Sitter och äter en sen frukost. Från radion hör jag P3 kultur med ett halvt öra, man talar om Hägglunds begrepp "verklighetens folk". I DN s4 Ekonomi ser jag en liten artikel på om en kvinna i Karlstad som fått rätt mot Arbetsförmedlingen i Regeringsrätten. Konflikten gällde att AF anvisat henne att söka jobb på annan ort, men att verkligheten (familjesituationen) gjorde att hon helst inte ville ha jobbet. Detta berättade hon i sin jobbansökan, och därför hamnade hon i konflikt med AF. Artikeln finns ej på nätet ännu, men DN skrev tidigare om saken här.
I minnet dyker fallet med muslimen som betedde sig respektlöst mot en kvinnlig VD i en praktikansökningssituation upp. Muslimen hamnade då i konflikt med Arbetsförmedlingen och DO ryckte ut till muslimens försvar och fixade 60.000 kr is skadestånd till honom samt att AF skulle betala rättegångskostnader på drygt 35.000 kr. Vad fallet kostade skattebetalarna i övrigt (DO, AF, mm) vet jag inte.
I tidningshögen bredvid mitt frukostbord ligger en artikel från i måndagens Skånska Dagbladet som jag sparat. Artikeln heter "Kränkande mångfaldsplan" och är skriven av malmömoderaten Rickard Wendel. I artikeln beskriver han hur den rödgröna röran i Malmö har antagit en sk "mångfaldsplan", som i grund och botten bygger på samma idioti som gjorde det möjligt för den ohövlige muslimen att bli belönad för sin respektlöshet. Wendel skriver:
"För det första är det inte möjligt att ta reda på hur denna mångfald ser ut i Malmö eftersom medborgarna tack och lov (ännu?) inte registrerats utifrån dessa grunder. För det andra vore det djupt kränkande mot de redan antställda och mot jobbsökande att ställa frågor för att utröna deras profil utifrån diskrimineringsgrunderna."
Tyvärr hittar jag inte artikeln på nätet men Wendel har skrivit om saken tidigare här och här.
Efter att än en gång läst Wendels artikel, kommer jag ihåg en artikel som Dilsa Demirbag-Sten skrev i DN dagen innan Wendels artikel i Skd. Den heter "Sverige ska vara det som enar oss – inte splittrar oss" och anknyter direkt till både Wendels artikel, till AF/DO/muslimen, till den jobbsökande kvinnan i Karlstad och till "Verklighetens folk". Dilsa skriver mycket smörja i sin artikel, men den visar också en del insikter:
"Inte bara svenska politiker ville bygga en framtid på kulturella och etniska olikheter. Kravet på religiösa friskolor blev en verklighet och islamiska företrädare har framfört behovet av konfessionella vårdcentraler. Det svenska samhället är, trots alla goda intentioner och åtgärder, mer segregerat än någonsin."
Jag förstår det som att Dilsa, Wendel mfl inser det ohållbara med ett samhälle där alla underidentiteter skall ges fullt företräde i alla lägen. Men man angriper samtidigt Sverigedemokraterna och påstår att SD vill dela in folket i Svenskar och ickesvenskar, och menar att detta är lika tokigt som att dela in folket i muslimer, transpersoner, kurder, katoliker och andra diskrimineringsgrundande identiteter.
Jag anser dock att det finns en högst väsentlig skillnad mellan att påstå att i Sverige har svenskarna och det svenska företräde, mot att tala om att tex kurder, muslimer, syrianer etc alltid skall ha full möjlighet att i Sverige hävda sin särart även om det strider mot sveriges sedvänjor, traditioner, värderingar och ibland tom lagar. Denna skillnad kan man inte snacka bort på det raljanta sätt som många försöker då de angriper SD:s användande av begreppet "Sverige".
Inom ordet "svensk" ryms självklart många olika identiteter, så har det alltid varit. Dessa måste dock alltid vara underordnade begreppet "svensk". Man åstadkommer inte detta genom att som multikulturalisterna, vidga svenskhetsbegreppet till att omfatta allt och inget eller helt enkelt avskaffa det. Svenskheten är ett avtal som inte kan sättas på pränt, den måste utformas långsamt och i takt med de som berörs, alltså svenskarna. Det är ingen mänsklig rättighet för all världens folk att bli svenskar. Hela nationskonceptet bygger på denna "diskriminering" och det är inget vi som en liten nation kan ändra på. Försöker vi det, försvinner vårt självbestämmande och vi kommer att intvingas i någon annan gemenskap som vi i dagsläget skulle känna oss främmande inför.
02 juli 2010
Mångkultur och verklighet
Upplagd av LP kl. fredag, juli 02, 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 Kommentarer:
Vag gäller kvinnan i Karlstad är jag något kluven. Jag känner inte till detaljerna i hennes fall.
Jag vet av egen erfarenhet att det inte alltid är så lätt som globalister och nyliberaler påstår, då det gäller att flytta dit jobben finns. Det är visserligen bara drygt 110 km mellan Karlstad och Örebro och även om det är drygt, brukar det gå att pendla så långt. Jag har själv pendlat längre, då dock utan ansvar för barn. Man kan klart flytta, men betänk då vad som medföljer en flytt - barnen rycks upp, man måste kanske bli särbo även om man är lyckligt gift, ökade kostnader som man knappast alltid klarar av etc. Även detta har jag erfarenhet av.
Verkligheten kan vara jobbigare än man tror ibland för verklighetens folk...
Samtidigt måste man såklart anpassa sig och göra sitt yttersta för att skaffa sig försörjning. Tveklöst är det så.
Smaklöst är det åtminstone när overklighetens folk kan hänvisa till sina fantasier för att slippa jobba och sedan lyfta ett stort skadestånd på skattebetalarnas bekostnad då detta ifrågasätts!
Sverige som är den nation i Väst som tar emot flest invandrare, per 100 000 invånare, är även ett av dom mest segregerade. Detta beror på att denna så glorifierade mångkultur är något som dom styrande har tvingat på oss medborgare utan att fråga oss vad vi tycker. I sin tur så bor dessa ivriga förespråkar för en icke-svensk kultur så långt bort från mångkulturen man kan komma. Detta är bara möjligt i en åsiktsdiktatur och enpartistat som Sverige tyvärr ändå är.
De värderingar som byggde upp Sverige är i hög grad - mångkulturella.
Den största mångkulturella påverkan av Sverige kommer inte från invandring, utan från en värld som blivit "mindre" tack vare TV, media, internet och ökat resande.
Myten om den taxikörande läkaren
http://www.skanskan.se/article/20100727/OPINION/707269949/0/staffanstorp/*/myten-om-den-taxikorande-lakaren
Skicka en kommentar
Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.