14 juni 2008

Amerika

"Du har blivit så amerikaniserad", säger man.
Det sägs med förakt och lite ilska i rösten och man kräver att jag ska förklara och försvara amerikansk utrikespolitik.

Mr. Democracy i Irak använder filmen "High Noon" som en liknelse och påstår att man kan inte förstå amerikansk utrikespolitik om man inte förstår den filmen.
Den förklarar det amerikanska psyket och hur amerikanen ser sin roll i världen.

Om ni inte sett filmen, här är handlingen i sammanfattning:

Will Kane är tveksam till sin plikt som sheriff men ställer upp mot ondskan därför att:

a) han vet att om man springer undan ondskan följer den bara efter.

b) det är vad han har lovat att göra. Kane har plikter som han inte kan delegera till andra och som han måste leva upp till, även om ingen annan förväntar det eller ens vill att han ska göra det.
Han är omgiven av pratmakare, smitare, ränksmidare, "vänner i medgång" och människor med goda avsikter men som är helt paralyserade av rädsla eller vägrar att agera pga. principer (Grace Kelly i rollen som hans hustru)
Kane har ändå ansvaret att möta ondskan, tillsammans med bundsförvanter om möjligt, ensam om det är nödvändigt, även om det betyder döden.
Vad som gör Will Kane till representant för Amerika, omgiven av pratmakare, smitare osv., är det faktum att han är osäker. Han är rädd. Han är frustrerad över att han inte kan rekrytera någon som kan hjälpa honom. Han gör misstag.

Höjdpunkten i filmen är när Kane står mitt i gatan och vrider sina händer när han hör tågvisslan på avstånd. Den rädde Kane är alldeles ensam och ändå måste han försvara sin stad. Han kan inte fly från det.

Detta är Amerika.

Och till mina vänner i Sverige som inte kan förstå:
"Om du inte förstår, kan jag inte förklara det."

Så många i Sverige tror att det alltid måste finnas ett dolt motiv, en konspiration, någonting som i hemlighet gynnar storindustrin, privata entreprenörer eller något storslaget grandiost lurendrejeri. Så är världen de själva lever i.

Kane dödar ondskan, (Miller och hans gäng), tar av sig sheriffstjärnan, kastar den på marken och rider iväg med Grace Kelly.

Det verkar omöjligt för många att förstå att Amerikas högsta önskan är att kasta stjärnan i vägdammet och säga: "Lycka till! Vi önskar er det bästa! Var snäll och besvära oss inte mer."

Men det kan vi inte. Historien har lagt ansvaret på våra axlar!

4 Kommentarer:

Anonym sa...

Ingen har bett USA att agera världspolis och varför har de inte gjort något i Nordkorea eller Saudiarabien?

USA:s hycklande godhet är bara ondska och egoism i ett glättigt skal. Samma skit med annat namn.

Anonym sa...

Mkt bra förklaratn Berit, ska leta efter filmen och se om den går att ladda ner.

Anonym sa...

Bra film.

Såg den för första gången på 70-talet som tonåring.

Har den på VHS och tog ner den på nätet för något år sedan för att se den igen på DVD.

Västernfilmer har för övrigt i princip slutat sändas i svensk TV. De är naturligtvis för politiskt inkorrekta idag.

Säfflemannen

Z sa...

Briljant Berit! Bra beskrivning av filmen och bra liknelse.
Såg själv filmen för ett par månaders sen, den ingick i en samlingsbox av Västernfilmer vi kom i kontakt med... Kände igen att jag sett denna klassiker en gång förut :)

Skicka en kommentar

Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.