06 augusti 2010

Fromma som lamm

Pacifister förbryllar mig och en kommentar som denna .....

"Förespråka att vi ska visa alla människor kärlek, istället för att måla upp andra människor som hot. Att måla upp islam och muslimer som hot, leder bara till ökad militant islamism. Det enda sättet att motverka det är genom kärlek. Om ni nu är så måna om vårt kristna arv, så borde ni ju lyssna på Jesus budskap: "Du skall älska din nästa som dig själv."

.....får mig att inse att de inte törs/kan medge att de ser det onda i världen för då måste de ta ställning och göra något åt det.
Det innebär att de inte heller känner igen det goda, vilket är en förutsättning för lag och fred i världen.

Pacifister är parasiter som litar på att deras medmänniskor ska offra sina liv så att de kan njuta av de rättigheter och privilegier som de själva vägrar att stå upp för och skydda. De är moraliska ynkryggar som låtsas vara modiga genom att gömma sig bakom dem som faktiskt vågar kämpa, så att de kan gotta sig i lyxen av sin präktighet i säkerhet och trygghet.

Större delen av världen förväntar sig, ja till och med kräver, att Israel ska acceptera det slumpmässiga dödandet av sina medborgare, trots att de själva aldrig skulle acceptera en sådan sak.
Det förbryllar mig också att dessa pacifistiska människor kräver att Västvärlden ska sluta med sina handlingar, men aldrig "de andra". De kräver att Israel slutar attackera palestinierna (eller Hizbollah eller Hamas), men kräver aldrig att palestinierna slutar attackera israeler. De krävde att vita som styrde Sydafrika skulle sluta misshandla svarta, men de säger aldrig ett ord om att svarta, i svart-dominerande Zimbabwe, mördar vita jordbrukare. De kräver att USA inte anfaller...(fyll i den tomma rutan)...,men har inte en enda kritisk sak att säga om någon som attackerar USA.
Och naturligtvis är alla dessa pacifister västerlänningar.

Så vad beror det på? Är det "självhat"? Är det en form av hjärntvätt om att "bruna människor" alltid har rätt och Väst-världen alltid fel? Har man bestämt sig för att Väst "förtjänar" alla eventuella straff de kan få, på grund av påstådda händelser i det förflutna ("kolonialism".)?
Det verkar som det finns något psykologiskt fenomen här och det retar mig att jag inte kan sätta namn på det.



Fred definieras enkelt som "avsaknad av våld" Det kan åstadkommas genom att vi respekterar varandras styrka och inte försöker tvingar andra att underkasta sig.
Eller......Karl Marxs definition av Fred var "avsaknad av motstånd mot socialism".
Jag tror att det kan tillämpas i dag, men byt ut socialism mot islam.


8 Kommentarer:

Anonym sa...

Jag är oerhört glad över att min lilla kommentar fick din uppmärksamhet. Jag har inga svårigheter att se det onda i den här världen, men jag vet också hur man bekämpar det: med hjälp av kärlek. Kärlek är det godaste som finns och kan väl knappast vara dåligt i kampen mot ondska? I det här inlägget ser man tydligt att du gör skillnad på människor och människor. Jag anser att alla människor är exakt lika mycket värda. Jag definierar inte i första hand människor utifrån var de kommer ifrån, utan som unika och värdefulla människor. Avslutningsvis vill jag bara säga att jag mycket väl känner igen det goda, nämligen människor som visar kärlek till varandra.

PS. Jag har aldrig kallats parasit förut, men om det innebär att jag visar kärlek till mina medmänniskor, så inte mig emot.

mycket vänliga hälsningar/ Jonas

Berit sa...

Jonas, det finns människor som riskerar liv och lem för din frihet att bekämpa ondskan med din kärlek. Var tacksam för det och inse vad som skulle hända dig om du försökte predika ditt kristna budskap i något av de länder där islam styr och ställer.
Jag definierar (?) inte heller människor utifrån de platser de kommer ifrån utan hur de beter sig och vad de kräver.

Anonym sa...

Jag är övertygad om att muslimer har lika stor möjlighet att ta emot det kristna kärleksbuskapet som alla andra. Muslimer är människor, kristna är människor, ateister är människor, jag är övertygad om att det finns mer som förenar oss än skiljer oss. Skulle alla människor leva efter alla människors lika värde och visade kärlek till varandra, så skulle ondska vara utrotad från den här världen. Detta är anledningen till att det är det här budskapet jag vill framföra. Skulle alla människor däremot måla upp andra som hot, så skulle det leda till en värld som är fylld av misstänksamhet och rädsla.

Jonas

Ilse sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Robin Shadowes sa...

När jag läste din text så poppade hela tiden bilden av Bengt Wetbesterberg upp i mitt huvud. Kan det vara att han är dogoodern personifierad?

Berit sa...

Ilse, jag har fullt upp med att förklara och försvara mina egna åsikter
Du kan inte begära att jag ska försvara det du anser att jag tycker.

Knute sa...

A recommendation by Israeli Foreign Minister Avigdor Liebermann causes great disappointment for anti-Semites, do-gooders and other enemies of Israel: Israel could relinquish its right to sovereignty in the autonomous region of Gaza. Thus the ever demanded “Palestinian State” would finally exist.

Thus, they would have to relinquish the delivery of electricity, gas, foodstuffs, medicines and special aid by the hated Jews, and as is normal with countries, care for their own population. This is such a horrible idea to do-gooders who constantly remind Israel of its duties, but break out in screaming when it makes use of its sovereign rights, like the pursuit of terrorists or the monitoring of the sea passage.

http://www.pi-news.org/2010/08/israel-threatens-with-a-palestinian-state/

Johan Y sa...

Kärlek är inte samma sak som kravlöshet och undfallande. Att undvika att påtala moraliska fel är inte att visa kärlek det är att vara undfallen och låta det onda segra.

Att visa kärlek skulle möjligtvis vara att påtala det onda och älska ändå. Ska man gå till den kristna traditionen så låtsades väl inte Jesus att allt vara relativt och att allt beteende var lika bra? Så vitt jag vet påtalade han syndarna men sa att gud förlåter och bad dem komma till honom.

De som tror sig "kärleksfulla" i hans tradition idag säger snarare att det finns varken synd eller gott. Allt är relativt. Det är inte kärlek, det är resignation. För att älska måste man kunna se såväl det goda som det onda i någon.

Skicka en kommentar

Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.