20 maj 2017

Att vinna är bara början…

…det viktigaste är vad man gör sedan.


Att vakna varje morgon och inse: “Jag är president i USA”, måste i sig själv vara en press som åtminstone jag inte kan föreställa mig.

Trump har dessutom praktiskt taget hela de politiska, byråkratiska och rättsliga svärden hängande över sig.   Detta faktum säger mer om de ruttna institutionerna, än valet av den person som de enhälligt föraktar.  Och Trump finner inte ens en fristad därhemma; White House har blivit en ormgrop av läckor och lögner.

Den grupp han har förtroende för krymper mer och mer till att bestå av familjemedlemmar, krigsmånglare och judar - ibland alla tre i en och samma person. Denna grupp kan mycket väl vara lojal mot honom, oavsett om det är släkt,  eller för att det ger dem makt,  men de visar inte någon lojalitet mot de människor som valde honom, och dessa väljare är de enda 63 miljoner vänner som Trump har.

Vi har sett spelet som Dems. driver.  De snubblar över eller fabricerar något anti-Trump-rykte och gör det till ett bevis för att han är ett verktyg för den ryska regeringen till Bilderberg-samhället.
Från vad jag har läst hittills vill jag påstå att uppståndelsen över ett påstått memo från James Comey hör hemma på samma dynghög som alla de tidigare "Skandaler” som Vänstern har attackerat honom med.
En anteckning gjord av en  förbittrad fd.-medarbetare är långt ifrån något som kan leda till riksrätt och dessutom har ingen som rapporterat om detta ”memo" verkligen sett det.

Faktum är att det som INTE händer i Washington förtjänar mer uppmärksamhet.

Ett av de centrala löften från Trumps kampanj involverar ett ganska stor byggprojekt.
Omedelbart efter att ha avlagt eden skulle den nye presidenten bygga en mur vid den gräns som skiljer Förenta Staterna från Mexico.  Trumps mur skulle bli den största, värsta,  bästa muren någonsin!
Han skulle ocksa sätta ett stopp för “fristäderna” och deras samarbete med fienden och stoppa floderna av okontrollerade muslimer likt de som satt sin prägel på Europa.  De främsta hotet mot vår nationella suveränitet skulle äntligen neutraliseras.

Inget av detta har hänt! Gränssäkerheten har fortsatt att blekna och likaså den ekonomiska säkerheten.
American Healthcare Act (AHCA) är bara lite mindre skrämmande än Obamacare-fiaskot som den var tänkt att ersätta.
Skattereformen har knuffats åt sidan. “The Swamp” bubblar och frodas.
Visst ska vi vara oroliga över vad som händer i Washington. Men vi borde vara mycket mer oroade över vad som inte händer i Washington.

Var det bara viktigt att vinna?

1 Kommentarer:

Argus sa...

Jag tror att The Donald, tillsammans med oss andra vanliga dödliga, underskattade den hydra som växer i "The Swamp". Han är van som CEO att hand instruktioner blir efterlevda och utförda. Här verkar det som att varje nivå, förutom hans eget kabinett, överprövar ovanstående nivåers beslut och i många fall struntar i att efterleva dem.

Det enda som kommer att hjälpa är när byråkraterna börjar frukta för sin egen försörjning och där är avskedandet av Comey bra signalpolitik. Vi har samma situation i Sverige där våra politiska företrädare lovar en sak och gör något annat. Bara hotet av att uteslutas från köttgrytorna kommer att få dem att ändra sig och därför har jag sagt till alla som inte är överens om den förda politiken att uppge att de tänker rösta på SD i nästa val om ett opinionsinstitut ringer dem oavsett om de tänker det eller ej.

Jag vet inte hur medelamerikanen reagerar på demokraternas spel men förhoppningsvis så ser de igenom det. Med en konservativ majoritet i Högsta domstolen är chansen god att de stoppade dekreten går igenom och med dessa i ryggen borde det bli svårare för "liberala" domare på låg nivå att trilskas. Det borde bli bättre fart på republikanerna i kongressen nästa år då det är mellanvalsår och viktigt att kunna visa resultat.

Skicka en kommentar

Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.