25 november 2007

Gamla urklipp del 2


Till skillnad från Sverigedemokraterna, så anser jag att feministiskt manshat och invandringsromantik är två sidor av samma politiskt korrekta mynt och att båda sidor måste bekämpas lika hårt. Faktum är att jag började som antifeminist innan jag blev invandringskritisk också. Därav fynden av en del gamla antifeministiska artiklar - jämte mindre smickrande sådana om invandringen - från 90-talets senare hälft.

Ser av ett gammalt urklipp ur SvD, att inte bara jag utan även Susanna Popova funderade kring de reklamaffischer med en massa trevliga mansansikten (typ Thomas Bodström och Clas Borgström), som man såg vid busshållplatser för några år sedan. Inunder ansiktena påståendet och frågan: "En av dem slog sin kvinna i går. Kan du se vem?"

Redan då undrade jag - minns jag - om ansiktena på affischerna verkligen föreställde dömda kvinnomisshandlare eller om poängen var att en kvinnomisshandlare inte såg ut som en flåbuse utan som en vanlig respektabel mansperson. Om de inte föreställde dömda kvinnomisshandlare utan bara skulle illustrera att en sådan kunde se trevlig och snygg ut, så fick påståendet att en av männen på affischen hade slagit sin kvinna igår en lögnaktig och larvig anstrykning, som motverkade syftet. Något som på sätt och vis överensstämde med hela kampanjen. Till exempel så visade affischerna inget ansikte på en person med rötter i Mellanöstern eller någon annan världsdel utanför Europa, inte heller någon tonårskille.

Fast den senare kategorin glömdes inte bort.

Här ett citat ur reklamtidningen Resumé:

"Min 16-årige son kom hem från gymnasiet häromdagen och bad mig läsa en trycksak som 'När kärlek gör ont'. Den delades ut i hans skola (och i många andra skolor över hela Sverige, gissar jag) och har som avsändare Operation Kvinnofrid. [. . .] Det material jag hittills sett från Operation Kvinnofrid präglas av ett förmynderi och ett generellt mansförakt vars make (förlåt, maka) man får leta efter - med tanke på de företag och institutioner som står bakom kampanjen. 'Tydliga markeringar ska göras mot de män som slår.' Det låter väl bra. Men ställer verkligen landstinget, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, åklagarmyndigheteren och anställda på bland annat SE-Banken, Åhléns och Guldfynd med flera upp på att 'kärlek sårar. . . när han klagar på din frisyr, din kropp, ditt sätt att prata eller dansa' med flera liknande, befängda påståenden i skoltrycksaken."

Men kvinnor får klaga på mäns kroppar och frisyrer, sätt att prata eller dansa?

I en frågespalt i M Magasin - ett av Amelia Adamos många projekt - svarar författaren till "Att skiljas" och "Efter förälskelsen", psykoterapeuten Thomas Böhm, på läsarnas frågor. En kvinna skrev att hon numera fann sin man så oattraktiv på grund av hans fetma, att hon inte ville ha sex med honom, men inte vågade säga det. Thomas Böhm svarade då att hon borde berätta det för honom. Förmodligen skrev han även att hon borde be honom banta.

Tänk er att en man hade skrivit och sagt att han fann sin fru så oattraktiv på grund av fetma och att han inte ville ha sex med henne - hade Böhm svarar likadant då? Jag tvivlar.

4 Kommentarer:

Erik Almqvist sa...

Vad menar du med "till skillnad från sverigedemokraterna"? Personligen har jag alltid sett det som att invandringen och mångkulturalismen har passat som handen i handsken på marxister som letar nya förtryckarstrukturer, liksom feminismen och även klimatproblematiken. Jag har aldrig upplevt att någon inom sverigedemokraterna inte hållit med i analysen.

Tommy Funebo sa...

Må så vara att Erik är en klok karl.

Men ta bara den feministiska föreställningen i Malmö kommunfullmäktige tidigare i år, där (S)D:s Emma Westergren hyllade feminismen och för partiets räkning accepterade en feministisk deklaration utformad av EU(!)

Slutintryck: SD har som parti inte kommit till den insikt som JM besrkiver i sin postning.

Jean Moulin sa...

Detta är förstås mitt sätt att försöka påverka Sd (man agar den man älskar!) att skaffa sig ett andra ben att stå på: invandringsbenet räcker inte. Det blir väldigt ostadigt.

Vill man gå framåt - istället för att hoppa på ett ben - så behöver man ett ben till.

Med tanke på allt jag uppsnappar
från mina yngre, manliga arbetskamrater, så kan jag intyga att två saker är väldigt impopulära: a) feminister och samhällets dubbelmoral mot män, b)
positiv särbehandling och dalt med invandrare (samt förstås muslimer).

Inte lika många tycks ha tänkt så långt som att invandringen måste nästan helt stoppas, förmodligen för att de är ganska politiskt ointresserade och inte vet hur stor invandring vi haft.

Det är där ett stort upplysningsarbete återstår.

Jag tror många manliga Sd:are delar mina åsikter, men att "antifeminism" i deras öron har en så negativ klang, att de tror att feminismkritik av mitt slag skadar partiet, genom att stöta bort kvinnliga väljare, som kanske skulle rösta på det i protest mot våldtäkter.

Anonym sa...

Problemet är inte feminismen utan att svenska män är mesar.

Skicka en kommentar

Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.