22 november 2014

Den danska TV-kocken ...

... Camilla Plum är rasande över nationalrätten stekt fläsk med persiljesås, som hon tycker är utestängande mot invandrare. Men alla invandrare är väl inte muslimer? Fast förstås, nuförtiden är de väl det.

Griskött är mer ekologiskt än det mesta och äts av de flesta på vår jord. Lägg av med att vara så kräsna och kränkta, gris på gaffeln är inte det värsta. Dags att ta skeden i vacker hand! Snart kanske socialbidragen tar slut, så ta seden dit ni kommer. Som danskhetens drottning Pia Kjærsgaard säger:

"Jeg synes, at Camilla Plum er en tosset kælling. Så er det sagt. Vorherre bevares. Jeg ville holde lidt lav profil, hvis jeg var Camilla Plum efter den der berygtede hesteslagtning."
TV-kockens son hade fått en impuls att såga av halsen på familjens ponny. Ja, så kan det gå för 1968-generationens barns husdjur. Men vad sa modern till det? Ja, hon kunde inte se något problem. Inte konstigt att vi fått det samhälle vi har fått. Inte konstigt att många utvecklar sig till barbarer. Små barn små problem, stora barn stora problem men då får staten ta över. Sådan är socialismen.

Kanske Camilla Plum inte är så tossig ändå. Maten hon lagar på TV verkar god. Synd att hon som så många andra inte kan hålla sig till sin specialitet utan försöker vara politiskt korrekt. Hennes mor donerade hennes fadersarv på åtskilliga miljoner till någon suspekt vänsterorganisation, det var nog surt. Men Camilla verkar gilla läget och fortsätter att odla lite socialistiska vanföreställningar plus lite islamistisk grisofobi.

Det är således inte bara på Sveriges television man hittar sådant. Lenin som själv var en imperialist lyckades riktigt bra att inympa en kollektiv skuld för kolonialismen hos västerlänningarna. Imperialismen som kapitalismens högsta stadium. Än sen då? Vi skulle inte ha någon handel på världshaven, ingen mat i butikerna annars. Om Miljöpartiet finge råda med ekologisk närodlad mat kanske det strök med en och annan ponny på kuppen.

Är det någon som blir förvånad?


Eric Holder har avgått som justitiekansler  i USA. Han har varit den mest partipolitiska och raspolitiska justitiekansler som landet någonsin haft. Hans mandatperiod har präglats av en aldrig sinande blandning av dubbelspel, inkompetens och undanflykter.  Hans raspolitik är från 1955 i stället för 2014, men vad kan man vänta sig när Al Sharpton varit hans rådgivare.

Obama har nu utsett Loretta Lynch som Holder efterträdare och nu återstår det för Senaten att godkänna henne eller inte.

Dr Orly Taitz, Esquire har detta att säga:

 "När jag började granska Loretta Lynch, Obamas val för justitiekansler,  kunde jag omedelbart se en intressant koppling. Jag läste en artikel om att när Loretta Lynch började vid Harvard, var hon med och grundade en afrikansk-amerikansk kvinnoförening. Det fanns bara en annan flicka i denna kvinnoförening, Sharon Malone. Namnet lät bekant…

Eric Holders hustru heter Sharon Malone, hon är syster till en känd medborgarrättskämpe, Vivien Malone-Jones (en av två svarta studenter som var inskrivna i det vita University of Alabama).

Jag kollade åldern, båda är födda 1959 och var inskrivna vid Harvard samtidigt. Det fanns mycket få african-american studenter vid Harvard mellan 1977-1981, så jag är ganska säker på att Loretta Lynch är en gammal universitetsvän till Sharon Malone, hustru till Eric Holder.

Varför är det viktigt i detta sammanhang?  Holder arbete och agerande kommer att undersökas av kongressen när det gäller olaglig smuggling av vapen till mexikanska drogkarteller i skandalen som kallades Fast and Furious, samt IRS skandalen, VA skandalen,  DOJ, NSA, EPA, FEC och andra skandaler. Viktigast utredningarna gäller att Holder mörklade Obamas användning av ett stulet CT personnummer tillhörande Harrison J. Bounel 042-68-4425 och Obamas användning av falskt ID.

Det verkar som en gammal vän till Holders hustru valdes ut som  dörrvakt för att fortsätta att skyla över och skydda Obama från åtal.

21 november 2014

Diktator Obama


President Obama kommer att resa till Nevada i dag för att underteckna en verkställande order att “vidta åtgärder”  för två grupper av människor - föräldrar till amerikanska medborgare eller sådana som lagligt varit bosatta i landet i fem år, och ungdomar som förts in i landet olagligt från och med 2010 - vilket kan innebära nästan 5 miljoner av de uppskattningsvis 11 miljoner människor som bor i landet illegalt ... Länk

I går kväll, levererade president Obama sitt tal till nationen angående sin verkställande amnesti. Det var ett historiskt tal, både i omfattning och i oärlighet: talet bestod av en tät och otrolig väv av lögner, framförd utan skrupler av den största lögnaren i modern amerikansk historia".

Samtidigt som Obama förbereder sig för att presentera sina planer att i huvudsak legalisera fem miljoner illegala invandrare, ta man vapnen från gränspatrullerna, vars arbete är att hålla farliga kriminella utlänningar borta. Man tvingar dem också att dela gevär, vilket lämnar dem obeväpnade och sårbara.
Officiellt från Washington DC hävdas det att gevär tas ur bruk på grund av att man är “orolig för säkerheten”, samtidigt som man ironiskt nog placerar vakterna i en osäker, obeväpnad och farlig situation. En av vakterna säger att många av de gevär som man drar in, är gevär som har fungerat korrekt, inte gevär som var trasiga eller skadade. Han sade också att många "skadade" gevär som dras in lätt kan repareras på plats med lättillgängliga reservdelar. Vidare är “delning” av gevär oacceptabelt. Mexikanska karteller  tar inte en ledig dag och bär egna vapen varje dag.

De amerikanska väljarna har nyligen alldeles överväldigande avvisat Obama, Democrats och varje antydan om amnesti, men denna arroganta prick driver fram och härskar genom dekret. Han är en diktator i allt utom namnet.

Historiskt sett brukar diktatorer inte möta ett lyckligt slut. Man kan bara spekulera i vad som kan hända med den odokumenterade rasisten som ockuperar White House.

Fox News

20 november 2014

Kvoterad bestraffning


Under ett underförstått hot om att förlora sina federala bidrag, har skolorna i Minneapolis gått med på att minska antalet bestraffningar av svarta elever med 25 procent vid slutet av detta läsår, och därefter med 50 procent, 75 procent och slutligen 100 procent under var och en av de följande åren. Med andra ord inför man nu ras-kvoteringsgränser  i Minneapolisskolorna.


Om vi stannar upp och tänker - även om det verkar gammaldags -  finns det inte den minsta anledning att förvänta sig att svarta män ska begå samma antal brott som asiatiska kvinnor eller någon annan sammansättning av studenter.

När olika grupper av människor har betett sig annorlunda på alla möjliga vis, i länder runt om i världen, i tusentals år,  varför ska vi acceptera som dogm att den enda anledningen till att en grupp elever blir straffade oftare än andra, beror på att de människor som bestraffar dem gör det för att speciellt hacka just på dem.

Politiskt - vilket är hur Obama-administrationen ser på allt - närhelst de kan framställa svarta som offer, och utmåla sig själva som deras räddare, är det en möjlighet att få de svarta att rösta på Democrats.

På ytan kan detta se ut som man gör de svarta en  tjänst, men bara på ytan.

Vem som helst med sunt förnuft vet att låter man ett barn komma undan med dåligt uppförande är det en öppen inbjudan till sämre beteende i framtiden. Att straffa ett barn för olämpligt uppträdande i skolan när han är 10 år gammal kan minska chanserna att han hamnar i fängelse när han är 20 år gammal.

Andra skolor i andra städer, som också gett vika för påtryckningar från den federala regeringen och gått med på att lätta upp bestraffningarna för svarta barn som missköter sig, har rapporterat en ökning av dåligt uppförande, inklusive våld.

Att låta barn som har beteendeproblem i skolan växa upp till att bli ligister och brottslingar är ingen fördel för dem eller det svarta samhället. Dessutom behövs det inte mer än ett litet antal bråkmakare i en klass för att göra det omöjligt att ge den klassen en ordentlig utbildning. Och för många fattiga människor - vare sig de är svarta eller vita - är utbildning deras enda chans att fly undan fattigdom.

Läs mera här: Thomas Sowell

Den svenska lösningen

Vilka krossar folkets vilja med järnrör i Sverige? Inte är det Sverigedemokraterna, det är politikerna och journalisterna och deras hantlangare bland våldsvänster och islamister som skrämmer slag på folk. Antingen får man underkasta sig eller emigrera. Nu senast var det den kristne författaren Marcus Birro som flydde landet efter att talat klarspråk om islam och utsatts för mordhot. Men för varje Birro finns det tyvärr tusen vänstervridna kändisar som tanklöst babblar om hur förträfflig islam är och demoniserar SD.

"När en regim använder pöbelvåld kallas det Den Rumänska Lösningen. Namnet kommer från den rumänska övergångsregimens lösning på de folkliga protester som krävde tillbaka sin uppgörelse med Ceaucescu. Tiotusentals människor hade samlats vid Universitetsplatsen i Bukarest för att tvinga igenom demokratiska val, men kommunisten och kuppmakaren Ion Iliescu drog ner gruvarbetarna från bergen och sa till dem att hippies var ansvariga för att de inte hade fått lön på flera månader. Beväpnade med bland annat järnrör förvandlades arbetarklassen till en här av huliganer som på regimens vägnar krossade medelklassens uppror för folkets frihet. Kvasitotalitära styrelseformer älskar sånt. Man ser det också i Egypten, Hongkong, Iran och Sverige."

Citatet är från den danska bloggen Monokultur

19 november 2014

Miljörörelsen som ett politiskt vapen för underkastelse

För många år sedan läste jag en bok med titeln ”Angående möjligheten och önskvärdheten av fred. Rapport från en forskargrupp vid Iron Mountain” [sv. övers. Rabén & Sjögren, Stockholm 1968]. Jag minns att rapporten förde fram en del häpnadsväckande synpunkter om krig och fred och genast dementerades av ledande kretsar i USA. Man koketterade också med att belysa frågan ur ett ”vetenskapligt” perspektiv och ”bortse från alla värderingar, till exempel alla estetiska och moraliska värderingar . . .” (sid, 34-35 i sv. övers.), vilket naturligtvis imponerade på ett ungt sinne, men undvek begrepp som ”frihet" eller "mänskliga rättigheter”.

Genom ett mycket kritiskt kapitel i boken ”The Creature from Jekyll Island, A second look at the Federal Reserve” av G. Edward Griffin - faktiskt den enda bok som ägnas ett helt kapitel i Griffins 600 sidor långa redogörelse om Federal Reserve - blir jag åter påmind om rapportens betydelse.

    Själva arbetet med rapporten omgavs av mycket hemlighetsmakeri och den var aldrig tänkt att offentliggöras. Men en av medlemmarna i forskargruppen hade inte samvete nog att låta den förbli hemlig utan läckte till journalisten Leonard Lewin, som publicerade hela rapporten 1967 [Leonard Lewin, ed., Report from Iron Mountain on the Possibility and Desirability of Peace (New York: Dell Publishing, 1967)]. Historien är i korthet denna:

    I augusti 1963 bildades en "Specialkommitté” bestående av 15 ledande men anonyma vetenskapsmän och kulturpersonligheter. Hur dessa valts ut och av vem eller vilka är också höljt i dunkel men det hävdas att USAs försvarsminister Robert McNamara intog en ledande roll. Under några år i början på 1960-talet träffades de regelbundet en helg i månaden under två och ett halvt års tid på olika hotell och konferensanläggningar runtom i landet, aldrig på samma ställe eller ens i samma stad. Rapportens namn kommer sig av att Hudson Institute, som 1961 skapats av militärstrategen Herman Kahn, där de höll det första konstituerande och det sista avslutande mötet, har sitt säte vid foten av Iron Mountain i Croton-on-Hudson, New York.

    På grund av händelseutvecklingen under de senaste 50 åren - kanske tydligast under president Obama - får rapporten vid en förnyad genomläsning nytt liv och framstår som en väl genomtänkt och ondskefull framtidsplan från diverse maktcentra i USAs ledning - vilket också Griffin hävdar - framförallt vad gäller miljörörelsen, behandlingen av nationalitetsbegreppet och behandlingen av dissidenter.

Krigets betydelse för en nation

        "Krigssystemet har inte bara varit nödvändigt för nationernas existens som självständiga politiska enheter, utan har har varit lika oundgängligt för deras stabila politiska struktur. Utan detta har ingen regering någonsin kunna få lugn i sin "legitimitet" eller rätt att styra sitt samhälle. Möjligheten av ett krig ger känslan av en yttre nödvändighet utan vilken ingen regering kan förbli vid makten någon längre tid. Vår historia visar på den ena händelsen efter den andra där en regims oförmåga att göra krigshotet trovärdigt lett till dess upplösning, av privata intressens krafter, av reaktioner på sociala orättvisor eller av andra upplösande samhällselement. Samhällets organisation för möjligheten av ett krig är dess huvudsakliga politiska stabilisator . . . Det har möjliggjort för samhällen att upprätthålla nödvändiga klasskillnader och det har säkrat medborgarnas underordnande under staten genom den kvarvarande krigskraften som innefattas i begreppet nationalitet."  (sid. 39, 81).

     Enligt ”Specialkommittén” har således krig tidigare varit enda möjligheten att få ett folk att sluta upp kring sin regering. Men i fredstid blir de förbittrade på höga skatter, varubrist och byråkratiska ingripanden. När de inte längre respekterar sina ledare blir de farliga. Ingen regering kan sitta kvar någon längre tid utan yttre fiender och väpnade konflikter. Vid en övergång till ”fred”, som av oförklarliga skäl tas upp mitt under det kalla kriget (Kubakrisen etc.), blir det angivna syftet för ”Specialkommittén” att undersöka olika sätt att "stabilisera samhället" . Men då ”samhället” används synonymt med "regeringen" och ”stabilisera” synonymt med att "bevara”, blir det ganska klart att syftet var att analysera en regerings olika möjligheter att behålla makten, olika sätt att kontrollera medborgarna och förhindra dem att göra uppror, anser G. Edward Griffin.



En ny definition av fred

    Man menar vidare att vi nu befinner oss i en ny historisk period då alla nationer kan avväpnas och en ny världsregering kan styra hela världen med hjälp av en världsarmé, vilket definieras som ’fred’. "Ordet fred, såsom vi använt det på följande sidor . . . innefattar total och allmän avväpning." (sid. 9). ”Eftersom det är ett historiskt axiom att förekomsten av varje form av vapenmakt garanterar att den kommer till användning, har vi använt ordet ”fred” som en synonym till avrustning. I samma bemärkelse är ”krig” synonymt med begreppet nationsmedvetande. Krigets eliminering innebär oundvikligen eliminering av nationell suveränitet och av det traditionella nationsbegreppet . . . Krigssystemet har inte bara varit nödvändigt för nationernas existens som självständiga politiska enheter utan har också varit lika oundgängligt för deras inre politiska struktur. Utan detta har ingen regering någonsin kunnat få sin ”legitimitet” eller sin rätt att styra samhället sanktionerad. . . (sid. 51) . . . fungerat som den sista stora spärren mot utplånandet av den nödvändiga sociala klassindelningen . . . Om krigssystemet avskaffades, skulle man uppenbarligen genast behöva ett nytt politiskt maskineri för att fylla denna livsviktiga underfunktion . . .” (sid. 52).

    Oberoende nationer skall således inte längre existera och regeringar inte längre kunna föra krig. Numera skall det bara finnas krigföring av världsarmén mot politiska uppstickare, men detta kommer att kallas "fredsbevarande insatser". Det spelar ingen roll hur mycket som förstörs eller hur mycket blod som flyter, kulorna är "fredliga" kulor och bomberna - även atombomber om det blir nödvändigt - "fredliga" bomber.

Att hitta ett trovärdigt globalt hot

    Sedan reses frågan om vad som skall kunna ersätta krigen. Enligt ’Specialkommittén’ kan det inte finnas någonting som kan ersätta krig om det inte har följande tre egenskaper: det måste vara ekonomiskt slöseri (finanseliten måste ha lika hög avkastning som genom det militär-industriella komplexet);  det måste utgöra ett trovärdigt hot av stora mått (för att folk skall sluta upp kring sin världsregering);  det måste ge en logisk ursäkt för tvångstjänster åt regeringen (dissidenterna måste hållas i schack).

Man skriver:
 ”. . Socialt sett är den viktigaste av dessa drivkrafter individens psykologiska motiv för en lojal inställning till samhället och dess värden. Lojalitet kräver en sak att kämpa för, och en sådan sak kräver en fiende. Så mycket är dock uppenbart - det avgörande är att fienden måste förefalla verkligt skräckinjagande. Allmänt sett måste den förmenta makt hos ”fienden”, som motiverar individens känsla av lojalitet mot samhället, stå i proportion till samhällets storlek  och sammansatta karaktär. Idag måste givetvis denna makt vara av aldrig skådad omfattning och hemskhet . . . (sid. 54-55) . .
 

Den måste rymma verklig risk för verklig personlig förintelse och detta i en omfattning som överensstämmer med de moderna samhällenas storlek och invecklade beskaffenhet. Nyckelordet är trovärdighet . . . Förekomsten av ett godtagbart hot är alltså väsentlig för den sociala sammanhållningen liksom också för accepterandet av den politiska makten. Hotet måste vara trovärdigt. Det måste vara av en storleksordning som är förenlig med det hotade samhällets invecklade beskaffenhet, och det måste åtminstone förefalla att gälla samhället i dess helhet” (sid. 56-57).

     Man ansåg för det första att detta passande hot inte behövde vara verkligt för att kunna tjäna som en global fiende. Ett verkligt hot vore naturligtvis bättre, men ett påhittat kunde fungera lika bra, såvida man kunde övertyga massorna om att det var verkligt. Folk tror mera på vissa uppdiktade sagor än på andra. Och trovärdigheten är viktigare än sanningen. Man diskuterade fattigdom, som dock inte ansågs tillräckligt skräckinjagande. Stora delar av världen upplevde redan fattigdom. De som ännu inte upplevt det skulle bara rycka på axlarna åt det - sådan ser världen ut. Invaderande utomjordingar diskuterades också på fullt allvar, men reaktionerna ansågs för oförutsägbara. Hotet ansågs inte tillräckligt "trovärdigt".



Miljöförstörings-modellen

    Detta blev det slutgiltiga förslaget. Detta hade störst möjligheter att lyckas eftersom man redan då kunde peka på luft- och vattenföroreningar. När rapporten skrevs hade man inte ännu funderat över terrorism som ett substitut för krig. Sedan dess har det blivit det viktigaste av dem alla. ”Förvänta er inte att det skall besegras av Fabianist-socialisterna. Det tjänar deras syften alltför väl”, skriver G. Edward Griffin.
   

"Trovärdighet är faktiskt problemets kärna när det gäller att utveckla ett politiskt substitut för krig. Det är därför som förslagen om rymdkapplöpning, som på många sätt är så väl anpassade som ekonomiska substitut för krig, inte räcker till. Det ambitiösaste och mest orealistiska rymdprojekt kan inte i sig själv generera ett trovärdigt yttre hot. Det har med hetta hävdats att ett sådant hot skulle erbjuda det "sista bästa hoppet om fred", etc. genom att förena mänskligheten mot faran för förintelse av "varelser" från andra planeter eller från den yttre rymden. Man har föreslagit experiment för att testa trovärdigheten av hotet om en utomvärlds-invasion; det är möjligt att några av de mera svårförklarliga "flygande tefats"-incidenterna från senare år faktiskt varit tidiga experiment av detta slag. Om detta stämmer, så kan de knappast ha bedömts som uppmuntrande." (sid. 66).
 

    "När det gäller att bygga upp ett trovärdigt substitut för krig . . . så måste 'den alternativa fienden' behöva innebära ett mera omedelbart, påtagligt och direkt kännbart hot om förstörelse. Det måste rättfärdiga behovet att ta och betala ett 'blodpris' i vida områden av mänskliga angelägenheter. I detta avseende vore de möjliga ersättningsfienderna som nämnts tidigare otillräckliga. Ett undantag skulle vara miljöförstörings-modellen om hotet mot samhället, som detta utgjorde, vore verkligt överhängande. De påhittade modellerna skulle tvingas lägga vikt vid extraordinär överbevisning, som understryks av ett inte obetydligt verkligt skördande av liv . . . Det kan t. ex. hända att omfattande miljöförstöring eventuellt kan ersätta möjligheten av massförstörelse genom kärnvapen som det huvudsakliga hotet mot artens överlevnad. Föroreningen av luften och av de viktigaste källorna för mat- och vattenförsörjningen är redan ganska långt gången och skulle vid en första anblick te sig ganska lovande i detta avseende; det utgör ett hot som endast kan tacklas genom social organisation och politisk makt . . .   
 

    Det är sant att föroreningshastigheten kunde ökas inom vissa områden i detta syfte . . . Men under senare år har det skrivits så mycket om problemet med nedsmutsningen att det är högst osannolikt att ett program för avsiktlig förgiftning av miljön skulle kunna genomföras på ett politiskt godtagbart sätt.
 

    Oavsett det faktum att många av de möjliga alternativa fiender som vi har nämnt må tyckas osannolika, så måste vi betona att en av trovärdig kvalitet och storlek måste hittas om en övergång till fred någonsin skall bli verklighet utan socialt sönderfall. Enligt vår bedömning är det troligare att ett sådant hot måste uppfinnas.” (sid. 69-70).

/SB

USA och Venezuela

18 november 2014

Hur kommer det att gå för Ferguson?


USA väntar fortfarande på beslutet om en polisman i Ferguson, Missouri kommer åtalas för att ha dödat en obeväpnade tonåring, Michael Brown. Gissningsvis drar det ut på tiden, eftersom man misstänker att The Grand Jury (en åtalsjury som utvärderar om det finns grund för åtal) kommer att rekommendera att polismannen, Darren Wilson, inte åtalas eftersom han inte gjorde fel.

  FBI varnar brottsbekämpande myndigheter över hela landet att beslutet "kommer sannolikt" att leda till att vissa “extremist”-demonstranter  attackerar poliser, federala agenter och infrastruktur,  så som el-anläggningar och vattenreningsverk.
Det sorgliga är att de flesta människor vet att oavsett beslutet från The Grand Jury kommer protesterna att äga rum. Demonstranter har även begärt att bestämma regler för polisen, i händelse av att protesterna spårar ur.
Jag antar att man vill kunna begå väpnade rån mot butiker utan att bli skjuten?

Dagen efter Thanksgiving kallas Black Friday eftersom det är den dag när butiksägare hoppas vända bokföringen från röda till svarta siffror och hamna på plus-sidan.
Nu försöker man göra Black Friday till rättvisa för Michael Brown.

Dessa betalda demonstranter kräver en nationell bojkott av butiker från den 19 nov. till 3 december, vilket troligen är när deras protest-lönecheckar tar slut. Faktum är att det finns inget att protestera, utom att Vänstern är beroende av att driva rasmotsättningar.
Allting som Vänstern kan använda mot både Ferguson och deras polis utnyttjas oavsett den indirekta skadan.



De är fast beslutna att hålla idiotin vid  liv.  Många företag som redan drabbats av plundring i Ferguson har fortfarande dörrar och fönster igenspikade och täckta med träskivor och de flesta har tagit bort alla varor i väntan på mer plundring och våld.
Ras-hetsarna älskar att se igenspikade butiker. De gillar att främja idén om att Ferguson är som South Side of Chicago, eller innerstaden i Detroit.

Det riktiga att göra här vore att dessa människor i stället hjälper Ferguson-områdets företag att återhämta sig.

En "dansk" terrorist förklädd till postbud...

... försökte mörda den islamkritiske journalisten Lars Hedegaard. Så småningom lyckades den danska polisen spåra attentatsmannen till Turkiet.

När turkarna sedan skickade honom till den Islamiska Staten i stället för tillbaka till Danmark, gjorde Danmarks utrikesminister Martin Lidegaard det häpnadsväckande uttalandet att en bra relation med Turkiet är viktigare än Lars Hedegaard.

"Det groteska med ministerns uttalande är att han motiverar sitt knäfall för Turkiet med att bekämpa foreign fighters och danska jihadkrigare utan att vara medveten om att detta är precis vad Lars Hedegaard-fallet handlar om," skriver Robert Ellis.

"En 'homegrown' terrorist försökte mörda en islamkritisk journalist och det är bara tack vare Lars Hedegaards reaktionsförmåga som han överlevde. Annars skulle Danmark ha upplevt det som Holland upplevde vid mordet på Theo van Gogh för tio år sedan. Och vad skulle Lidegaard ha gjort åt det?

Vår tids politiskt inkorrekta islamkritiker kan mycket väl jämföras med krigsårens motståndsrörelse, och den samarbetspolitik som Martin Lidegaard lägger upp till, skulle ha gjort Erik Scavenius stolt."

Även Sverige har en mesig utrikesminister. "Sverige ska bedriva en feministisk utrikespolitik, i ett skärpt världsläge," säger Margot Wallström till Putin och möts av ett rått skratt.

Men den som i verkligheten bestämmer är bostadsministern, en rättrogen muhammedan som knappast är någon feminist. Nästa månad ska han besöka Turkiet och studera hur man skövlar grönområden och anlägger presidentpalats. Han kommer också få tips om hur man skickar medhjälpare till halshuggarsekten Islamiska Staten. Samt få beröm för att Sverige erkänt Palestina.

Att det är Mehmet "Ship to Gaza" Kaplan som dikterar Sveriges utrikespolitik framgår av följande uttalande: "De ockuperade territorierna kommer, om Allah vill, att befrias, och östra Jerusalem kommer att bli Palestinas huvudstad. Vi kommer att hjälpa till med detta som regering."

Islamistisk bostadsminister? Ja, det gäller att skaffa tak över huvudet till de 600.000 som väntas de närmaste tre åren, de flesta muslimer.




Sweden – Ship of fools

17 november 2014

Har du träffat Joe Biden?


Obamacare prackades på amerikanerna genom bedrägeri och det är nu samma översittar-inställning som gör att Obama-gänget anser att de kan göra ett grundlagsstridigt tillkännagivande och ge amnesti till miljontals (illegala) "papperslösa" invandrare.

Det tillkännagavs dagen efter mittermins-valet, när Obama och Democratic Party hade drabbats av en enorm förlust, vilket ytterligare understryker hur absolut respektlösa de är.
Obama anser tydligen att han har rätt när andra säger till honom att han har fel och att han kan gå vidare med amnesti nu istället för att vänta för att utarbeta en regelrätt lagstiftning tillsammans med den nya kongressen.

Republicans varnar att de kan dra igång aktioner för att åtala Obama om han går vidare med sina planer och senatorn Mitch McConnell (R-Kentucky), som snart kommer att vara senatens majoritetsledare, säger att Obamas användning av exekutiv makt  "skulle vara som att vifta med ett rött skynke framför en tjur."
Andra inflytelserika medlemmar från Republican Party har också skickat varningar till White House.

GOP kongressledamoten Trey Gowdy tycker inte att det är en särskilt bra idé att åtala och avsätta Obama just nu.  Han förklarar varför i denna intervju med Bill O’Reilly.  Det skulle nämligen göra vicepresident Joe Biden (på bilden ovan) till den nye presidenten.