09 maj 2008

Judisk genialitet


Finns en judisk IQ-gen? Om svaret är nej, så måste judisk kultur vara överlägsen de flesta andra kulturer, eftersom 27 procent av alla amerikanska nobelpristagare och hälften av alla världens schackmästare är judar, eller mer specifikt, östjudar /ashkenazi-judar. Trots att judarna bara utgör 0.25 procent av jordens befolkning och endast 3 procent av USA:s.

Den judiska överpresentationen i finans, film, medicin och journalistik är speciellt märkbar i USA. För att inte tala om i amerikansk TV och i Hollywood!

Phillip Weiss i New York Observer uppskattar att 30 procent av det amerikanska etablissemanget är judiskt. Att tio av 50 senatorer är judiska är ganska remarkabelt. Var finns motsvarande antal afro-amerikaner i senaten?

Vid förra sekelskiftet utgjorde judarna 1 procent av Tysklands befolkning, men ändå var 50 procent av läkarna i Berlin och 60 procent av dem i Wien judar.

Denna uppgift är plockad ur en artikel ("Are Jews Smarter?") i New York Magazine, i vilken presenteras en uppsats av två amerikanska forskare, doktorerna Henry Harpending och Gregory Cochran, vilka hävdar att det finns ett samband ärfliga ämnesomsättnings-sjukdomar som förekommer speciellt hos ashkenazi-judar och deras höga IQ.

http://www.newyorkmetro.com/nymetro/news/culture/features/1478/

Genomsnitts-IQ:n för Sverige är förresten 102, för Italien 103, för ashekenazi-judar 115! För Israel paradoxalt nog bara 98, enligt Lynn-Vahanens "IQ and The Wealth of Nations".

http://www.vdare.com/sailer/wealth_of_nations.htm

I korthet går Harpendings och Cochrans teori ut på att sjukdomarna ifråga (Tay-Sachs, Niemann-Pick, Gauchers sjukdom, och mucolipidosis typ IV) påverkar hjärnan neurologiskt och därigenom höjer IQ:n.

Och att isoleringen i gettot gett större spridning åt dem inom den ashekenazi-judiska gruppen och därmed även högre IQ inom densama. Men om det inte finns en IQ-gen, hur förklara den judiska intellektuella överlägsenheten?

Den hjärngympa som studier av Talmud innebär framförs som en alternativ förklaring.

Talmud är en omfattande samling skarpsinniga kommentarer om moral och Gud etcetera, av lärda rabbiner, vilka judiska barn undervisas i.

Kanske man skulle kunna jämföra det med att dagligen ägna sig åt logiska analyser av moralfilosofiska utsagor? Rimligen borde sådana aktiviteter höja intelligensen. Men den mätbara IQ:n?

Men stopp ett tag! Vad menar vi med intelligens? Jo, vi kan mena minneskapacitet, dvs. mängden fakta man förmår tillägna sig och vid behov snabbt återkoppla till, och var vi läst en uppgift för länge sen; vidare vår förmåga att lära oss främmande språk; skicklighet i huvudräkning; förmåga att resonera logiskt och upptäcka logiska blottor i andras resonemang, med mera.

Men man kan även mena social smarthet. Att bete sig på ett sätt som gynnar ett långt liv och en hög inkomst. Kan man mäta sådant med IQ-test? Troligen.

Men låt mig här inflika, att jag själv aldrig klarat att slutföra ett IQ-test och förmodligen inte skulle kunna det om så mitt liv hängde på det. Samtliga moment brukar jag finna narkoleptiskt tråkiga, dock klarar jag en del av dem, framför allt de verbala avsnitten; men när det kommer till att utesluta vissa geometriska figurer i en serie, så går jag bet.

Jo, förresten, det finns ett IQ-test som jag läst om, som jag nog skulle klara, som - om jag på grund av dumhet inte missuppfattade det! - gick ut på att minnas talserier med diverse godtyckliga skutt mellan talen. Först framlänges, sen baklänges. Det är ju knappast svårare än att hålla reda på t ex tio olika koder. Vilket jag nog gör.

Låt se: passerkort, min frus bensinkort, bankomatkort, tre olika kodlåskoder på jobbet, inloggningskoder för fem bloggar, två mail-koder, etc. Utan minneslappar eller automatisk påloggning. Däremot har jag ingen aning om mitt mobilnummer, men jag brukar ursäkta mig med att jag aldrig ringer till mig själv! Men jag kan sju jobbrelaterade nummer, min pappas, min dotters, hennes sambos mobilnummer, det till mina ena styvsons arbetsplats, och numret hem till mig själv samt till min frus mobiltelefon. Samt att rabbla de 50 amerikanska delstaterna som ett rinnande vatten.

Nå, det finns utan tvivel ett mätbart samband mellan IQ-nivå och årlig inkomst. Min är relativt låg, men min frus är exceptionellt hög. Och hon har enligt en utsago väldigt hög IQ. Hm, skall jag tro på det? Ibland har jag ju jag rätt, när vi grälar, och hon definitivt fel!

Men är IQ ärftligt? Är några mentala egenskaper det? Musikalitet? Empati? Och vad får jakande svar på dessa frågor för logiska konsekvenser? Vågar vi ens tänka på dem? Eller diskutera dem?

Ibland funderar jag på filmen "Rainman" med Dustin Hoffman och Tom Cruise.

Som bekant handlar den om en autistisk man, som är inkapabel att klara sig ute i samhället, men ändå ett geni i fråga om att blixtsnabbt kunna se hur många tandpetar som välts ut på golvet (även om det rör sig om ca 130 st.) och på att räkna upp någonting i stil med alla namn och resultat i den amerikanska baseballigan sen dess grundande.

Tänk om hans genialitet beror på att andra funktioner i hans hjärna är så lågenergiförbrukande, att de få friska får den energi som normalt fördelas jämt (någorlunda) mellan samtliga?

Kan inte personer som jag, som presterar dåligt på IQ-test, finna tröst i detta?

Jag kanske har en ojämn, cerebral energifördelning, med överdoser för vissa mentala funktioner?

En passus i NYM-artikeln som tycks antyda detta är följande:

"Cochran’s latest kick, though, is population genetics. Although Natural History of Ashkenazi Intelligence is written with a modicum of academic restraint, his independent essays, posted online, are much more freewheeling, and they betray a much more unsettling agenda: '[I]f this is what I think it is," he writes, in an essay called 'Overclocking,' the term programmers use to describe supercharging a computer’s brain capacity by weakening it, 'all these Ashkenazi neurological diseases are hints of ways in which one could supercharge intelligence . . . so it seems likely that we could—if we wanted to—develop pharmaceutical agents that had similar effects.'"

Slutordet till Mensa:

"Vad är IQ?

SVAR: "IQ, generell begåvning, intelligens, logisk förmåga problem­lösnings­förmåga är alla synonyma begrepp, dvs beskriver vår förmåga att hantera och lösa nya problem som inte bygger på tidigare kunskap och erfarenheter. "

Vad är intelligens?

SVAR: "Ibland gör man skillnad mellan begåvning och intelligens. Intelligensen skulle då vara den medfödda förmågan att tänka och logiskt analysera och begåvning skulle då vara det vi faktiskt ser av intelligensens uttryck. Man kan ju ha förmågan men inte utnyttja den. I praktiken är begreppen identiska. Nationalencyklopedins ordbok anger 'förmåga till tänkande och analys' vilket får anses som en ganska vag beskrivning, även om det indikerar att det är just tankeverksamhet som omfattas. Du kan läsa mer om intelligens i Nationalencyklopedins uppslagsverk på biblioteket."

http://www.mensa.se/faq_om_mensa.html


P.S. Ett bra sökverktyg för att kolla kända judar är (filosemitiska) Jewhoo.


P.P.S. Texten ovan har ett par år på nacken. Numera vet jag mitt mobilnummer plus femtielva andra saker jag inte visste då.

7 Kommentarer:

Tobias Struck sa...

Jean. Själv har jag en kvart östjude, en kvart german, en kvart vallon och en kvart nordisk typ i mitt blod. Enligt Nietzsche var just blandningen av tysk och jude den ideala utgångspunkten för övermänniskan (Mänskligt alltför mänskligt), då det utan det judiska skulle saknas en djupare intellektualitet. Personligen har jag här och där skrivit om vad jag tror att den judiska intelligensen beror på. Det är bara att kolla runt på min blogg, men essensen är att förbudet att äga land under medeltiden styrde in den judiska intelligensen på kapitalism, vilken sedan gjorde att de starkaste och smartaste judarna var de som överlevde och sedan förökade sig med varandra.

lasse sa...

Hm... angående den där kvarten vallonblod. Menar du att du till 25% härstammar från någon av de drygt hundra vallonfamiljer som invandrade på 1600-talet?
Borde inte de generna vara ganska utspädda vid det här laget?

Tobias Struck sa...

Lasse. OK, jag överdrev. Min farmor var ren judinna uppvuxen i Norge med föräldrar som hade flytt undan pogromerna i Litauen. Min farfar var ren german uppvuxen utanför Hamburg. Min morfar och mormor var typiskt nordiska men min morfar påstod sig ha vallonblod i sig. Men OK, OK, det var väl utspätt, antar jag :)

lasse sa...

Jo, min far påstår också att han härstammar från vallonerna och ibland blir vi oense om hur mycket vallonblod han kan tänkas ha kvar efter sexton generationer.
Annars har vallonerna använts till mycket, inte minst som tillhygge i dagens invandringsdebatt:
"Se på hur vallonerna en gång berikade vårt land och då måste vi alltså välkomna dagens motsvarigheter från mellanöstern som kommer att berika vårt land på samma sätt (med sina förmodat högteknologiska kunskaper, kan man tänka)."

Jean Moulin sa...

Intressant. Jag har också vuxit upp med påståendet om vallonblod på mammas sida. Värmlandssläkt.
Morfar jobbade på Bofors.

Med tanke på den vallonska kopplingen till smedjor, så gör det vallonanspråket lite trovärdigt.

En titt på mina kusiner (ljusbrunt hår, ljusögda) på mammas sida ökar trovärdigheten, men jag är ändå lite misstänksam. En moster är påfallande blond, men mamma var brunhårig och grönögd. Liksom hennes ena syster. Bröderna får mig att associera till Evert Taube.
Vad hade han för härstamning?

Tänker DNA-testa mig för att kontrollera om det där med vallonblod stämmer.

Norge fick ett sydländskt tillskott redan på 1500-talet, då delar av spanska armadan hamnade där efter nederlaget i den Engelska kanalen.

Misstänker liknande förklaringar till brunögdhet och dylikt även bland svenskar innan massinvandringen.

Jocke sa...

Mycket bra artikel. I en nära framtid kommer frågan om geners och människorasers betydelse för kulturen att diskuteras på allvar igen men förhoppningsvis utifrån mer seriöst vetenskapliga utgångspunkter och en stabil faktagrund. Alla kan konstatera genom observationer av verkliga händelser att det faktiskt går att kategorisera beteenden i "typiskt svenskt" el. dyl., d.v.s. inte sådana beteenden som ALLA medlemmar i en viss grupp själva utövar eller omfattar men sådana som är sannolikare för individer i en viss grupp jämfört med individer i en annan grupp. Vi kan tala om vinnare av nobelpris, idrottsprestationer eller brottslighet, t.ex. Det verkligt intressanta är om dessa skillnader är ett utslag av genetiska skillnader, kulturella/religiösa skillnader, socioekonomiska skillnader eller någonting annat. Det vore värdefullt för förståelsen av vår till synes obegripliga omvärld om dessa skillnader kunde diskuteras utan skygglappar och utan fördomar och slagord som "alla människor är lika mycket värda". Sådana meningslösa utsagor hjälper oss inte att förstå världen eller upptäcka eventuella hot.

I många fall är det säkert svårt att avgöra vad som är hönan och äget i sådana studier. Det är självklart att det finns ett internt beroende mellan en grupps genetiska spektrum och dess kultur och religion. Vissa genetiska egenskaper gör alltså antagligen att gruppen "föredrar" vissa kulturella egenheter och genom århundradena utformar sin religion så som det passar deras kynne.

För att bättre förstå vad som händer när olika kulturer och/eller grupper med olika genetiska spektra möts behöver orsakerna till deras olikheter utredas och där de är oförenliga bör det utredas om de beteenden som leder till konflikter är möjliga att reformera bort eller om de är medfödda.

Jocke sa...

Tillägg till ovanstående kommentar:

Konflikten i Libanon tycks självklart ha religiösa och/eller politiska orsaker, men det finns ytterligare skillnader mellan grupperna som KAN vara en del av förklaringen och som måste utvärderas som en del i en förklaringsmodell:

http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/7316281.stm

Skicka en kommentar

Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.