Igår var en händelserik dag för Rysslands ledare Vladimir Putin. Samtidigt som en journalist blev skjuten "av misstag", anfölls ett TV-team av en sibirisk tiger som Putin "hjältemodigt" sköt i sista sekunden.
Antingen det var planerat eller inte att händelserna inträffade samtidigt blir effekten att folk böjer sig i skräck eller dyrkan för Rysslands starke man.
En annan rövarhistoria är att Moskvas borgmästare jämför de som dödats i Sydossetien med förintelsen av judar under andra världskriget. Men enligt Human Rights Watch var det 44 som dödades av georgierna.
Går ryssarna själva på Putingängets lögner? De är i alla fall tvungna att hålla god min. Chefen för hemliga polisen styr ju landet.
02 september 2008
Back in the USSR?
Upplagd av Knute kl. tisdag, september 02, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 Kommentarer:
Förstår inte riktigt ditt resonemang, är förintelsen förknippad till hur många som dog eller det faktum att man gav sig på sina landsmän för dom hade ett annat levnadssätt/religion/historia...
Anonym, i detta fall handlar det om en jämförelse av hur många som dog.
Mao satte simvärldsrekord på löpande band, Putin blir "stor hjälte" när han skjuter tigrar..
Avslöjar lite för mycket om både personerna själva och deras undersåtar för att det ska kännas riktigt behagligt..
/E
"För en oinvigd betraktare framstår vi liberaler törhända som ytterst motsägelsefulla i våra utrikespolitiska ställningstaganden. Varför är vi för den amerikanska invasionen i Irak medan vi fördömer Rysslands intåg i Georgien? Varför kämpar vi för Kosovos självständighet men inte Sydossetiens? Varför betraktar vi ”regime change” som ett legitimt mål när det sätts upp från amerikanskt håll, men inte annars?
Dessa frågor missar emellertid en oerhört viktig poäng. För oss liberaler är nämligen rätt och fel i den internationella politiken inte en fråga om vad som görs, utan vilken aktör det är som handlar. Liberalismens första utrikespolitiska princip lyder således: Åtgärder som vidtas av en demokrati gentemot en icke-demokratisk entitet är per definition legitima. Därmed torde det vara ställt utom allt rimligt tvivel, att USA i Korea, Vietnam, Afghanistan, Irak och annorstädes haft rätten på sin sida – och Rysslands intervention i Georgien saknar av samma skäl legitimitet. För att ta ställning i en internationell konflikt behöver vi liberaler således tack och lov inte sätta oss in i dess sociala, kulturella och politiska bakgrundsfaktorer. Det räcker att konsultera Freedom Houses ypperliga demokratiranking. Den part som erhåller den bästa rankingen är den part som förtjänar stöd från oss liberaler."
Kurranz
EN TRÖTT ADVOKATS POLITISKA BETRAKTELSER kan verka parodiska men ändå inte.
Jag tror faktiskt jag håller med Kurranz. Han kallar visserligen sin ideologi för liberalism, det är det andra som gör och menar något annat, men beteckningen är inte lika viktig som innehållet. Om man inte är uppmärksam kan man tro att det är en parodi på nyliberalism och/eller nykonservatism. Men det finns ett antal intentionsnivåer som man måste forcera för att begripa. Det är både oavsiktligt och avsiktligt parodiskt tror jag, humor och gravallvar på samma gång. Stor konst.
Skicka en kommentar
Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.