30 juli 2008

De amerikanska grundlagsfäderna & invandringen


Trots att opinionsundersökningar ständigt visar att de flesta amerikaner anser att invandringsnivåerna behöver sänkas, så antar många människor fortfarande att rätten till invandring är en helig amerikansk princip som ingen lojal medborgare kan ifrågasätta.

Det antagandet är oriktigt
.”

Citat ur ”33 Questions about American History (you’re not supposed to ask)” av Thomas E Woods Jr. i dennes bästsäljande “The politically incorrect guide to American History”.

Woods åberopar Benjamin Franklin, som motsatte sig tysk invandring till Pennsylvania, med motiveringen att delstaten grundats av engelsmän, och att tyskarna skulle bli så mångtaliga, så att istället för att de blev anglifierade, så skulle Pennsylvanias engelskättade invånare bli förtyskade.

Man kanske kan idag le åt Franklins farhågor, som dock hade besannats om inte man aktivt motarbetat det tyska språkets utbredning.

Poängen med Woods anekdot är emellertid, att om rätten till invandring vore en urgammal amerikansk princip, så glömde någon att berätta det för Franklin. Ni kan tänka er, tillägger Woods, vad Franklin, som bekymrade sig för tysk invandring, skulle ansett om dagens.

En av de amerikanska grundlagsfäderna, Thomas Jefferson, skriver i sin ”Notes on Virginia”:

Det är för den gemensamma lyckan för de som slutit sig samman i samhällen [som det är viktigt] att vara så eniga som möjligt i angelägenheter som av nödvändighet måste handläggas gemensamt.
[it’s for the happiness of those united in society... to harmonize as much as possible in matters, in which they must transact together]

[Vår styrelseform är] 'en blandning av de frihetligaste principerna i den engelska konstitutionen, och andra, härledda ur naturrätten och förnuftet
.'”

Thomas Woods: ”Inget kunde vara mer motsatt dessa principer än de i enväldiga kungadömen, sade Jefferson. Men det var från sådana regimer man kunde förvänta sig de flesta invandrare.”

När Jefferson 1801 ville liberalisera medborgarskapslagarna i Virginia, påminde Alexander Hamilton honom om de åsikter han uttryckt i ”Notes on Virginia”.

Han höll med Jefferson att det var lovvärt av Förenta staterna att tillåta invandring av de som utstått riktiga svårigheter och sökte asyl, men även här ville Hamilton erinra om att generositeten hade en gräns om samhällets välfärd skulle kunna skyddas.

Vad han motsatte sig var att alla sådana människor skulle vara berättigade till de förmåner som följde på medborgarskap.
[what he objected to was the suggestion that all such people were necessarily entitled to the privilieges of citizenship]


Han avslutade med att påpeka att man om så bara för argumentationens skull hävdade att indianerna inte visat annat än vänskap när kolonisterna anlände till dessa stränder, så var det viktigt att besinna det öde som drabbat dessa människor som visat sådan storsinthet.

”'Försiktigheten kräver av oss', skrev Hamilton, 'att följa historien än längre och fråga oss vad som hänt med de nationer av vildar som bedrev denna sorts politik, och vilka det är som nu ockuperar det territorium som de en gång bebodde.' "

Jefferson frågade sig före franska revolutionen, hur det skulle gå om 20 miljoner amerikaner, anhängare av den republikanska styrelseformen, skulle invandra till kungariket Frankrike?

Om det skulle göra Frankrike mindre lyckligt, mindre starkt, vad skulle inte tillsatsen av en halv miljon utlänningar till Amerikas dåvarande folkmängd medföra för det angloprotestantiska, republikanska samhället i Amerika?

Som Woods visar var även de övriga amerikanska grundlagsfäderna negativa till invandring från andra kulturer än den anglo-protestantiska.

De ansåg att invandrare i tillräckligt antal och koncentration kan ändra ett lands kulturella landskap i en för invånarna oönskad riktning.

De ansåg vidare att rätten att exkludera gällde alla gemenskaper, nationer som privata klubbar.

Boken finns att inhandla i Akademibokhandeln i Stockholm.

Jag tänker i senare postningar redogöra kortfattat för en del andra ämnen som avhandlas i boken.

Kika även på USA:s kärnkultur är brittisk protestantisk

8 Kommentarer:

Aloysius sa...

Tack, Jean, för ett intressant och lärorikt inlägg. Vad som fängslat mig ända sedan jag var 14-nå´nting, det är hur kloka västerlänningar kunde vara innan ideologierna tog över det offentliga samtalet. Kanske är det därför som kulturradikala hatar historia och bildning, och plockade bort så mycket som möjligt av det ur skolan?

Jean Moulin sa...

Tack själv, Aloysius.

Hoppas du läser Wpods ytterst lättsmälta bok. Korta kapitel.

Köpte även deprimerande "Human Smoke", en kompilation av citat och fakta, som gör en riktigt. . . tja, nedstämd.

Jean Moulin sa...

Amazon

Aloysius sa...

Skall kolla upp boken. Tack för tipset!

Jean Moulin sa...

Beträffande "Human Smoke", så innehåller det ett och annat Churchill-citat som Dick Erixon helst slapp kännas vid. Även jag, när jag tänker efter.

T ex var Winnie väldigt noga med att betona Leon Trotskys judiska namn i ett kolumn på sent 30-tal.

Kanske ett utslag av att han tittade för djupt i glaset emellanåt?

Jag vet inte.

Ser om den gamla tv-serien "World at war" och känner tacksam över den allierade segern.

Men låt oss inte inbilla oss att
segrarna var politiskt korrekta med dagens måttstock mätt.

Långt ifrån. Och det gäller både Roosevelt, Churchill och Patton.

Aloysius sa...

Glad åt segern? Hum... Då är vi så oense man kan bli. Krigsslutet och Sovetväldets seger med stöd av Churchill och Roosevelt blev slutet för Europa. Med 1945 började pk:ismens långsamma erodering av våra samhällen. Och i kriget dog som sagt hundratals m i l j o n e r människor. Vem kan applådera åt den saken?

Vad som hade varit storslaget, det hade varit en separatfred redan 1941. Och ett krossat Sovjet. Då hade vår egen lott i dag varit en annan, alldeles.

Jean Moulin sa...

Som jag antar du noterat, så har en rad skribenter (bl a Thomas E Woods Jr) skrivit om sin syn på andra världskriget i senaste The American Conservative med anledning av Pat Buchanans senaste bok.

länk

Läs även Peter Hitchens reflektioner om Buchanans bok och ”Human Smoke”.


länk

Jag har slagits av kronologin i attacken på Pearl Harbor 7 dec. 41 och Wannsee-konferensen om ”slutlösningen” av judefrågan i jan. 42.

Men det innebär inte att jag lägger hela skulden för Förintelsen på Pearl Harbor, utan judeutrotningen pågick som bäst även under Barbarossa sommaren 41 etc.

Det intressanta är vad som hade hänt om inte Storbritannien och Frankrike gett Polen vad Thomas Woods benämner ”krigsgarantin”. (Det är också oerhört intressant att via pacifistiska ”Human Smoke” ta del av de pre-nazistiska pogromerna mot Polens tre miljoner judar och alla planer där att deportera dem till Palestina, Madagaskar, etc.)

Om man inte gett nämnda garanti, hade Hitler fått fria händer i förverkligandet av sitt Storgermanien. Han hade antagligen hamnat i krig med Sovjet, som utan västhjälp hade förblött, tillsammans med de tyska invasionsstyrkorna. Man hade helt enkelt kunnat låta busarna slå ihjäl varandra – och miljontals oskyldiga längs vägen.

(”Human Smoke” skildrar den avsiktliga svälten av miljontals ukrainare genom Sovjet-regimens order att beslagta all skörd och allt bröd, vilket ledde till kannibalism med mera.)

Man hade kanske genom att inte förklara Tyskland krig med anledning av anfallet på Polen kunnat förhindra att judeförföljelsern övergick i massdödande, utan att judarna istället hade deporterats till Madagaskar etc.

Järnvägstransporterna av judiska barn ut ur Tyskland stoppades av kriget.

Danmark och Norge hade säkerligen inte ockuperats. Ockupationerna föranleddes av kriget och av en brittisk invasion av Nordnorge.

Tyskland hade förvisso dominerat kontinenten, och Sverige hade hamnat i samma läge gentemot Tyskland som Finland gentemot Sovjet. Men vi hade antagligen sluppit ockupation.

Storbritannien hade förmodligen inte förlorat sitt imperium, och blivit ekonomiskt ruinerat och beroende av USA.

Hade det funnits andra faror med en fredlig utveckling i Tysklands relationer till Storbritannien och Frankrike? Hade nazipartier i andra länder ökat sitt inflytande med en mer hårdför judepolitik och rashygien som följd?

Vi må icke glömma att C.K Chesteron var emot rashygien à la nazismen och även à la svensk steriliseringspolitik. Vi må heller icke glömma att Enoch Powell ingalunda var den pro-nazist som han utmålats som utan att han tvärtom i missnöje med den brittiska eftergiftspolitiken under Chamberlain 1945 röstade på Labour.

Pat Buchanan har kallat Hitler ond om än genial (vilket ingen torde förneka) och nazismens anti-kristna, pro-hedniska tendens är uppenbar.

Inte bara slaktade man judar, man gav sig även på den egna befolkning i en slags sadistisk kennelmentalitet. Jag tänker förstås på eutanasiprogrammen inom Lebensborn.

Förvisso kan man ifrågasätta och bör få ifrågasätta den officiella historieskrivningen om nazismen, och jag tror att en del kommer att revideras, för så tycks vara alla historiska perioders öde, men de stora dragen kommer att förbli intakta. Omvärderingen kommer knappast att bli 180 grader, inte ens 90, kanske däremot 45.

Precis som man kan ifrågasätta en del propaganda under kalla kriget och en del propaganda om jihadismen i dag, så kommer nazismen kanske att skildras lite mindre demonisk framöver, men inte så mycket att den ändå inte kommer att framstå i paritet med kommunismen i fråga om själslig ondska.

Fast med tanke på den bana kriget tog, så är jag tacksam för att de allierade vann.

John Derbyshire har förvisso kallats posör av Conservative Swede, men han har en poäng när han påstår att om inte så hade skett, så hade han jobbat på ett fält i ett tyskstyrt England och haft tyska som modersmål.

P.S. Jihadismen: jag bekymrar mig storligen för islamiseringen av Europa, som inte har minsta motsvarighet i USA. Jag tror på en akut fara för Eurabia, och jag fruktar att EU blir skådeplats för jihadistisk terrorism i framtiden, i synnerhet om Iran skulle attackeras.

Men grundproblemet är inte någon jihadistisk plan att erövra världen via en räcka 11/9, utan via muslimsk invandring till väst och i synnerhet då till Europa.
Kanske man inte ens behöver ytterligare invandring för ändamålet, eftersom de redan befintliga muslimska befolkningarna kommer att utavla (outbreed) de inhemska.

Därmed inte sagt att vi inte kommer att utsättas för nya 11/9-attacker eller 7/7-attacker.

Jean Moulin sa...

Här en länk om G.K. Chestertons syn på eugenik:

Chesterton.org

Skicka en kommentar

Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.