilisationen . . . Det är i grunden en anti-västlig ideologi."

Och höjer ett varnande finger för vad det kan få för följder.

Diskrimineringen mot vita via positiv särbehandling av vissa etniska minoriteter i kombination med de vitas stadigt krympande andel av USA:s befolkning har lett till en backlash, som kan växa i styrka och ge upphov till en ny sorts vita nationalister med föga likheter med Ku Klux Klan och dylikt. Huntington skriver:

"Många av dem skulle kunna vara vad Carol Swain kallar 'de nya vita nationalisterna'. 'Kultiverade, intelligenta, och ofta i besittning av imponerande examina från Amerikas främst college och universitet. . ."

Han nämner i sammanhanget framgångarna för invandringskritiska partier i Europa som Vlaams Belang i Belgien och Pim Fortuyn i Holland samt Dansk Folkeparti.

Han tror dock inte att sådana partier skall uppstå i USA, utan förändringen kommer att komma - om den kommer - via något av de två stora partierna. (Förmodligen republikanerna.)

Summa summarum: "Who are we?" är en faktaspäckad och intelligent resonerad bok om vår tids mest brännande fråga. Dess mestadels amerikanska stoff har dock bäring för invandrings- och nationalitetsdebatten även i Europa.

Jag köpte den i Akademibokhandeln i Stockholm för ett par år sedan har ständigt återvänt till den.

3 Kommentarer:

Berit sa...

Kloka människor formade vår civilisation genom århundraden och smarta människor bryter i dag sönder den.
Man inser det om man tittar på TV en stund, lyssna på texten i Rap-musik eller läsa något som världsfrånvarande akademiker och "elit-politiker" kläcker ur sig.

Jean Moulin sa...

Vad jag ville ha sagt var att det visst finns ett samband mellan etnicitet och kultur!

Tvärt emot vad många invandringsentusiaster hävdar. Dvs. de som tror att alla invandrare är assimileringsbara, oavsett i hur stora antal de kommer.

Om Sverige skulle få en icke-svensk majoritet bestående mestadels av muslimska, afrikanska och hinduiska invandrare, så skulle vårt samhälle präglas av andra kulturer än den svenska.

Det är alltså inte alls likgiltigt om vår, det övriga Västeuropas och USA:s framtida invandring är av europeiskt ursprung eller av t ex arabiskt, persiskt eller hinduiskt.
Den etniska sammansättningen i ett land påverkar dess kultur: attityder till rättsystem, arbete, könsroller, barnuppfostran, djurskydd, helgfirande, etc.

MadMax sa...

Jean M: Visst finns det en korrelans mellan etnicitet och kultur, men bara i den meningen att etnicitet och kultur i ett historisk perspektiv är starkt sammanknutna.

Om du försöker säga att det skulle röra sig om någon sorts genetisk skillnad som gör att olika etniciteter har olika kynnen och kulturer är du helt fel ute.

Det svenska samhället är ett av världens mest sekulära, och det får såväl kristna som muslimer hacka i sig. Religiösa knäppskallar, oavsett bakgrund ska hålla sin fabelbaserade verklighetsbild för sig själva.

Skicka en kommentar

Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.