De kommersiella samhällenas triumfer

Jag läser en bok av Alain de Botton som heter "Arbetets lust och leda" och kommer att tänka på skillnaden mellan Nord- och Sydkorea när jag läser dessa rader om ett besök i en kexfabrik:

"Kextillverkarens lokaler är en utmärkt plats att påminna sig om att de länder som som ignorerar den effektiva framställningen av chokladkex och med stränghet avråder medborgarna från att ägna sina liv åt utvecklingen av nya marknadsföringsmetoder alltid förr eller senare ställs inför ett oöverkomligt problem: de har varit fattiga; så fattiga att de varit oförmögna att garantera politisk stabilitet eller ta hand om sina mest utsatta medborgare, som dukat under i svältkatastrofer och epidemier. Det är de högsinta länderna som har låtit sina medborgare svälta, medan de självupptagna och barnsliga med hjälp av sina syltfyllda munkar och sextusen olika sorters glass har haft de resurser som krävs för att investera i BB-avdelningar och magnetröntgenkameror."