18 juni 2010

Välfärdsbubblor

Mycket har hänt i världen sen Erlanders dagar. Jobben har försvunnit, nu senast är det Volvo som utvandrar till Kina. Men sossar som gnäller på "högern" över välfärdsstatens förfall har missat poängen. Det främsta hotet mot den svenska välfärden är inte "kapitalismen" utan rekordinvandringen, över 100 000 personer varje år.

Att ta bort bidragen för att stoppa invandringen, eller stoppa invandringen för att behålla bidragen? Min syn på samhällsekonomi är mer "liberalistisk" än Sverigedemokraternas, men det handlar mer om nyanser som förbleknar inför de stora skiljelinjerna. SD:s övergripande mål är att behålla den svenska välfärdsmodellen, något man inte kan säga om de sju riksdagspartierna som verkar vanvettigt uppgivna inför massinvandringen.

De flesta som kommer hit har inte kvalifikationer att platsa på arbetsmarknaden. Även om all diskriminering försvann skulle det inte finnas jobb åt dem. Det är för övrigt lögn att arbetsgivare diskriminerar, invandrare som tar chansen har jobb överallt i vårt samhälle. Det är snarare islam som hindrar integrationen eftersom den är så negativ till vårt samhälle.

Eftersom det är valår passar jag på att damma av ett par käpphästar:

Med ett totalt stopp för ny invandring från mindre utvecklade länder skulle 75 procent av nedskärningarna av välfärden i framtiden kunna undvikas. Det visade beräkningar från den danska Välfärdskommissionen för några år sedan. Sannolikt skulle Sverige spara ännu mer eftersom Danmark har en stramare utlänningspolitik.

Välfärdskommissionen menar också, tvärtemot vad mainstream-media tutar i oss, att ett stopp för invandringen löser problemet med att färre unga ska försörja fler gamla. Medan en nyfödd dansk kostar samhället 750 000 kr från vaggan till graven, kostar en invandrare 2,5 miljoner kr på grund av ett lägre deltagande i arbetslivet.

De senaste siffrorna från Danmarks Statistik visar att 56 av 100 invandrare från icke-västerländska länder är sysselsatta, medan motsvarande siffra för personer av danskt ursprung är 80 av 100.

Den svenska regeringen kallas i Danmark för de nya socialdemokraterna, antagligen efter att Reinfeldt lanserade moderaterna som det nya arbetarpartiet. Men alla svenska partier är socialdemokratiska. Förklaringen är att det statliga partistödet förvandlat partierna till statliga institutioner. Och väljarna har förvandlats till klienter som till varje pris ska göras beroende av statens sociala ingenjörskonst. Välfärd betyder numera att de fattiga ska förhålla sig i passivitet. Driften att själva skaffa sig bättre jobb och bättre utbildning har tagits ifrån dem.

Ett tankeexperiment: Om vi tar bort alla bidrag rakt över, både till svenskar och invandrare, skulle flyktingströmmen minska. Och folk skulle vakna upp och börja jobba och göra rätt för sig (missförstå mig inte, alla kan inte jobba). Simsalabim, jobben skulle komma när företagandet skulle öka för att skatterna skulle minska när bidragen försvann. Bubblan skulle brista men folkhemmets saga skulle inte vara avslutad, tvärtom skulle det Sverige vi känt få en chans att leva vidare.

Fast det troliga är att vi får vänta länge på det där. Vänta tills allt blir tillräckligt dåligt. Invandringsindustrin sysselsätter massor av folk som inte vill bli arbetslösa. Deras intresse är att öka invandringen, inte minska den. Snart den enda industri vi har kvar, nu när Volvo och Saab försvinner.

Först när invandringen har nått en sådan nivå att bidragen till de sociala skyddsnäten blir för dyra, kommer politikerna inse att de sågat av den gren vi alla sitter på.

Blott 37 procent av samhällets utgifter går till grundläggande funktioner som vård, omsorg, skola, rättsväsende och offentlig förvaltning. Resten går till bidrag. I varje valrörelse pratas det skola och vård men det är bara prat, för bidragen kommer i praktiken alltid först. Om vi enbart hade utgifter för samhällets viktigaste funktioner skulle skatten bli 12 procent.

Vad händer om till exempel föräldrapenningen försvinner? Skatten skulle minska åtskilliga tusenlappar varje månad, pengar vi kunde lägga undan till barnafödande. Om vi kunde slippa att omyndigförklara oss själva. I själva verket skulle det bli mer pengar över än nu. Du skulle till och med uppnå verkligt välstånd i stället för att att leva med illusionen att samhället alltid tar hand om dig, en lättsinnig attityd som gör att du riskerar att hamna hos kronofogden. Välfärd är inte samma sak som välstånd. Välfärd är socialdemokratiskt nyspråk för höga skatter och bidrag.

1 Kommentarer:

Knute sa...

Sveriges finansminister Anders Borg libertarian. Staten var av ondo – välfärdsstaten ett dåligt skämt.

http://www.svd.se/nyheter/politik/valet2010/reinfeldts-starkaste-kort_5068579.svd

Skicka en kommentar

Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.