17 december 2007

Mr Paul goes to Washington


Rolling Stone beskriver Ron Paul:

"Ron Paul må vara en republikan av den gamla skolan, men ingen annan presidentkandidat - i något av partierna - har så klart tagit ställning mot kriget i Irak som han. Förvisso hyser den gamle förlossningsläkaren en knepig nostalgi för guldmyntfoten, för att inte tala om medeltida åsikter om aborter och invandring. Men hans motstånd mot kriget har inte bara hjälpt honom att samla in mer kontanter än Irakkrigssupportern John McCain, det har gett honom mer bidrag från soldatfamiljer än någon annan kandidat i valkampanjen. Den 5 november [på Guy Fawkes Dag!] samlande Paul in 4,2 miljoner - ett endagsrekord för en republikansk kandidat."
Ron Paul - a republican takes the lead against the war"

Den 16 december (i skrivande stund är det fortfarande det datumet i USA), till minne av Boston Tea Party (startskottet för den första amerikanska revolutionen)försöker man slå det rekordet genom att få 100 000 anhängare att gemensamt skänka 10 miljoner dollar. The Ron Paul Money Bomb

Ingen tror att Paul har en chans att vinna sitt partis nominering eller att bli USA:s näste president, men den proteströrelse han startat kommer att inte kunna ignoreras av det amerikanska etablissemanget. Det är ett folkligt uppror mot makten. Main Street America mot Wall Street och The Beltway.


I mångt och mycket ger det associationer till Barry Goldwaters kampanj 1964 och Eugene McCarthys kampanj 1968. Men även till Teddy Roosevelt 1912 och till Ross Perot 1992.

Hur framgångsrik kan Paul bli?

Tredjepartikandidaten Ross Perot fick nästan 20 procent av rösterna i amerikanska presidentvalet 1992. Det räckte inte till Vita huset, men bidrog säkerligen till att den republikanske kandidaten, George Bush Sr., förlorade mot Clinton. Wikipedia

Samma missnöje med de etablerade partierna finns nu på grund av Irakkriget och hotet om ett krig mot Iran samt med hur regeringen hanterat krisen med den illegala invandringen. Enligt Time Magazine 2004 ett inflöde av 3 miljoner illegala invandrare per år.

Ron Paul tilltalar de som inte vill ha krig med Iran, dvs. många på vänsterkanten, men än fler på högerkanten genom sina ultra-konservativa för att inte säga reaktionära åsikter: han är som strikt anhängare av den amerikanska grundlagen för rätten att bära vapen eftersom dess andra tillägg garanterar det; emot Roe mot Wade från 1972 som gav federal domstolar rätt att köra över delstatlig abortlagstiftning; av samma skäl naturligtvis mot federala narkotikalagar och det kontraproduktiva kriget mot droger. Life and Liberty, On the issues

Det senare lär även attrahera hedonister och många bland de 30 miljoner amerikaner som någon gång testat och fortfarande testar cannabis.

Men det finns även en annan faktor: misstron mot politiker. Ja, mot alla makthavare. Konspirationsteorier som man tidigare skrattade åt och tillskrev rättshaverister, har nu blivit mainstream.

Enligt en amerikansk opinionsundersökning tror en tredjedel av de tillfrågade att amerikanska regeringen tillät eller aktivt medverkade i 11 september-attackerna för att kunna gå i krig mot Irak. (Jfr. Pearl Harbor!) Townhall.com

Enligt en annan undersökning tror en fjärdedel av britterna att Diana mördades. Sorgligt, visst, men likt förbaskat existerar en faktisk misstro i västerländska samhället och framförallt ett enormt politikerförakt.

Här framstår Ron Paul som den obefläckade avelsen. Som en helylle James Stewart i "Mr Smith goes to Washington" Swamp Politics

7 Kommentarer:

Knute sa...

Det finns många absurda förklaringar till varför World Trade Center attackerades, t ex lär Ron Paul ha sagt att det skulle vara en hämnd för USA's utrikespolitik.

USA stödde muslimerna i både Afghanistan och Bosnien och Kosovo. Någon reell anledning till hatet mot USA borde de därför inte haft år 2001. Jag tror man får söka förklaringen till attacken på World Trade Center hos islamisterna själva som fortsätter ett 1400 år gammalt krig mot Västerlandet. Det är de som krigar mot oss och därför är det viktigt att Amerika håller ställningarna i Mellanöstern.

Jag får intryck av att Ron Paul mest är upptagen av amerikanska förhållanden (i det avseendet är han ett fantastiskt bra alternativ till de andra kandidaterna) och inte inser vad en isolering från resten av världen skulle innebära. Att USA skulle ramla av planeten.

Han verkar vara en libertariansk
utopist, och utopister misstror jag. Kanske är jag för påverkad av erixon.com och tycker att Guiliano är ett bättre val, åtminstone utrikespolitiskt.

Jean Moulin sa...

Tyvärr kan jag inte dela din höga tanke om Dick Erixon.

1) När jag för ett par, tre år sedan mailade och frågade varför han inte
tog avstånd från vänstervåldet mot Sverigedemokrater svarade han att han skulle göra det den dag han var övertygad om att Sverigedemokraterna tog avstånd från politiskt våld.

När han till slut kände sig tvungen att markera mot vänstervåldet så var det inte för att det var ett hot mot demokratin utan för att det gynnade Sverigedemokraterna.

2) Han försöker placera Martin Luther King i ett slags demokratins och frihetens panteon tillsammans med Winston Churchill, Margaret Thatcher, etc. Jag tror han gör det för att visa att en vänsterikon egentligen är på samma sida som Dick och alla andra frihetskämpar. När kommer han att upptäcka att Gandhi egentligen var anhängare av marknadsekonomi och militära interventioner? ;-)

3) Han försöker dölja att Bush och McCain var lika aktiva som Ted Kennedy för att the comprehensive immigration reform (smyg-amnestin för illegala invandrare) skulle gå igenom och gör sedan ett nummer av att reformen formellt skrivits av Kennedy, men tonar ned att McCain var medförfattare.

Inte enda gång har han uttalat sympati för den gräsrotsrörelse, bl a The Minuteman Project, än mindre tagit avstånd från Bushs förolämpningar mot den.

4) Hans försvar av den borgerliga alliansen har i mitt tycke liknat skönmålning. Det är först på sista tiden som han knorrat över den.

5) Nu har jag nästan slutat läsa Erixon.com, men jag tvivlar på att Erixon kritiserat Reinfeldt eller Maud Olofsson för deras svenskfientliga uttalanden. Fast jag tror att han anser att de var lika dåraktiga som Ron Pauls utrikespolitiska uttalanden.

6) Hans tendens att kalla Irakkrigskritiker för Amerikahatare. Är jag det? Ron Paul? Pat Buchanan? Samuel Huntington och de dussintals f.d. krigsanhängare som bytt ståndpunkt: Andrew Sullivan, William Buckley, George Will, Francis Fukuyama?

7) Detta är dock det allvarligaste:

Erixon har propagerat för fortsatt invandring. Som motåtgärd mot alienation och islamsk extremism bland invandrare har han istället förespråkat enbart mer kapitalism och mindre multikulti. Som om det skulle räcka. På det här stadiet.

Det är med förlov sagt naivt. Den tid då den terapin kunde varit verkningsfull är sedan länge förbi. För att citera Bush: du är antingen för oss eller emot oss. Och då avser jag invandringsfrågan. Just där går skiljelinjen mellan vän och fiende. Och Erixon är därmed en fiende.

Beträffande islamisternas motiv så kan jag inte uttala mig. Däremot vet vi att de flesta araber är frustrerade över vad de ser som USA:s partiskhet i konflikten mellan Israel och palestinierna och att man särbehandlar araber negativt. Det var ett tema när Thomas Friedman i ett program på CNN besökte ett universitet i Saudi eller Dubai eller något liknande land. Vältaliga, engelsktalande studenter som ingalunda var några Bin Ladin-anhängare, uttryckte just den här frustrationen.

Min spontana reaktionen eftermiddagen den 11 september, när jag slog på tv:n och överraskades av bilderna från New York, var att det hade med Mellanöstern att göra.
Framför allt Israel och palestinierna. Att man uppgraderat självmordsbombandet till flygplansattacker mot USA.

Jag tror hur som helst att bilden är sammansatt. Men jag är säker på att den förda politiken i MÖ inte gjort oss säkrare. Risken för terrordåd även i Europa har ökat.
Skulle USA anfalla Iran, skulle den risken öka än mer.

Ron Paul vill ta hem de amerikanska trupperna från Europa. Ja, varför inte? Varför skall de vara kvar 60 år efter andra världskriget och snart tjugo år efter Sovjets fall?
För att förhindra ett europeiskt inbördeskrig mellan muslimer och icke-muslimer, som det i Ex-Jugoslavien?

Den främsta orsaken till att jag inte svalde Bushs tal om ondskans axelmakter var att det skorrade så falskt. Irak hade tidigare inte nämnts i terroristiska sammanhang, till skillnad då från USA-allierade Saudi-arabien. Den andra orsaken var att en massflyktingvåg, som den vi fått, inte var svår att förutse.

Kanske Paul är för extrem i sin utrikespolitik. Det kan säkert finnas lägen då USA i eget intresse bör intervenera militärt, men det är alltmer uppenbart att sådant läge inte förelåg i fråga om Irak. Snarare har invasionen och ockupationen skadat USA:s prestige mer än något tidigare krig. Och bara en sådan sak som kostnaden för kriget för amerikanska skattebetalare!

Ofattbara 720 miljoner dollar om dagen!!!

Washington Post

Knute sa...

Man förändrar aldrig ett samhälle utan offer. Hur många dog i Irak och hur många har fått det bra? Man måste se på lång sikt. Amerikanernas ockupation har medfört många goda saker som medier inte skriver om. Och vad tycker vanligt folk i Irak?


"Årets bästa nyhet - Irak. Mot alla odds, nu finns det hopp.

Hur man än mäter det har USA:s förstärkta insatser i Irak varit en formidabel framgång. Antalet sårade och dödade soldater har minskat dramatiskt, i Bagdad fungerar åter det mesta, oljeproduktionen har kommit igång och flyktingarna börjar återvända.

Ur The Times i dag på morgonen."

http://kurtlundgren.webblogg.se/

Jean Moulin sa...

P.S. om Dick och Rudy:

Dick Erixon undanhåller medvetet fakta om sina favoritpolitiker som skulle framställa dem och honom själv i anti-amerikanskt ljus.

Jag använder då synen på illegala invandring till USA som måttstock på anti-amerikanism. Den som anser att USA på grund av medlidande med fattiga skall tillåta dem att immigrera illegalt i flermiljonsklassen emedan välbeställda européer skall behöva ansöka den normala vägen är anti-amerikan!

Har man läst Time Magazines reportage om illegal invandring, eller lyssnat på Lou Dobbs reportage om detta problem, så kan man inte annat än koka av vrede inför de som blundar för eller bagatelliserar det. Och det gör Erixon totalt.

Who left the door open?

Man kan inte annat än ifrågasätta en sådan persons pro-amerikanism och - om han är amerikan - patriotism. Eftersom Bush förhalat åtgärder mot illegal invandring på inrådan från sin motsvarighet till Sir Väs, Karl Rove, fjäska för mexikanska väljare i USA, så är han ingen patriot.

Dick Erixons hyckleri är nästan parodisk. Om Hillary Clinton kan han aldrig skriva något bra, men om John McCain är det nästan sentimentalt. Trots att de inte bara är lika oamerikanska i fråga om illegal invandring, utan dessutom fjäskar sida vid sida för latinos på möten till förmån för illegal invandring.

Find articles

Är det inte märkligt att USA-experten Erixon inte rapporterar om det? Eller han kanske inte gör det för då skulle McCain framstå i samma dåliga ljus som Hillary, och folk skulle undra varför han dissar henne men inte den lika dålige McCain, och då skulle hela propaganda-upplägget (demokrater dåliga, republikaner bra) rasa, och då skulle även upplägget för Sverige - sossar dåliga, borgerliga bra - också rasa. Och himmel och pannkaka, Sverigedemokraterna som Dick föraktar så, skulle framstå som ganska vettiga.

Beträffande så skämtet Gulianni. Denne har slaget knut på sig själv för att New York City skall förbli en fristad för illegal invandring. Är det patriotism?

Se här iCity Journal, som Erixon länkar till men tydligen inte läser!

Guilianni är vidare en fegis precis som Clinton och Bush vilka gjorde allt för att slippa Vietnam (Dubyas farsa däremot var en riktig krigshjälte under andra världskriget), men som gärna skickar andra att dö i amerikanska krig. En typisk chicken hawk.

New York Magazine

Hans själasörjare är pedofil (Rudy är katolik) och han försvarare partial birth abortion.

Diverse länkar

Än mer länkar

Allt detta undanhåller Erixon medvetet. För det får inte falla någon skugga över hans favoriter.

Jag hävdar att Erixon och Timbro är de stora bromsklossarna för en verklig högervridning av svensk debatt.

Hur många amerikanska krig man stöder är en dålig måttstock på pro-amerikanism. Man kan inte sätta likhetstecken mellan det och pro-amerikanism. Ibland är en amerikansk regerings politik, precis som en svensk regerings politik, skadlig för det egna landet.

Svensk höger måste komma ifrån detta förlegade kallakriget-tänk, att man måste stödja USA:s regering i alla lägen mot den svenska vänsterns kritik.

Det underminerar kritiken mot islamiseringen av Europa, eftersom vänstern och muslimerna kopplar ihop det med USA:s Mellanösternpolitik.

Jean Moulin sa...

Beträffande Irakkriget som en formidabel framgång.
För vem?

Hundratusentals irakiska civila har dött efter ockupationen till följd av det sekteristiska våld som brutit ut mellan sunnis och shia.

Över tretusen amerikanska soldater.

För vad? Ett land som inte är en nation utan ett klansamhälle och som aldrig kan bli något annat.
Ett land där mer än hälften av de vuxna är gifta med en första- eller andrakusin!

En städare på mitt jobb semestrade i Irak under Saddam. Pela åkte tillbaka på semester under Saddam för att bli hedersmördad av sina onklar. Så farligt var det under Saddam.

Kuwaitiska kungahuset anlitade en amerikansk pr-firma för att svänga amerikanska opinionen till förmån för en befrielse av Kuwait, genom en
amsaga om att Saddams soldater stormat in på Kuwaits sjukhus och kastat bäbisar på golvet och fraktat deras kuvör till Bagdad.

Christian Science Monitor

Ungefär som när brittisk propaganda under första värlskriget påstod att tyska soldater spetsade belgiska bäbisar på sina bajonetter.

Kuvösbluffen har Ahlmark och Erixon medvetet förtigit.
Deras enda svar på kritik är alltid "Amerikahat" och "antisemitism".

Det är betänktligt att dessa herrar åtnjuter ofelbarhetsstatus inom svensk pro-amerikansk höger.
Betänkligt, minst sagt.

Ahlmark - om vi skall skifta fokus till denne irakkrigs- och irankrigspropagandist - som förtiger Liberala ungdomsförbundet samröre med världskommunismen, men gärna nagelfar alla andra partiers svek mot demokratin och fjäsk för diktaturer. Helt medveten om sanningen. Jag syftar på ungliberalernas och ungcenterns medverkan i en kommunistisk ungdomskonferens i Havanna i början på 80-talet. Ungmoderaterna till heders vägrade delta.

Jag kan inte ha respekt för sådana personer.

Och dessutom - var står de i invandringsfrågan?

Åter - vi kan inte - speciellt inte mot bakgrund av att en majoritet amerikaner är emot kriget i Irak - kan inte tala om det i termer av vara för eller emot USA, utan bör tala om det som vara för eller emot Bush-administrationen.

Jean Moulin sa...

P.S. Kuvöser.

Jean Moulin sa...

P.P.S.

Förlåt min påstridighet, men det här är så intressant, tycker jag, att jag bara måste fortsätta min monolog.

Den svenska högern behöver en interndebatt om just de här sakerna, något som den amerikanska högern redan haft och har.

Jag vill nu dra in Mark Steyn i mitt resonemang.

Jag är säker på att denne, som Dick länkar och förmodligen har som en slags förebild, är representativ för den neokonservativa attityden såsom den återfinns hos Erixon, Ulf Nilson, Kurt Lundgren, Ayaan Hirsi Ali, etc.

Vad är då Steyns attityd?

Lawrence Auster - en i Sverige underskattad eller snarare nonchalerad överbegåvad amerikansk samhällsdebattör - har sammanfattat den väldigt bra:

Orsaken till stödet för militära interventioner i Mellanöstern är att man inte vill stoppa muslimsk invandring utan demokratisera Mellanöstern så att fortsatt massinvandring därifrån inte leder till någon kulturell eller politisk förändring hos oss.

I varje arab finns en liten europé som vill komma ut! ;-)

Men det mest hårresande av allt är att Steyn delar islamologen Bernard Lewis' åsikt att Europa kommer att vara *muslimskt inom hundra år* och att varken han eller Lewis (eller Erixon?) vill göra sitt yttersta för att förhindra det!

Europas totala islamisering anser Lewis och Steyn (och Erixon?)vara oundvikligt av demografiska skäl -
skäl som har sin orsak i massinvandringen av muslimer de senaste trettio åren. Och som kommer att bli än mer oundvikligt om vi inte stoppar all muslimsk invandring snart och uppmuntrar missanpassade muslimer att återvandra.

Du ser hur extremt långt denna ståndpunkt - som jag och Lawrence Auster delar med Fjordman för övrigt - ligger från Erixons och Nilsons samt Lundgrens, och hur identisk den är med Richard Jomshofs i Sd.

Någon gemensam kamp under samma fana som Erixon, Steyn och deras sort är med andra ord utesluten.

View from the Right

Beträffande Guliani.

Här har du hans svängning i invandringsfrågan. Hur pålitlig är en sådan omsvängning? Är den genuin?

New York Times

Och sen några ord om "Dr No".

Om man har problem med Ron Pauls uramerikanska isolationism, så kan man ju stödja Tom Tancredo istället.

Denne är av programmet på länken inunder att döma lika bra som Paul. Faktum är att Tancredo är något bättre än Paul i fråga om invandring (dvs. tuffare när det gäller legal sådan). Och han vill inte dra tillbaka trupperna från Irak lika snabbt som Paul.

Team Tancredo

Båda intressant nog varnar för North American Union. De gör inte de andra kandidaterna.

World Net Daily

Skicka en kommentar

Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.