En utsträckt hand.....

eller:
Aningslös i Vita Huset.






Efter gästspelet i onsdags i moskén i Washington börjar man undra om inte George W. Bush har nått någon sorts gräns för vad han orkar. Man måste hålla i minne att han har bombarderats med massivt hat under sex års tid både från vänstersidan och deras förespråkare i media.

Kan han verkligen inbilla sig att New York Times, Washington Post och TVs nyhetskanaler kommer att ändra uppfattning om honom bara för att han uttalar några vänster-klyschor?

Vid återinvigningen i onsdags av det saudi-underhållna Islamic Centre of Washington missade president Bush ett gyllene tillfälle att ta avstånd från radikala islam och i stället annonserade han sin senaste plan för att förmå världens muslimer att sluta hata Amerika. Han utsåg en speciell delegat till Organization of the Islamic Conference , (OIC).

Bush prisade OIC och sade: "VI beundrar och tackar de muslimer som har tagit avstånd från vad OICs generalsekreterare kallar radikala marginella element som låtsas att de agerar i islams namn."
Den speciella delegatens uppgift kommer att bli att lyssna och lära.

Medan allt detta låtar trevligt utmynnar det i en total brist på kunskap om de återkommande, terroriststödjande, anti-amerikanska uttrycken som man ständigt finner i uttalanden från OIC och dess ledare, inkluderande påståendet som OIC gjorde i maj att "islamofobia är den värsta förekommande formen av terrorism" ; inte masslakter av oskyldiga i Islams namn.

År 2005 rapporterade Freedom House att denna saudi-finansierade moské som kallas Washington Islamic Centre var en drivbänk för hat. Man uppmanade sina studenter att undvika västerlänningar, förbjöd eleverna att vara klädda i den traditionella klädseln vid universitetets examen och varnade dem för att ta del i amerikanskt högtidsfirande vilket är "den farligaste sättet att imitera icke-troende , det mest nedbrytande och det vanligast förekommande bland muslimer."

Det är olyckligt att presidenten, trots de bästa avsikter, gav detta tal vid fel tillfälle. Det bästa beviset på detta misstag är att CAIR gratulerade presidenten efteråt till beslutet att utse en delegat.
Med sådana vänner, vem behöver fiender?

Mr. Bush, ta en ordentlig titt på ovanstående bilder. De är ansikten som visar den "Fredens Religion" som du sträcker ut din hand emot till priset av din egen nations bästa intressen och den Constitution som du svurit att upprätthålla och skydda.