14 mars 2009

Vem skall försvara vad och varför?

Den svenska militären behöver trots all kostnadskrävande high-tech fortfarande riktiga soldater och befäl. Människor som kan leverera när det gäller. Det handlar inte om att rädda katter från träd, utan om det mest skräckinjagande någon kan utsätta sig för och som man nästan inte kan föreställa sig utan att ha upplevt det - att strida på liv och död.

Bankcheferna och styrelsegubbarna påstås ibland behöva bisarrt höga löner för att de skall leverera. Deras insats är ändå ingenting mot den insats och den risk en vanlig soldat gör och tar i en stridssituation. Denna går inte att ersätta med pengar eftersom inget land klarar en sådan försvarsbudget. Man måste alltså lita på andra drivkrafter.

Det finns nog flera olika drivkrafter som fungerar för detta. Några är knappt värda att nämna och vissa är rent av dåliga, men en stor drivkraft, som också är något så otidsenligt som ädel, är viljan att försvara sin plats på jorden och de människor som bor där. Att man trots dessa ädla intentioner kanske skiter på sig när det smäller, spelar ingen roll. Förhoppningsvis bryr man sig inte om att bajset rinner ner i kängorna, och gör sitt jobb ändå.

Kan man förvänta sig att denna vilja kommer att finnas i ett land som Sverige om tio, tjugo eller trettio år, med nuvarande utveckling? Finns det fortfarande ett slags "vi" som man vill skydda mot aggressioner utifrån eller inifrån? Finns det en gemenskap som måste beskrivas som något annat än ett dokument man kallar "pass"? Finns det en minsta gemensamma nämnare som alla medborgare kan samlas kring om det värsta inträffar?

Det finns de som vill byta ut den minsta gemensamma nämnaren (mgn) mot något annat än det vi har idag. Detta är i princip inte fel. Positiv utveckling som de flesta är med på är bra. Problemet består i att man vill byta ut mgn mot något som är dåligt. Det finns visserligen en grupp som snabbt växer pga ökad invandring och ökade födelsetal, och denna grupp tycker inte att den nya mgn nämnaren är dålig. Fast detta rättfärdigar inte utbytesprocessen!

Det är liksom aldrig läge för förhandling när det gäller detta. Det kommer att bli bråk och demokratin skall inte missbrukas för att försämra samhället. Det är därför självklart och ett moraliskt krav att stoppa denna utveckling, eftersom det handlar om försvar mot angrepp. I första hand är det inte angrepp mot den egna kroppen och dess överlevnad, utan ett angrepp mot det som består av att man lägger generation till generation i ett obrutet flöde av kulturell fortlevnad under långsam förändring och förbättring. En drastisk knäck i detta flöde, av det slag vi ser idag och har upplevt de senaste 10-15 åren, är motsatsen till överlevnad, och ingen som försöker hindra detta kan klandras, tvärtom!

Vem utgör Sverige om tio är och vad har de för motiv? Finns det något kvar man kan samlas kring vid hot, eller kommer var och en att kämpa för sina särintressen och ideologier. Då de Brittiska soldaterna återvände från Irak där de bla utbildat Irakiska soldater, och paraderade i Luton i England, stod islamister och häcklade dem.
En del av islamisterna är födda i England, har åtnjutit landets beskydd och hjälp under sin uppväxt, men de har uppenbarligen sina grundläggande sympatier någon annanstans än i idén om England. Om det är så så är det inte förvånande. Undersökningar visar att den muslimska identiteten är starkare och självklarare än den Brittiska för unga Brittiska muslimer.

1 Kommentarer:

Anonym sa...

Det är väl ingen "vettig svensk", som i dagsläget vill försvara "Måna" och Fredrik "Barbaren"!!!!
För att inte tala om försvaret av den framtida "Islamiska Republiken Sverige"!!!!
Om några år har jag, för gott, flyttat från detta sönderfallande samhälle till ett land med bättre klimat på alla sätt!!!!

Skicka en kommentar

Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.