Jag är mer rädd för islamiseringen av samhället än för terrorismen. Vi kanske redan har haft för stor muslimsk invandring (det finns nästan en halv miljon muslimer i Sverige) för att undgå att samhället blir halvmuslimskt vad gäller helgfirande, ramadanlov, undertryckandet av vår egen kultur, för att inte stöta oss med våra muslimer, t ex slut på skolavslutningar i kyrkan, julfirande i tv, adventsljus på jobbet (adventskalender i tv?), sharia ifråga om muslimska skilsmässor, speciella badtider för muslimer, etc.
Följaktligen vill jag få slut på fortsatt muslimsk massinvandring (och annan massinvandring). Om den fortsätter, så kommer trycket på vårt samhälle och lagstiftning att anpassa sig till muslimerna bli större än vårt tryck på muslimerna att anpassa sig till våra lagar och seder.
Den islamistiska terrorismen däremot underminerar inte vår kultur och vår demokrati på samma sätt. Snarare svetsar den samman oss mot en gemensam yttre fiende.
Samuel Huntington skriver i "Who are we?" om det uppsving för patriotismen som visade sig i form av den ökade närvaron av amerikanska flaggor på byggnader och medborgare efter den islamistiska attacker den 11 september 2001. I oktober svarade 80 procent av amerikanerna att de visade upp flaggan, 63 procent hemma, 29 procent på sina kläder, 28 procent på sina bilar. Varukedjan Wal-Mart sålde 116 000 flaggor den 11 september och 250 000 dagen efter.
En ung kvinna citeras:
"När jag var 19 flyttade jag till New York. . . Om ni hade bett mig beskriva mig då, så hade jag svarat att jag var musiker, poet, konstnär och, på ett politiskt plan, kvinna, lesbisk och judisk. Amerikan hade inte funnits med på min lista. (. . .)
Allt det där förändrades den 11 september. Jag insåg att jag hade tagit friheterna jag hade för självklara. Nu har jag en amerikansk flagga på min ryggsäck, jag vinkar åt stridsflygplan som passerar ovanför och jag kallar mig själv för patriot."
Tänk er en lesbisk feminist i Sverige som kallade sig patriot! Är inte patriot ett glåpord snarare i Sverige än ett hedersomnämnande? Vad skulle våra politiker svara om vi frågade om de var patrioter?
24 oktober 2007
Massinvandring farligare än terrorism
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 Kommentarer:
Rätt, dom kan inte jämföras på samma dag. Massinvandringen är tio ggr farligare.
Märkligt är även att vänsterfeminister -- som t ex TV4:s Malou von Sivertz -- har mage att kalla slöjan en frihetssymbol och i övrigt tämligen underdånigt fråga om muslimers syn på kvinnan och vara nöjd med svaren och positiv.
Det hela är säkert delvis en dhimmitude -- en underdånighet man också tvingas ha såsom mångkulturell förespråkare och i rådande samhällsklimatet/diskursen -- men det är ju även en total kapitulation som fär länge sen passerat ...freak show-nivå.
Alltså: En mycket bra och läsvärd bloggpost på en blogg man bör läsa, med nu tre fräscha röster.
Har förresten funderat på några möjliga islam-anpassningar.
På barn- och musikprogrammet Bobster i SVT -- ett program jag råkat se några ergång i månaden -- har man visst de senaste månaderna haft bortåt kanske var sjätte barn i publiken en muslim med slöja. (Kvinnliga artister som varit där har även varit påbyltade rätt mycket plufsiga kläder, om jag inte är alltför konspiratorisk nu... ;-) :-P ) I en tävling man hade sjöng en manskör akapella (den andre tävlande var en spexare), och i det programmet tillfrågades ett barn med slöja vilket bidrag som var bäst och varför. Svaret var att kören var bäst samt därför att de inte hade instrument. Jahapp.
Ett annat möjligt eller löjligt exempel kan vara att John McCain i senaste Die Hard-filmen vare sig rökte eller drack.
Vet inte om Hollywood börjar lämna det homosexuella temat, men någon filmkomedi nyligen gick ut på att en man hade flera kvinnor samt att drogen var maruijana. Också extremt nojjigt exempel av mig. Frågan är ju om det sker en anpassning eller inte... ;-) (Men att det börjar ske anpassningar när muslimerna blir många tror jag säkert! En muslim ska ju kämpa sin jihad och för ett muslimsk samhälle, där alltså icke-muslimen är en andra klassens (eller snarare slavmässig) medborgare.)
Att man jämställer kristendom och islam vid riksdagens invigning.
Att man vill ha bort kors på halsband i skolorna samtidigt som det anses islamofobt att kritisera (t o m) niqab. (Samt att många är villiga att anpassa sig till detta utan protest.)
Först tack till Magnus Andersson, som driver den läsvärda bloggen Magnus Orerar. Jag kommenterade där för några dagar sedan en välresearchad och intressant
artikel om demografi och islamisering i Malmö.
Sedan svar till signaturen "Funderingar".
Jag tror inte förekomsten av barn med slöjor i Bobster är en tillfällighet. Säkert mycket medvetet. Precis som att man i reklam nuförtiden oftast har människor med olika hudfärg - ibland till och med löjligt ofta enbart färgade eller personer som inte ser nordiska ut i alla fall. Ibland får jag känslan att man försöker finna en europeisk mitt-emellan-variant som skulle kunna var en ljus arab eller en mörk europé. I Gallerian i Stockholm reagerade jag för något år sedan och försökte räkna på hur många stora affischer det fanns ljushåriga vita vuxna. Det fanns, såvitt jag minns, en eller två. Övriga modeller var antingen färgade eller mittemellan eller, om jag åter inte missminner mig, asiater.
Rod Liddle, krönikör på brittiska Spectator, ironiserade över en annons i Times inför Olympiaden i London 2012. Annonsens rubrik var "Tillsammans" och visar skolbarn som springer över en lekplats. Inget av dem är, enligt Liddle, vad man skulle kunna kalla vit. "Vilket är bra. Jag tycker vi har sett och hört tillräckligt många vita barn eller hur? Det enda berättigandet för vita barnen i annonsen hade varit att få dem att be de färgade barnen om ursäkt för tusen år av slaveri och kulturell och militär imperialism. Kanske fotografen genom utelämnandet vill säga oss att de hemska vita barnen typiskt nog hade vägrat att be om ursäkt."
Speccie
När en moderat kvinnlig politiker i ett mejl till Länstidningen i Södertälje anmärkte på för många invandrarbarn i skolstartsreportagen och att det var likadant i TV, så väckte det ramaskri och den välutbildade moderaten Sven Otto Littorin gav kvinnan sparken.
Resumé
Kanske det var berättigat i det fallet. Jag vet inte för jag har inte läst mejlet, men att kristdemokraterna drog tillbaka och bad om ursäkt för en annons som visade en blond pappa med blonda barn är liksom bara för mycket.
"Tidsbrist gav folder med blonda barn"
Kristdemokraten Som hämtat ur Grönköpings Veckoblad.
Naturligtvis skall det förekomma färgade och asiatiska ansikten i svensk reklam. Vi lever i ett mångetniskt samhälle. Redan för fem år sedan var 12 procent utlandsfödda. Med andragenerationsinvandrare är "icke-svenskarna" 20 procent. En andel som säkert vuxit under de senaste årens rekordinvandring. Men förekomsten bör väl ändå stå i proportion till andel av folkmängden. Det får inte bli så att man ber om ursäkt för att man i en enstaka folder råkar ha en blond svensk familj. Då har det gått för långt.
Avslutningsvis tack till Grue, som skriver mycket på Robsten nuförtiden. Dina kommentarer här är väldigt uppskattade. Liksom dina välskrivna betraktelser på Robsten.
M;åste vara tungt att vara rädd för allt.....he he
Skicka en kommentar
Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.