27 februari 2008

Är kvinnlig rösträtt önskvärt?


Generaldirektören Björn Körlofs artikel på DN Debatt häromdagen handlar om jämställdhet och kvinnlig värnplikt. Ur jämställdhetsperspektiv har han naturligtvis rätt:

"Om vi fullt ut fick tillämpa dagens modell för mönstring av män även för kvinnor skulle vi åstadkomma ett rättvist och rättssäkert system som inte gör skillnad på mäns och kvinnors rättigheter och skyldigheter."

Glädjande nog tycks han mena det bokstavligen. Kvinnliga värnpliktiga skall inte - som i fallet med kvinnliga polisaspiranter - slippa undan med lägre
krav på snabbhet och styrka.

Men alla är inte anhängare av kvinnliga soldater. En konservativ australisk bloggare skriver:

". . . de flesta samhällen värdesätter att kvinnor upprätthåller mjukare feminina värden som kärlek, snällhet, förlåtelse, empati, välgörenhet och fysisk skönhet och charm. Och att män som ser det goda i dessa egenskaper reagerar beskyddande, så att samhället värdesätter egenskaper hos män passande för beskyddarrollen, såsom mod, styrka, uthållighet, heder, lojalitet och så vidare.

Vi känner instinktivt att det är fel när kvinnor övas för strid, först och främst därför att vi känner att det är centralt i mannens liv att vilja beskydda kvinnor från skador på slagfältet, och för det andra för vi inte vill att kvinnors mjukare och finare egenskaper skall brutaliseras av förhållandena på slagfälten.

Det är en kränkning av vår självbild som män och kvinnor att avsiktligt skicka kvinnor att döda eller bli dödade i krig."



Att framföra sådana argument kräver större tankeansträngning än att hävda abstrakta liberala principer. Frågan är bara om vi kan strunta i alla sådana principer och börja argumentera för olika rättigheter och skyldigheter i vissa fall, men lika rättigheter och skyldigheter i andra? Vad göra med jämställdhetssträvandena som ett värde i sig? Bör dessa strävanden överges till förmån för mer differentierade rättigheter och skyldigheter, vilka vi tvingas förklara utifrån mer invecklade resonemang?

Amerikanen Lawrence Auster har till och med lekt med tanken att vänstervridningen av samhället sedan 20-talet har sin grund i kvinnlig rösträtt. De kvinnliga egenskaperna tjänar oss väl i den privata sfären, men överförda på samhället i stort leder de till att kvinnor börja se staten istället för mannen som sin beskyddare.



Detta i sin tur leder till ökade skilsmässor, till expansion av den offentliga sektorn och till en allmän sentimentalisering av all politik.

Vi kan se det i att kvinnor är mer invandringsliberala som grupp än män och i att kvinnor är mer negativa till utbyggd kärnkraft. Denna mjukhet i synen på samhället går igen i alla frågor. Med andra ord översätts den lätt i sympatier för vänsterpartier.

Må vara att regeringar och parlament i väst fortfarande är kraftigt mansdominerade; kvinnliga väljare har ändå sett till att de män som väljs delar deras värderingar i stor utsträckning.

I kampen mot islamisering och mångkulturalism är det dock en fördel, om vi kan åberopa den jämställdhetssyn som Björn Körlof gör sig till tolk för, eftersom den kontrasterar väldeliga gentemot de patriarkala och misogyna värderingar som kännertecknar många invandrarkulturer. Den jämställdhet som uppnåtts hotas av mångkulturalismen.

Faktum är att många vänsteråsikter skulle kunna användas mot fortsatt massinvandring från tredje världen.

Den brittiske socialdemokraten David Goodheart har också gjort precis det i progressiva Prospect för fyra år sedan. Om den kulturella mångfalden blir för stor, så undermineras stödet för en solidarisk välfärdspolitik. Denna bygger på identifikation med otursdrabbade, sjuka, arbetslösa, och så vidare; man tänker att den drabbade skulle kunna vara en själv. Men den identifikationen försvagas om den drabbade är en anhängare av hederskultur och kvinnoförtryck, och kanske betraktar grisar och hundar som smutsiga djur.

Mångkulturalismen underminerar alltså välfärdsstaten, vilket kan vara en orsak till att den uppmuntras och stöds av den näringslivsorienterade borgerligheten.

BBC, View From The Right , Helsingborgs Dagblad

13 Kommentarer:

Berit sa...

Ekonomiprofessor Walter Williams har ett bra förslag.
Ge varje medborgare en röst var och därefter får man sig tilldelad fler röster beroende på hur mycket skatt man betalar.
Det skulle förmodligen eliminera förhållandet att 30 % av befolkningen tvingas försörja de resterande 70.

Anonym sa...

Ekonomiprofessor Walter Williams är ju uppenbarligen facistiskt lagd. Vissa djur är mer jämlika än andra. Ni är verkligen för ett 1984 samhälle.

Berit sa...

Har du någon aning om vad ordet fascism betyder?

Anonym sa...

Visst är det så att mångkulturalismen underminerar välfärdsstaten, och att det är därför den omhuldas av nyliberalerna. Glöm inte att ungmoderaterna har propagerat för fullständigt fri invandring, naturligtvis fullt medvetna om att alla välfärdssystem då skulle kollapsa. Jag är helt övertygad om att stora delar av den nuvarande regeringen har samma agenda, bara det att man klär den i ord som solidaritet med "flyktingar" etc. Det förvånar i och för sig inte, men mera anmärkningsvärt är ju att socialdemokraterna tycks ha samma agenda. Kan förstås bero på att invandrarna är en bra röstboskap. Det är bara att hoppas att svenskarna förstår dessa sammanhang och lägger sin röst på SD.

Kritisk tänkare sa...

Norbergssonen,

tack för värdefulla synpunkter.

Både vänster och borgare har skilda motiv för att sträva åt samma håll när det gäller fortsatt massinvandring.

Som du så riktigt påpekar, så använder vänstern invandringen för att öka antalet bidragsberoende och därmed hålla antalet socialistiska väljare konstant.

Det var därför Palme och grabbarna var för att utlandssvenskar, efter sex års utlandsvistelse skulle förlora rösträtten, emedan rösträtt skulle ges till alla utländska medborgare som vistats här i tre år.

Det är ju normen i samband kommunal- och landstingsval samt
ingår i en filosofi, som även vill utsträcka rösträtten för utländska medborgare till riksdagsvalen.

Det senare har man lyckats införa genom att utvidga rätten till dubbelt medborgarskap. Detta innebär de facto att vi skulle kunna få en rysk medborgare som försvarsminister.

Reformen som genomfördes sommaren 2001 annonserades inte med pukor och slag; inte heller låg den på justitiedepartementets bord utan på - av någon underlig anledning - på kulturdepartementets bord.

Demokrati à la Sverige!

Jean Moulin sa...

Ooops. Var inloggad på min kladdblogg. Kritisk tänkare är alltså undertecknad/övertecknad.

Mvh

Jean M

Jean Moulin sa...

Svagheten med Williams förslag: de flesta storkapitalister och andra rika personer är "vänster" i invandringsfrågan. Så invandringspolitiskt skulle det inte gynna samhället.

Inte heller kunskapsbaserad rösträtt skulle förbättra läget, eftersom de flesta allmänbildade intellektuella är vänster och invandringsliberala.

Slopad kvinnlig rösträtt skulle antagligen leda till en högervridning, men det är inget jag förespråkar, eftersom jag tror på total jämställdhet.

Sambandet kvinnlig rösträtt och vänstervridning är dock intressant, för att det förklarar den västerländska socialismens och social-liberalismens hegemoni och för att det antyder större
genetiska mentala skillnader mellan könen än vad queer- och genus-teoretikerna vill erkänna.

Jean Moulin sa...

Den australiske bloggarens åsikt om att kvinnliga soldater leder till förlust av kvinnlighet och till att männen får konkurrens ifråga om mod och fysisk styrka, kan ifrågasättas.

Utifrån hans eller hennes resonemang: bör vi ens ha kvinnliga poliser, doktorer, rättsmedicinare, ambulansförare?

I dessa yrken utsätts man för hemska exempel på mänskligt lidande och barbari, precis som i krig.

Vad är erfarenheterna från Vietnam, där många kvinnor stred jämsides med männen i den kommunistiska gerillan?

Vad är erfarenheterna från Israel, som länge haft kvinnliga soldater?

I diverse gerilla- och befrielserörelser har kvinnor genom historien aktivt deltagit i strider. Har det gjort dem mindre empatiska och mer maskulina?

Anonym sa...

För min del så anser jag att har man inte gjort sin värnplikt, så ska man inte få bli vare sig politiker eller ha rösträtt.

Värnplikt kan man göra på många olika sätt (civil, militär, humanitär), men det viktigaste med det är att man (eller kvinna) får svär trohetseden mot konungen och fosterlandet.

Jean Moulin sa...

"ddr 2" gör sig till talesman för samma filosofi som genomsyrar "Starship Troopers" (se bilden av Denise Richards i militär uniform).

Jag tycker den är värd en diskussion.

Berit sa...

Jag var bilkårist, räknas det?
:0)

Berit sa...

Enligt Williams har de som inte "äger någonting" numera rätt att genom sin röst ta för sig av andras egendom.
Om man följer hans idé styrs landet som ett aktiebolag och det finns ett samband mellan ens finansiella insats i företaget (landet) och ens rätt att fatta beslut om hur pengarna används.
Visst ska man se till att de fattiga beskyddas mot de rika men som det är nu ser vi otaliga exempel på att de som äger egendom (land eller pengar) är försvarslösa mot majoriteten som anser sig ha självklar rätt till vad andra har arbetat för.

Jean Moulin sa...

Ja, definitivt. Alla frivilliga militära organisationer är eller var bra. Hemvärnet till exempel.

Numera är jag dock orolig för islamistisk infiltration av vårt försvar. Tänk dig en kränkt islamist i ett Jas-plan!

Lars Vilks kanske inte bara bör kolla under sin bil utan även hålla uppsikt över luftrummet ovanför sitt hus!

DN

Skicka en kommentar

Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.