Jag har länge misstänkt att den kriminalpolitiska mjukhet som kännetecknar vår överhet handlar om moraliskt snobberi. Man vill ge sken av att besitta en moralisk djupsinnighet som bara är ett fåtal förunnat.
Man försöker även antyda att utan denna djupsinnighet skulle samhället störta ned i ett plebejiskt barbari.
Men där misstar man sig. Skyddet mot en sådan utveckling främjas inte av ett fariseiskt briljerande med sin egen godhet, utan i att kunna göra moralfilosofiska distinktioner. Att kunna gå den hämndlystna massan till mötes en bit, men ändå inte så långt att man återinför dödsstraff eller obligatorisk kastrering av alla som döms för sexualbrott.
Skälet till att man inte skall göra det är naturligtvis risken för att avrätta eller kastrera en oskyldig.
Däremot kan man mycket väl låsa in mördare på livstid och erbjuda notoriska sexförbrytare frivillig kastrering som alternativ till livstids fängelse.
Det skulle ge medborgarna en känsla av att samhället stod på deras sida och inte på brottslingarnas.
Den ofattbart milda domen mot den som mördade 17-årige Daniel Wretström
är ett moraliskt haveri. Domstolen värderade Daniels liv till fyra månaders ungdomsvård för den som mördade honom!
Erinrar mig också en notis i en lokaltidning för några år sedan, som jag läste medan jag väntade på min dotter, som då jobbade på Nacka Sjukhus.
Det stod om en 29-årig man som precis fått sin fjärde dom för våldtäkt.
Sin fjärde dom!!! Med tanke på hans ålder, så kan det inte ha varit långa straff han dömts till tidigare. Det kan max ha rört sig om ett par år för varje våldtäkt. Kanske mindre.
Jag anser att domarna och nämndemännen, men framförallt lagstiftarna är medskyldiga till de våldtäkter mannen begick. De släppte ut honom utan
att förvissa sig om att han inte skulle våldta igen.
När en tidning nyligen frågade kända rättspsykiatriker om frikännandet av Juha, så var det en som tyckte att man inte gärna kunde hålla någon inlåst på livstid.
Personligen tror jag inte vi får ett brutalare samhälle av att låsa in grova våldsförbrytare som Juha på livstid och erbjuda notoriska sexualbrottslingar kastrering som alternativ till livstid. Snarare tvärtom!
Erixon.com , Aftonbladet , SvD
10 december 2007
Dalt med mördare snobberi
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 Kommentarer:
Polisen lämnade kvar två inbrottstjuvar på gårdsplanen utanför en villa i Småland. Tjuvarnas bil har körförbud och båda saknar körkort. Polisen backar ut och kör i väg. Då ringer kvinnan i familjen polisens larmnummer. Hon får då veta att poliserna "var klara med" paret och inte kunde göra mer - båda hade erkänt inbrottet. Ville familjen bli av med tjuvarna fick de väl ge dem lite bensin, svarade polisen. SvD
I USA sitter det 2,2 miljoner människor i fängelse. Var tredje svart kommer att sitta inne under sin livstid. Var sjätte latinamerikan och var sjuttonde kaukasier. I ett land där fängelsestraffen är långa och dödsstraff i vissa delstater.
I Sverige tror vi på att människan kan förbättra sig. Det gör man inte i USA. Vilket i mina ögon är världens bästa dåliga exempel.
Anonym, se till att du håller dig borta från USA!
Det är ju väldigt tydligt att brottslingarna rehabiliterar sig i Sverige.
Jag förstår inte vad "Anonym" vill ha sagt med att var tredje svart amerikan kommer att sitta i fängelse någon gång under sin livstid.
Detta vet jag emellertid: över 50 procent av alla mord i USA begås av svarta. Detta skall ses mot bakgrund av att de svarta endast utgör 12 alt. 13 procent av befolkningen (beskedet om den procentuella andelen varierar lite lätt).
Emellertid: om man i USA införde "harm reduction" ifråga om narkotikapolitik, så skulle de svartas andel av fångarna i amerikanska fängelser minska drastiskt.
Ja, antalet fångar oavsett hudfärg och etnicitet skulle minska drastiskt. Rätta mig om jag har fel, Berit, du som bor i USA, men är det inte så att de flesta fångar i amerikanska fängelser sitter inne för narkotikabrott?
Det är en skandal att man för krig mot droger, i vilket oskyldiga mördas av lagens långa arm. En äldre svart man dog i en hjärtattack när ett "heroiskt" Swat-team stormade.
En nunna sköts ihjäl i Colombia i
ett USA-initierat krig mot kokain.
"War on drugs" har urholkat rätten till privat egendom genom delstatlig konfiskering av egendom
(villor, bilar, båtar, flygplan) som använts av narkotikabrottslingar, egendom som inte nödvändigtvis ägts av brottslingarna, utan som ägts av personer som de utnyttjat, egendom som sålts av den delstatliga polisen efter konfiskering utan att de rättmätiga ägarna kompenserats.
Kanske min "drogliberala" väninna Berit, vi är båda för avkriminalisering (hm, var står Knute?), kan komplettera med lite ytterliga fakta i frågan.
För att åter vända mig till "Anonym". Som du vid det här laget säkert anar, så är vi på den här bloggen inte lika förutsägbara som du tror.
Vi är inte endimensionella medlemmar av "Bombhögern", som det heter i svenska vänsterkretsar.
Visst, vi har olika åsikter i vissa frågor, men vi är inte enkla.
Alldeles självklart är dödsstraff att föredra. Man slipper kostnaden för "vården", möjliga framtida brott omintetgörs.
Så här går det till i Japan enligt en artikel jag läste.
Den som är dömd till döden sitter i isoleringscell, bara nära familjemedlemmar och advokat får besöka.
Maten kommer genom en lucka i dörren, två gånger i veckan tas fången ut för motion.
En dag tar fångvaktaren ut brottslingen, utan att det tidigare förvarnats när, och i stället för motion avrättas han. Det blir en överraskning på samma sätt som brottslingens offer inte visste i förväg när han skulle bli överfallen och dödad. När allt är klart får familjen komma och hämta kroppen
USA har en alldeles vansinnig politik som kallas "War on drugs". Massor av studier visar att det mest kostnadseffektiva sättet att hantera missbruk är genom vård, inte kriminalisering och lagar.
Amerikaner ( och även andra) lider av någon sorts underlig idé att man ska straffa de som fastnar i drogträsket.
Visst, de är dumma och svaga men när blev dumhet och dålig karaktär brott?
Vi skulle spara miljarder och vi kunde skärpa oss och sluta med detta absurda War on Drugs. Identifiera missbrukarna och erbjud dem vård. Kriminaliteten går ner, man sparar pengar och vi får färre användare och missbrukare.
Skicka en kommentar
Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.