20 september 2014

Far-och-Morföräldrars Dag


National Grandparents Day infaller varje år den första söndagen efter Labor Day. Det är inte en helgdag som uppfanns för att sälja kort och blommor utan för att hjälpa barn att bli medvetna om den styrka, information och vägledning som äldre personer kan erbjuda.
Grundaren av högtiden var Marion McQuade i West Virginia och den 3 augusti 1978 bestämde president Jimmy Carter att en National Grandparents Day skulle firas den 10 september samma år.

Skolan där vårt äldsta barnbarn går inbjöd i går alla mor och farföräldrar att besöka skolan, träffa lärarna och  informeras om undervisningen. 
Skolans rektor poängterade att “mor-och farföräldrar är vårt band till det förflutna, till de händelser och övertygelser och erfarenheter som så starkt påverkar våra liv och världen omkring oss. De fyller brister i vårt mobila samhälle och utgör en länk till vårt nationella arv och traditioner.”

Vi vet alla att mor-och farföräldrars värderingar står över modenycker och påtryckningar och är fyllda av  visdom som formats av både smärta och glädje. Eftersom de ofta är fria att älska och vägleda och bli vän med barnen utan att behöva ta dagligt ansvaret för dem, behöver de inte känna rädsla för att misslyckas och kan många gånger jämna vägen mellan generationerna.
Några av barnens viktigaste lärdomar kommer inte komma från skolan utan från mor-och-farföräldrar.
De har en mängd kunskap som inte lärs ut i skolan. Oavsett om du är från Sverige eller USA, är det lika viktigt att hjälpa barnen att förstå vilka de är och var de kommer ifrån.

En nation tar lärdom och stärks av sin historia, så en familj lär sig och blir stark genom  förståelse för tidigare generationer. Eftersom amerikaner lever längre, berikas fler och fler familjer av att ta del av erfarenheter från de äldre generationerna.

Mor-och farföräldrar i Amerika är också alltmer ansvariga för barnomsorg och stöd. Under 2012 vårdades  30% av barnen under fem år regelbundet av en “Grandmother”.

2 Kommentarer:

Anonym sa...

Far- och mor-föräldrarsdag – det låter bra!

Aldrig förut har det varit så viktigt! Under det kalla kriget blev Västeuropa mycket påverkat av både sovjetisk och amerikansk-kommmunistisk-propaganda – inte bare storpolitiskt för och emot atombomben etc., men tyvärr ganska mycket kulturellt (droger, sex, lättköpt vetenskap, ytlig levnadssätt etc.).

Och det spreds en ny ideologi för att ersätta religionen. Den blev mycket populär:
Den formulerades av psykiatriker Brock Chisholm:

" «Den enda psykologiska kraft som kan framkalla okritiska hållningar är moral– föreställningar om rätt och fel.
I många generationer har vi böjt våra nackar under syndamedvetandet. Vi har slukat de giftiga
vissheterna, som våra föräldrar, söndags-och-skollärare matat oss med. Men det är först under senare tid att man har fått reda på, att sådant framkallar neuroser och bristande känslomässig mognad för att vara medborgare i en demokrati. Vi måste göra oss av med våra föräldrars felaktiga gamla beteendemönstren och uppfostra barnen gemensamt. Kan inte det göras med det goda, så får det tvingas igenom»"


Samma uppmaning finns i de kommunistiska långtidsmålen 1963 och i ett förslag till nytt partiprogram i den danska Socialdemokratin 1969 (och givetvis på andra ställen inom kommunismen).
Anbefallningen ses i allt som har med barnuppfostran att göra, såsom i skolan och dagis och inte minst är det ganska vanligt inom socialsektorn och tvingas ofta igenom av den politisk-korrekta politiken.
Det rör sig i verkligheten om angrepp på föräldramyndigheten! Minskar politikerna denna eller avskaffar den helt, så får barnen statsuppfostran som i diktatoriska länder. Föräldrar tänker inte på, att de själv har bidragit till (och fortfarande bidrar till) att uppfostran tas över av staten, när de mer och mer överlåter barnen till dagis eller andra institutioner.

Spydpigen Gertrud

Errbe sa...

På gamla dar har jag noterat att vi gamlingar ofta har bättre förståelse för tonåringarnas problem än de själva och deras föräldrar. De är ju båda "nybörjare" i sina funktioner.

För att bli vald till första kammaren, då vi hade tvåkammarsystem, skulle man ha fyllt 35 år. Ett liknande krav bör finnas på något håll i det demokratiska systemet.

I Skottlands omröstning fick 16-åringar rösta. Det anser jag helt orimligt. För ha den minsta förståelse för en regions relationer till omvärlden och ömsesidigt beroende måste man rimligen ha några års erfarenhet av att sköta sin egen ekonomi med egna inkomster. Då vore åldersgränsen 25 år mera rimlig.

Skicka en kommentar

Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.