26 mars 2011

Ekonomisk tillväxt i Europa

Den ekonomiska krisen i Portugal är också en politisk kris. Om man inte gör drastiska nedskärningar är det klart att Portugal är nästa land på listan för en internationell räddningsaktion.

Pengarna har tagit slut och man måste generera en långsiktig ekonomisk tillväxt för att betala av sina stora skulder.
Wall Street Journal har tittat på utbildningen i Portugal, vilken förklarar varför en räddning sannolikt kommer att behövas och varför det kommer att bli dyrt och svårt att återhämta sig. Den största orsaken till att det blir extra svårt är att landet har så okvalificerad arbetskraft.

Billig, relativt outbildad arbetskraft var det som en gång höll Portugals textilindustri vid liv, men det har nu övertagits av Asien. De forna öststaterna, som anslöt sig till Europeiska unionen under 2004, erbjuder lägre löner och arbetare med mer utbildning. De har sugit åt sig kvalificerade arbetstillfällen.

Bara 28% av den portugisiska befolkningen mellan 25 och 64 har avslutat gymnasiet. Siffran är 85% i Tyskland, 91% i Tjeckien och 89% i USA.

Grekland och Irland föll samman relativt fort. Krisen i Portugals däremot har sakta smugit sig på. Under en tio-årsperiod hängde Portugal med den genomsnittliga EU- tillväxten. Traditionella industrier, som skörd av kork och skotillverkning, kunde emellertid inte hålla hela landet vid liv. Teknologi-boomen i mitten av 2000-talet passerade i stort sett obemärkt förbi Portugal.

Snabba och smärtsamma budgetnedskärningar, som är nödvändiga över hela kontinenten, är det första steget även för Portugal. Men andra steg är betydligt svårare och kommer att ta mycket längre tid. De 17 länder som hålls samman via euron visar väldigt olika ekonomiska resultat. Om inte klyftan minskas kommer det att bli allt svårare för de svagare att betala tillbaka sina skulder.
Det kommer att ta tid innan bättre utbildning i Portugal har någon synlig verkan.

Det är alarmerande att se Sveriges plats på listan över de som inte fullföljer sin utbildning. Ha samtidigt i åtanke all den lågutbildad arbetskraft som Sverige importerar och den effekt det kommer att ha på framtida konkurrensmöjligheter.
------------------
Artikeln fokuserar på Portugals problem, men man kan ställa frågor och fundera mera runt tabellen ovan.

Tyskland leder ligan med under 3% av studenterna som hoppar av. Där har man fortfarande ett system som liknar det vi hade i Sverige tidigare med yrkesinriktade linjer, typ verkstadsskolor för de ungdomar som inte passar att sitta på skolbänken.

Irland, det enda anglo-land med ett verkligt bra resultat. Jag undrar vad det beror på?

Japans och Koreas låga siffror kan förklaras kulturellt. Föräldrar, speciellt mödrar accepterar inte att barnen slappar i skolan. Läs boken " Battle Hymn of the tiger mother", av Amy Chua.

Det som får mig att undra mest är skillnaden mellan Norge, Finland och Sverige. Tre länder med så likartad kultur och delad historia. Vad är det man gör i Sverige eller undviker att göra, som får elever hoppa av skolan?

8 Kommentarer:

Vickan sa...

Hej! Tack för en bra blogg som jag ofta läser. Men - som mor till 2 nyutbildade hantverkare vill jag protestera mot att verkstadsskolor "passar för dem som inte passar för skolbänken"...
1. Mina söner har läst så mycket exta matte o engelska som går, och de har VG o MVG
2. Det krävs begåvning för att bli en bra hantverkare, 3H:n Hjärta, huvud, hand
3. Man kan inte vara lat och slö på dessa utbildningar om man vill ha jobb. Mina söner har fått jobb efter skolan pga plikttrohet, ansvar, alltid komma i tid, jobba rejält på sina praktikplatser o arbetsgivarna de fått har handplockat dem.
4. Vårt samhälle skulle inte klara sig utan hantverkare. Jag är (själv akademiker)trött på att det enda som räknas är högskoleutbildning. Det har varit alldeles för stort fokus på att alla ska på högskola, vissa passar inte för det, det är riktigt, men yrkesinriktade utbildningar ska inte vara en slasktratt utan de kräver sitt, det har blivit ett mantra som upprepats tills folk till sist tror på det o jag har till o med hört direkt av folk: Ska dina söner bli snickare, men du har ju en bra utbildning och dina söner är ju inte dumma, så varför snickare?
Man tar sig för pannan...

Knute sa...

Ibland undrar man om inte de som går på teoretiska linjer på gymnasiet inte skulle få en chans att prova hur en svarv fungerar, och beskriva processen i ord och data.

Ann-Marie sa...

Vickan: jag håller helt med dig! Högskoleutbildning i all ära, men alla varken kan eller vill, eller har råd och varför måste alla vara akademiker?! Hur många akademiker kan hantera en murslägga eller en svarv eller....??! Vi behövs alla, dvs alla som jobbar och gör rätt för sig. Och tillsammans kan vi ta hand om dom gamla och sjuka. Latmaskar göre sig ej besvär.

Berit sa...

Så vad är anledningen till att så många ungdomar i Sverige hoppar av skolan?

Otto Von Bismark sa...

För att alla ska gå i gymnasieskolan...

Hjalbert sa...

Invandrare med en genomsnittlig IQ på 70 har allvarliga problem i alla länder som de har utvandrat till och löper, precis som andra människor med låg IQ, risk att leva på försörjningsstöd livet ut.

Undersökningar visar att immigrantgrupper bevarar sin genomsnittliga IQ i många generationer och att den i stort sett förblir opåverkad av deras nya miljö. Det visar sig till exempel hos invandrarbarn födda i det nya landet som får alla möjligheter till skola och utbildning men misslyckas med att ens gå ut grundskolan med fullständiga betyg.

http://www.document.no/2011/03/i-latsaslandet/

Knute sa...

Sagt av den Finländska presidenten Tarja Halonen, då många förundrades över Finska elevers prestationer i OECD:s PISA-Tester:
"Ett lands utveckling beror på folket"

http://varstundisverige.blogspot.com/2011/03/svenskarna-ut-invandrarna-in.html?showComment=1301126942130#c2777389825934772500

Knute sa...

En elev på Rinkebyskolan kostar 47.900 extra per år. Trots det inga resultat.

Äppelviksskolan, Bromma: 96 procent av eleverna får godkänt i alla ämnen. Skolan får 1.600 kronor per elev i tilläggsanslag per år.

Rinkebyskolan, Rinkeby: 50 procent av eleverna får godkänt i alla ämnen. Skolan får 47.900 kronor per elev i tilläggsanslag per år.

https://www.flashback.org/t1040003

Skicka en kommentar

Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.