02 augusti 2020

Turister är inte säkra i Sverige

Från Snaphanen: Endast det som går förlorat är borta för evigt.



Jag kan leva mig in i det. Om jag tyvärr är i Malmö eller Helsingborg, dyker det upp minnen i bakgrunden. Här dog den och här dog den för tio eller tjugo år sedan. Ofta helt omotiverade och onödigt mördade, dolt så mycket som möjligt av de ljugande medierna, men offren finns i mitt minne.

Jag vet inte längre hur mycket som krävs för att locka mig till Sverige. Det har gått två år sedan jag besökte en vän på ett vårdhem i Småland, sedan har jag inte varit där. Det var en ”rensande”  resa och jag visste att det var ett adjö. Också med min över 90-åriga vän. Men det är inte främst min säkerhet som avskräcker mig. Jag har mina försiktighetsåtgärder.

Det är deprimerande att vara i ett land som jag älskar, som begår självmord med en till stor del likgiltig befolkning som kommer att drabbas men inte  agerar. Svenskarna är fega och hjärntvättade av media  derfor lider de nu  (därför lider de nu) varje dag och kommer att förlora allt de hade för en generation sedan.

Det finns bara ett visst utrymme för tragedi.

Det är nu 17 år sedan jag såg skriften på väggen som blev avgörande för mitt svenska liv. Idag är Sverige som att träffa en gymnasieflickvän 30 år senare, som har blivit narkoman i Skelbækgade

Mitt stämningsläge tål inte det. Jag söker inte frivilligt en stor sorg och en stor vrede. De ville ha det så, så de måste lida med mig som en allt mer avlägsen åskådare. Det finns bara ett visst utrymme för tragedier i ett liv som fortfarande måste levas trots och för gott.
skriver Henrik Ibsen i Brand. Erindringen er nu mit evige Sverige.

 – Turister sviker städerna – vill semestra i naturen

Helsingborg: Ödeläggelsen av en stad.

När du är här så känner du dig som utomlands.

Helsingborg, en tidigare vacker och välkänd stad som på senare år mer börjat likna ett ghetto. När jag bodde på landet och hemma hos mina föräldrar så tog jag bussen in varje helg, dels för att vara ute på stan (och på krogen) men också för att bara hänga där då det var en mysig sommarstad – nära till hav, till Danmark och till fina tjejer. Jag kunde gå ute ensam på nätterna, full som nykter i vad som idag är mångkulturens högkvarter, GA torg.

2014 jobbade jag dessutom på tågen och gick av 05 varje morgon – där fanns inte ett endaste gäng på knutpunkten under nätterna. Idag kryllar det av kringströvande gäng, narkotikaförsäljning, rånare, våldtäktsmän, bilar med tonade rutor som kör runt och patrullerar och stirrar surt, bomber, skottlossningar och allt annat än det svenska språket.

Jag har stoppat våldtäktsförsök och duckat för bomber

När du är här så känner du dig som utomlands. Jag har bott här de sista fem åren och det kulminerade samma år jag flyttade in (i slutet på 2015/början på 2016). Jag har fått det att fungera med gängen och med de som bor här men har fått min beskära del av vansinnet – bland annat fått ge några på käften som försökt råna mig, stoppat våldtäktsförsök och duckat för bomber för det har smällt riktigt ordentligt här. Läs hela artikeln.

Tack Gerda!

0 Kommentarer:

Skicka en kommentar

Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.