17 juli 2008

Ett bra sätt att stoppa sd

Om folkpartiet eller sossarna gick ut och sade att vi måste minska invandringen en period för att komma ifatt med integreringen, så skulle Sd inte komma in i riksdagen.

Sd går framåt i ny väljarbarometer
Sju av tio väljare vill se dialog med Sd

Jag tror nämligen att huvudorsaken till partiets framgångar i opinionsundersökningar är att många vill skicka en signal till politikerna, om att man finner de nuvarande problemen (t ex stenkastning mot ambulans och brandkår) oacceptabla och att vi därför inte kan fylla på med ständigt nya, svårintegrerade invandrare. Inte förrän problemen minskat.

Fler texter om stenkastningen

Men om man nu inte bryr sig om svenskarna utan bara ömmar för invandrarna, så bör man inte heller vara för fortsatt massinvandring. För även om massinvandringen drabbar svenskarna och samhället hårt, så drabbar den invandrarna än hårdare!

Rosengårds problem är hela Sveriges

* * * * *

Massinvandringen är som en brakmåltid: har man intagit en, så måste kroppen få smälta den före nästa.

Samma sak med samhällskroppen: den måste få tid nu att smälta det rekordstora intaget av invandrare. Eller för att ta en annan parallell: för mycket biltrafik i en stad skapar problem. Att minska den är inte ett uttryck för hat mot bilister. Inte ens begränsningar av antal passagerare för bussar och flyg är ett uttryck för hat mot människor som begagnar dessa färdmedel.

Men när det gäller frågan om minskad invandring, så utmålas allt tal om begränsningar som hat mot invandrare. Detta är så mycket märkligare som vi redan har begränsningar. Den som stöder dessa kan lika gärna stödja en tillfälligt radikalare begränsning. Vad säger att det är mer moraliskt att neka t ex 10 000 att invandra än att neka t ex 100 000? Det viktiga är väl inte antalet utan skälen till att vi måste ha vissa begränsningar?

Vilka skall man då ha? De som förespråkar fortsatt massinvandring är skyldiga att svara på den frågan. Men som ni säkert inser, så kan de inte det.

Flödet av invandrare kan liknas vid flödet av vatten från en kran. Ibland måste man öppna kranen, ibland stänga av den – för samhällets bästa och även för de redan invandrades bästa.

Eller en annan liknelse: det finns en gräns för välgörenhet också. Det mesta tyder på att vi nått den gränsen i fråga om humanitärt motiverad invandring. Varför skall vi ha sämre samvete för det än finnarna eller andra nationer som har mindre invandring?

Om vänsterpartiet kan anses rumsrent efter ett förflutet som stalinistparti, och trots att det fram tills Berlinmurens fall stod på god fot med Sovjet och alla dess quislingregimer, varför skulle inte Sd med sitt förflutna kunna accepteras som ett förändrat och annat parti än för bara sex eller tio år sedan?

Leo Sundberg

Ett av partiets ledande figurer, Tony Wiklander, har t ex en adoptivdotter från Indien. Är det typiskt ”nazistiskt”?

Wikipedia
Integrationens A & O = Invandringens storlek och ursprung

4 Kommentarer:

LP sa...

Bra skrivet!

Det har blivit mer och mer tydligt att de etablerade politikernas ständiga tjat om "problemet" SD, är ett medvetet eller omedvetet försök att flytta fokus från problemen till symptomen.

"Det är inte SD som är problemet för h_e!", tycks opinionen skrika. Men de döva, eller gravt hörselskadade politikerna med det politiskt korrekta etablissemanget i ryggen, hör vad de vill höra, och bla allas vår Mona gör det ena verklighetsfrånvända uttalandet efter det andra om "problemet" med SD.

Tyvärr beror detta förmodligen varken på lomhördhet eller brist på intelligens. Det handlar snarare om ett kallt kalkylerande där röster vägs mot röster.

Förhoppningsvis kommer detta falska och ryggradslösa förhållningssätt snart att straffa sig. Det finns fortfarande tillräckligt många "Svenssons" (som ibland även kan heta "Hassan" och "Stojan") som inser att det brinner i knutarna då det gäller Sveriges huvudlösa invandringspolitik. När dessa grupper slutar att slentrianrösta på sozzarna, kanske tom Mona måste erkänna att problemet inte är SD, att SD endast är ett symptom.

Krille sa...

"Om folkpartiet eller sossarna gick ut och sade att vi måste minska invandringen en period för att komma ifatt med integreringen, så skulle Sd inte komma in i riksdagen."

För sossarna så skulle detta inte vara ett större problem, med tanke på luciabeslutet som de införde -89.

Men ett nytt luciabeslut är ju idag omöjligt, eftersom verklighetsfrånvända Mona sitter vid sossarnas roder.

Sagt av Mona enligt Wikiqoute:

"Sverige är det land i Europa som tar emot flest flyktingar. Det har vi gjort med högt huvud trots att problemen varit stora. Ska vi stänga gränsen och säga: ”Vi har haft lite svårt att integrera så därför kan ni inte komma hit och få skydd nu”?

http://sv.wikiquote.org/wiki/Mona_Sahlin

Jean Moulin sa...

Dito, lp (Ip?) (dvs. bra skrivet).

Det känns bra att någon skriver just som du: "Det har blivit mer och mer tydligt att de etablerade politikernas ständiga tjat om 'problemet' SD, är ett medvetet eller omedvetet försök att flytta fokus från problemen till symptomen." Det är ju så!

Det är så uppenbart att det skriker om det.

Jag mår bokstavligen psykiskt illa av det här apspelet som smilfinkarna som befolkar riksdagen och tv-sofforna och ledarredaktionerna ägnar sig åt i den här frågan.

Det hela skulle kunna lösas på ett demokratiskt acceptabelt sätt:
FOLKOMRÖSTA OM INVANDRINGEN!

Invandringen är en fråga som delar opinionen inom alla partier, precis som EU och kärnkraften, och därför borde vi precis som i dessa frågor erbjudas en sant demokratisk lösning.

Jean Moulin sa...

Tack Krille för Sahlin-citatet.

Det är helt sanslöst.

Påminner om två saker:

1) Marie Antoinettes (påstådda) fråga om inte de hungrande massorna som krävde bröd kunde äta bakelser i stället.

2) Merit Wagers tanke (hur ofta har jag inte tänkt densamma?) ang.
tonåriga tonårsmördare som får samhällstjänst som ”straff”: ”Riksdagsledamöter och ministrar är folkets företrädare, de måste tänka sig in i Riccardo Campogianis föräldrars situation och då måste de tänka att det kunde ha hänt dem själva. Att en av Fredrik Reinfeldts söner varit offret i stället för Riccardo. Gud förbjude och det känns hemskt att ens tänka tanken. Ändå måste den tänkas.”

Vad skulle Mona säga om en London-bomb exploaderade i vår tunnelbana?
Hur långt är vi från ett sådant terroristdåd?

Enligt Mona spelar det ingen roll hur stora problem vi får eller om vi blir ekonomiskt ruinerade, vi kan ändå inte stänga gränserna, inte ens en period för att få andrum.

Skicka en kommentar

Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.