07 april 2010

Påskägg och barnarbete

Det är inte så ofta jag ger mig tid att läsa svenska tidningar men genom ett antal länkar hamnade jag på Aftonbladet där Helena Markstedt, generalsekreterare för Rättvisemärkning (?) skrivit en artikel för att vi ska skämmas över att vi äter choklad.
Hon påstår att 1 miljon barn är involverade i att plocka kakaobönor i Västafrika och det är oacceptabelt, enligt henne. Hon kallar det för slavarbete och exploatering och man ska kunna spåra gårdarna som kakaon kommer ifrån så att man kan förhindra att barnen arbetar där. Odlarna bör få bättre betalt för bönorna så att de kan anställa vuxna arbetare och barnen ska gå i skola och leka.

Människor som ser det som en livsuppgift att vara indignerade, stannar sällan upp för att se på verkligheten och vilka möjligheter som finns.

I många länder i tredje-världen är barnarbete en ekonomisk nödvändighet. För en del år sedan blev det ett väldigt väsen när det offentliggjordes att barn i Bangladesh arbetade inom textilindustrin och grupper organiserade bojkotter av leksaker och kläder, tillverkade av barn.
UNICEF planerade en lag som inte genomfördes då, men planeringen skrämde tillverkare i Bangladesh att avskeda 50,000 barn och konsekvenserna för dem blev mycket värre än om de fått stanna kvar på sina arbeten och tjänat pengar.
De blev visserligen "fria" men slängdes ut i en värld där de inte hade några kunskaper och få alternativ, annat än mycket tyngre smutsigare arbeten, tiggeri och prostitution. Hela deras familj fick det sämre eftersom de miste en inkomstkälla.
Samma sak hände i Ecuador där barnen, som plockade bananer avskedades och de fattiga människorna där är nu ännu fattigare.

För många barn i utvecklingsländerna kan sk. "sweatshop jobs" vara det bästa liv som erbjuds dem. Företag får billig arbetskraft och världens fattiga får en möjlighet att sega sig upp ur fattigdomen. Västerlänningar får billiga varor och vi deltar i processen att styra in de fattigaste länderna på vägen mot rikedom, vilket kommer att vara till fördel för oss alla.

Ett förbud mot barnarbete fungerar bara i de länder som har nått en sådan levnadsstandard att det inte längre är ekonomiskt nödvändigt för barn att arbeta.
I Japan och Sydkorea kan vi konstatera att när länderna fått bättre standard och ekonomi, har barnarbetet avsevärt minskat.
Handelssanktioner och bojkotter har motsatt verkan eftersom de hämmar ekonomisk tillväxt. Så fortsätt att stödja kakao-odlarna genom att äta mer choklad.

Vi vill alla se att barnarbete försvinner men det enda effektiva sättet att göra det på,
är att stödja ekonomisk frihet som ökar produktiviteten.

Visst finns det ett fåtal människor som på allvar lider med barnarbetarna men mitt intryck av Markstedts artikel är att hon gör sig till taleskvinna för fackföreningsintressen. Facken och vissa företag ser hur deras jobb och vinster hotas och de vill öka kostnaderna för utomlandsarbeten för att förhindra att företag utlokaliserar. Vissa politiker vill också införa en internationell minimi-lön så att de inhemska arbetarna inte behöver konkurrera alls.

Bild; ägg målade av mitt barnbarn


5 Kommentarer:

Robin Shadowes sa...

Nu får vi väl hit några miljoner neger-barn bara för det. Åtminstone gör dom skäl för benmningen barn för en gångs skull men det är ju en klen tröst.

Eskil Berglund sa...

Jag var barnarbetare i Sverige! Och jag var långtifrån ensam. För alla som växt upp på landet så sent som på femtiotalet var barnarbete en naturlig sak. Från femårsåldern skulle man delta i de göromål man kunde bidra med. Tidvis var det ett mycket tungt arbete med höbärgning och skörd av säd. Till stor del utfört för hand. Varje dag innan jag gick till skolan deltog jag i morgonmjölkningen och utfordringen av alla djur. Direkt efter skolan fanns andra göromål. Först efter kvällsmjölkningen var det dags för läxorna. Helgerna var inte lediga utan även då måste arbetet skötas. Det fanns trots allt tid för lek men det var de korta stunderna mellan olika arbeten.

Jag inser naturligtvis att det är en skillnad mellan min barndom och de asiatiska barns som är nästan slavar i hälsofarliga fabriker. Likheten är den tvingande nödvändigheten som både barn och föräldrar insåg. När de ekonomiska förutsättningarna förbättras försvinner barnarbetet på naturlig väg. Alla föräldrar vill naturligtvis att deras barn ska ha det bra.

Jag håller därför fullständigt med dig om att den viktigaste insats vi kan göra är att ta bort tullar och andra handelshinder så att vi kan köpa de fattiga ländernas varor. Bojkotter drar bara en slöja över fattigdomen så att vi själva slipper se den.

Johan sa...

Det borde inte vara så svårt för oss att förstå egentligen. Det var inte länge sen barn var tvungna att arbeta för familjens överlevnad i Sverige också.

Berit sa...

Bara som kuriosa kan jag berätta lite om barnarbete från mitt tidigare liv ombord på en segelbåt.

"Bland befolkningen på öarna betraktas båtfolket som en inkomstkälla och "boat boys" är vanliga. På ön Dominica te.x. kommer de oss tillmötes långt ut till havs i sina små, rankiga kanoter:
"Hi, Skip, my name is Alex, I like to help you" .
Om man accepterar erbjudandet hänger man ett rep över relingen och ger Alex lift tillbaka.
Om man inte hyr en Boat-boy blir man ständigt tillfrågad av massor av pojkar som paddlar eller simmar runt båten sedan man ankrat. Så snart man tar jollen i land finns de på stranden och erbjuder sina tjänster alltifrån att ta hand om soporna, borsta botten på båten, vakta jollen, handla, skaffa taxi, vara guide....
Reglerna bland pojkarna är strikta, när en kapten "anställt" en pojke är det ingen som besvärar en längre. Grabbarna vet också att båtfolket håller kontakt via radio och rekommenderar en pojke som är pålitlig och trevlig till sina seglarvänner som är på väg till ön. Pojkar som skadar ryktet genom att vara oärliga får stryk av de andra.
Jag gav pengar till Alex för frukt och grönsaker och han kom tillbaka med de allra bästa limefrukterna, mangos, yams, papayas, bread fruit som han hämtat i djungeln eller från sin mammas odlingar. Vi bestämde ett pris och pengarna som blev över fick han behålla. Hans mamma eller moster tvättade våra kläder mot betalning, hans farbror, som var fiskare, snickare och taxiägare körde oss till en kusin som skördade kokosnötter och vi fick lära oss hur man gör copra.
Dominica är en rik ö när det gäller mat; havet är fullt med fisk och även valfångst förekommer. Alla har höns som springer omkring överallt. Klimatet är tropiskt och träden dignar av ätbart så ingen svälter, men det finns få tillfällen att tjäna pengar. Pojkarna lär sig att uppföra sig väl, och att det lönar sig att vara artiga, ärliga och duktiga ."

Anonym sa...

Fint att någon tar upp andra sidan.

M

Skicka en kommentar

Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.