17 augusti 2009

20 år sedan Järnridåns fall

Det är många som velat ta på sig äran för Järnridåns fall, men hedras den som hedras bör:

Den 27 juni 1989 klippte Ungerns utrikesminister Gyula Horn och hans österrikiske kollega Alois Mock symboliskt av en bit av det taggtrådsstängsel som skilde länderna åt; en del av Järnridån mellan öst och väst.

Ett par månader senare, den 19 augusti, öppnade de ungerska myndigheterna gränsen till Österrike i tre timmar så att omkring 600 östtyskar som deltog i en fredspicknick vid gränsen kunde ta sig över till väst. Det blev inledningen till en häpnadsväckande politisk utveckling. Några månader senare hade alla kommunistregimer i Östeuropa - utom i Jugoslavien och Albanien - fallit.

"Vid midnatt den 10 september öppnade Ungern gränsen. I Hegyeshalom såg jag en kolonn med stinkande Trabant, Lada och Skoda välla in på österrikisk mark där de under normala omständigheter genast skulle ha fått körförbud. Mer än 12 000 jublande östtyskar gav sig iväg: inte början till kommunismens fall, men den första ordentliga spiken i den östtyska statens likkista." svd

Tidigare inlägg om Ungern:

Politiskt überkorrekt om Ungern
Förfalskad "terror-video"
Budapest on the Globalization Express
De röda styr fortfarande Centraleuropa?

5 Kommentarer:

ɱØяñιηg$ʇðя ©™ sa...

För dom som vill minnas järn-ridåns glada dagar finns det faktiskt en rätt kul låt från 1976 som heter State Secrets - A Thriller med gruppen City Boy (dom med 5705). Låten verkar inte finnas på YouTube men jag vet att den finns på Spotify för som som nu har tillgång till det.

Knute sa...

City Boy gick mig förbi på den tiden det begav sig. Nu har jag återhämtat 1970- och 80-talens musik med hjälp av Pirate Bay. Men Spotify är enklare, bara att skriva in namnet på låten eller artisten och lyssna.

http://www.spotify.com/en/products/free/

ɱØяñιηg$ʇðя ©™ sa...

City Boy var ett tyvärr underskattat band som tyvärr aldrig gjorde riktig succé och idag betraktas som ett s k one-hit wonder av många. Rätt många band knäcktes av punken eftersom medierna gav dom all uppmärksamhet och andra musikaliska genrer blev efter det sågade jämns med knäskålarna. På samma album som State Secrets, Dinner At The Ritz finns det dessutom en låt som ironiserar över just detta, Goodbye Blue Monday. Det finns en tesxtrad som lyder: to hell with friends and enemies. Fast i låt-texten stavar dom det friends and NME's.

Lustigt nog så har jag just läst Mike Oldfields självbiografi Changeling och han var ju en artist som överlevde punkvågen men han minns den här tiden väldigt väl. Han retade sig på att pressen kallade honom för dinosaur eftersom han bara var 25 år då. Det var först många år senare han upptäckte att det fanns många andra artister som blev lika dåligt behandlade som honom själv. Då trodde han att han var ensam som "dinosaur". Tycker det hela är lite ironiskt eftersom vem fan bryr sig om punken idag? Idag är det snarare "dinosaurernas" musik som upplevs som tidlös medan deras känns ytterst daterad.

Knute sa...

Politisk punk och progg och sånt har fått ett oförtjänt stor plats i musikhistorien.

I efterhand uppskattar jag inspelningarna från 70-talet därför att de hade en levande puls som inte bestämdes av en dator. Har just lyssnat igenom Rod Stewarts första fyra LP, mycket mer äkta än hans senare, även om de också är bra. Annars minns jag inte mycket av 70-talsmusiken, för min del är det alla hitlåtar från 80-talet som graverat sina cerebrala spår.

Knute sa...

Åter till ämnet: Centraleuropa

"The post-communist ruling elites here have not engaged in the favorite treason of their Western counterparts: population replacement. Even though neighborhood grocery shops in Prague are operated by Vietnamese, and various exotics sell cut-rate, Asian import clothing at outdoor bazaars in Poland, this is a minuscule percentage of the population. The people here, everywhere from Latvia to Slovakia, are still repulsing the minoritarian tyranny imposed by the ruling elites on weak, brainwashed societies farther West.

It’s an indescribable pleasure to walk among a throng of people in a large public venue, and experience none of the blessings of diversity. No burkas. No “youths.” No hateful stares of fifth columnists from “Asia.” No black gangs on the prowl for white victims. No Kevlar vests on schoolchildren. Young lovers walking safely at 03:00. No “undocumented workers” driving death cars with no license and no resistance to alcohol. No pampered immigrant jihadis driving death cars with a license and no alcohol. No gays exchanging body fluids in public. No gay pride parades. No transvestite police persons. No Arabic prayer incantations wafting through the golden light of dusk…"

http://gatesofvienna.blogspot.com/2009/08/repulsing-minoritarian-tyranny-of-west.html

Skicka en kommentar

Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.