22 juli 2012

Ironin i Obamas Roanoke-tal

Under ett par dagars tid har Vänstern  kämpat för att komma på  ursäkter för Obamas dåliga val av ord:



De säger att Obamas ord togs ur sitt sammanhang. Jag har läst den fullständig utskriften och finner inget sammanhang, där det han sade, kan betyda något annat än det faktum, att vi kan tacka kollektivet för allt vi har.  Ett kollektiv som han administrerar.

De tror att vi är dårar.
Och vad säger det om "världens främste orator" när han behöver underhuggare för att klargöra vad han menar?  Han klantade sig kungligt och de vet dom.

Det ironiska är dock inte vad han sade,  så mycket som var han sade det: Roanoke, Virginia. Den platsen väcker minnen om de allra tidigaste försöken att skapa  bosättningar i den nya världen.
Du kan läsa allt om det här.

Det var inte en regering som gjorde det möjligt. Det var Sir Walter Raleigh och en grupp privata investerare, som hoppades kunna dra nytta av vad bosättarna kunde skicka tillbaka till England. Varor som majs, potatis, tobak, pälsar, sällsynta träslag, örter och kryddor.

Nybyggarna själva dumpades bokstavligen på stranden enbart med vad de kunnat ta med sig. Ingen regering högg ner träd och öppnade upp landet. Ingen regering byggde deras stugor eller planterade  grödor. Ingen regering byggde befästningar eller gav dem trupper för att skydda kolonisterna.

Det fanns ingen regering eller lagar eller skatter alls. Folket organiserade sig själva och behandlade problem när behov uppstod. Och de misslyckades upprepade gånger, men gav aldrig upp.
Obama representerar den arroganta, egoistiska elit som föraktar vanligt folk.  Han tror att vi inte kan klara oss om inte hans sort hanterar våra liv. Så fel han har.

Nej Obama, det är inte vi som inte skulle kunna överleva utan dig, det är du och din klass som inte kan överleva utan oss.
I själva verket säger det en hel del, att vi lyckas överleva över huvud taget med dig och typer som du, som  suger must och livets blod ur alla våra strävanden och företag. Ni sätter upp stoppklossar var vi än vänder oss. Främjar varje last och fördömer varje dygd.

Förhoppningsvis kommer folket i november att ha tröttnat på att klia sig och vifta bort dig likt en irriterande mygga.



4 Kommentarer:

Steve sa...

Amerikaner förstår nog inte riktigt innebörden av detta. (Inte svenskar heller.)
Men i Skriftens början, i the Book of Barack, finns en beskrivning av vad som hände.
1 In the beginning Govt created the heavens and the earth. 2 Now the economy was formless and void, darkness was over the surface of the ATMs, and the Spirit of Govt was hovering over the land.
3 And Govt said, “Let there be spending,” and there was spending. 4 Govt saw that the spending was good, and that it separated the light from the darkness. 5 Govt called the spending Investments, and this he did in the first day.


O.s.v., hela kapitlet:
26 But the Lord Govt called to the manufacturer, “Where are you?”
26 He answered, “I heard you in the garden, and I was afraid, so I sought a tax shelter.”
27 And Govt said, “Who told you that your profits were yours? Have you eaten from the tree that I commanded you not to eat from? ”
28 The man said, “The retailer made me —she has a thing for serpents.”

Errbe sa...

Mycket bra påminnelse om vad som gör att världen faktiskt rör på sig.

Ingenting påbörjas annat än efter initiativ från en enskild individ. Därför bär så många företag grundarens namn. Och de ligger där han började sin verksamhet. Ofta långt ute på landet.

Det är många som måste påminnas om det förhållandet. Både i USA och Sverige.

Politiker kan vare sig starta eller driva företag. Och det är dessas verksamhet som skapar alla pengarna, som politikerna sedan spenderar.

Knute sa...

More than 200,000 small businesses vanished between early 2008 and 2010 -- taking with them in excess of 3 million jobs.

Obama-administrationen hävdar att man är på rätt väg.

http://synopsis-olsen.blogspot.se/2012/07/lukket-for-evigt-sma-virksomheder.html

http://www.foxnews.com/politics/2012/07/26/economy-lost-more-than-200000-small-businesses-in-recession-census-shows/

Knute sa...

Who gets credit for Sergei Rachmaninoff’s famous Piano Concerto No. 2? The composer? Or should we really thank the manufacturer of the piano he used while performing it?

What about the Declaration of Independence? Does the credit go to Thomas Jefferson? Or does our debt of gratitude go to whoever produced the paper and ink products used in its drafting?

http://netrightdaily.com/2012/08/whose-prosperity-is-it-anyway/

Skicka en kommentar

Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.