"Tamm, Dahlerus och jag flög från Bromma tidigt på morgonen den 10 maj. Vi stoppades i Malmö, då förbud mot inflygning över Tyskland utfärdats. Det stora anfallet mot väst hade inletts. När vi gick omkring på Bulltofta, kunde jag icke tänka på annat än den storm av stål och blod som nu svepte över Västeuropas kulturländer.
Emellertid måste jag lyssna till Dahlerus beskrivning av sitt besök hos Göring några dagar tidigare, den 6 maj. Göring hade varit mycket upphetsad. Han hade gång på gång upprepat att Sverige måste begripa, att vi nu kommit in i en epok då småstaterna måste acceptera stormakternas ledning. Sveriges försvar var ingenting värt.
Sverige icke den minsta chans att förhindra ett tysk besättande av det svenska landet."
Samtida vittne 1940-45 (Sthlm 1972)
Citatet ovan är ur diplomaten Gunnar Hägglöfs memoarer, som väl antagligen inte går att uppbringa längre i bokhandeln.
"Jag var i Berlin på förhandlingar både med Auswärtiges Amt och med den tyska regeringskommissionen. Det var rätt tomt på Berlins gator och torg. I Kaiserhofs hall satt ständigt en grupp människor, som lyssnade på högtalarnas krigsbulletiner."
I min fantasi tänker jag att det var säkert lika vackert väder då som nu, och försöker föreställa mig atmosfären i Berlins villaförstäder. Den atmosfären hade säkerligen stråk av det förra sekelskiftet, ja, 1800- och kanske rentav 1700-talet. Står det inte ett skimmer av höga sommarsoliga himlar över de tidiga krigsåren?
Förlåt utsvävningen. Syftet med denna postning var det kursiva i citatet ovan: "Sveriges försvar var ingenting värt."
Är det annorlunda nu? Glädjande att man skall skära ned vårt deltagande i Nordic Battle Group. Förhoppningsvis kommer den besparingen att användas till vårt eget försvar.
Men vi är koloniserade, så har vi egentligen ett land? Hur många muslimska soldater har vi?
Hägglöf berättar om hur man försöker motsätta sig de hotfulla tyska kraven om transitering av vapen till de tyska trupperna i Narvik.
Om ett möte med Göring skriver han:
"Jag började nu utveckla temat att de svenska och norska folken var nära befryndade och att otaliga svenskar var fästade med familje- och vänskapsband vid det norska folket. Det skulle vara oridderligt av oss att i denna för Norge tragiska stund medge transitering av vapen.
Tamm framhöll att det för det svenska folket skulle kännas som en smälek att tvingas till en sådan handling."
Göring-experten, f.d. tv-producenten och författaren Björn Fontander åberopade i en Brännpunkts-artikel 2006:
"Den största faran är och förblir – såvitt en lekman förstår – en påstådd frånvaro av militärt hot mot vårt land.Många andades ut 1989 då Sovjetmakten föll. Hotet österifrån tycktes eliminerat. I dessa dagar är detta inte längre så absolut självklart. Har vi insyn i Rysslands upprustningsplaner?
Det märkliga är att historien upprepar sig. Få tror på ett krig förrän det mörknat ordentligt och kriget brutit ut. Vi tycks inte ta lärdom.Det stora praktexemplet, som berört oss alla, är det andra världskriget. Per Albin Hansson trodde inte på något krig. I ett samtal med Gunnar Hägglöf, en av UD:s toppdiplomater, sa Per Albin i september 1939:
'Du och (kabinettsekreteraren) Boheman har ofta sagt att det blir ett världskrig igen. Söderblom (chef för UD:s politiska avdelning) har sagt mig motsatsen. Men, ser du, jag har aldrig kunnat tro att de folk som genomgått det första kriget någonsin skulle vilja dras in i ett nytt elände.'"
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_366442.svd
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=51&vid=249
Emellertid måste jag lyssna till Dahlerus beskrivning av sitt besök hos Göring några dagar tidigare, den 6 maj. Göring hade varit mycket upphetsad. Han hade gång på gång upprepat att Sverige måste begripa, att vi nu kommit in i en epok då småstaterna måste acceptera stormakternas ledning. Sveriges försvar var ingenting värt.
Sverige icke den minsta chans att förhindra ett tysk besättande av det svenska landet."
Samtida vittne 1940-45 (Sthlm 1972)
Citatet ovan är ur diplomaten Gunnar Hägglöfs memoarer, som väl antagligen inte går att uppbringa längre i bokhandeln.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gunnar_H%C3%A4ggl%C3%B6f
Det är en ytterst fascinerande bok annars, som ypperligt förmedlar en tidskänsla från förr.
Man får redogörelse av samtal och möten med den tidens toppolitiker: Franklin Roosevelt, Per Albin, Hitler, Göring, med flera.
"Jag var i Berlin på förhandlingar både med Auswärtiges Amt och med den tyska regeringskommissionen. Det var rätt tomt på Berlins gator och torg. I Kaiserhofs hall satt ständigt en grupp människor, som lyssnade på högtalarnas krigsbulletiner."
I min fantasi tänker jag att det var säkert lika vackert väder då som nu, och försöker föreställa mig atmosfären i Berlins villaförstäder. Den atmosfären hade säkerligen stråk av det förra sekelskiftet, ja, 1800- och kanske rentav 1700-talet. Står det inte ett skimmer av höga sommarsoliga himlar över de tidiga krigsåren?
Förlåt utsvävningen. Syftet med denna postning var det kursiva i citatet ovan: "Sveriges försvar var ingenting värt."
Är det annorlunda nu? Glädjande att man skall skära ned vårt deltagande i Nordic Battle Group. Förhoppningsvis kommer den besparingen att användas till vårt eget försvar.
Men vi är koloniserade, så har vi egentligen ett land? Hur många muslimska soldater har vi?
Hägglöf berättar om hur man försöker motsätta sig de hotfulla tyska kraven om transitering av vapen till de tyska trupperna i Narvik.
Om ett möte med Göring skriver han:
"Jag började nu utveckla temat att de svenska och norska folken var nära befryndade och att otaliga svenskar var fästade med familje- och vänskapsband vid det norska folket. Det skulle vara oridderligt av oss att i denna för Norge tragiska stund medge transitering av vapen.
Tamm framhöll att det för det svenska folket skulle kännas som en smälek att tvingas till en sådan handling."
Göring-experten, f.d. tv-producenten och författaren Björn Fontander åberopade i en Brännpunkts-artikel 2006:
"Den största faran är och förblir – såvitt en lekman förstår – en påstådd frånvaro av militärt hot mot vårt land.Många andades ut 1989 då Sovjetmakten föll. Hotet österifrån tycktes eliminerat. I dessa dagar är detta inte längre så absolut självklart. Har vi insyn i Rysslands upprustningsplaner?
Det märkliga är att historien upprepar sig. Få tror på ett krig förrän det mörknat ordentligt och kriget brutit ut. Vi tycks inte ta lärdom.Det stora praktexemplet, som berört oss alla, är det andra världskriget. Per Albin Hansson trodde inte på något krig. I ett samtal med Gunnar Hägglöf, en av UD:s toppdiplomater, sa Per Albin i september 1939:
'Du och (kabinettsekreteraren) Boheman har ofta sagt att det blir ett världskrig igen. Söderblom (chef för UD:s politiska avdelning) har sagt mig motsatsen. Men, ser du, jag har aldrig kunnat tro att de folk som genomgått det första kriget någonsin skulle vilja dras in i ett nytt elände.'"
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_366442.svd
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=51&vid=249
0 Kommentarer:
Skicka en kommentar
Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.