"Revolutionen" i Iran fortsätter. Nyheter och bilder om att demonstranter skjuts, hundratals är försvunna och tusentals sitter i fängelse slipper ut ur landet trots myndigheternas förbud och censur.
Att förvänta sig att Obama ska "göra någonting" är att sätta bocken till trädgårdsmästare.
Han är inte det minsta intresserad av frihet.
Han främsta intresse är makt, kontroll och att bli beundrad av den muslimska världen.
Människor som kämpar för frihet är en vagel i ögat på diktatorer. I stället stöder de despoter och vi ser ett utmärkt exempel på det när det gäller Honduras.
Obama-administartionen har under en veckas tid ansträngt sig på att stoppa störtandet av President Zelaya som vägrade rätta sig efter landets konstitution.
När det egna landets undersåtar inser att USA snabbt håller på att bli en kommuniststat och att de håller på att förlora sin frihet fullständigt, kanske de börjar protestera och demonstrera och det kommer inte Lill-Stalin att tolerera.
Det är riskfyllt för honom att fördöma förtryckare, totalitära diktatorer och islamisk fundamentalism och uttala sitt stöd för frihetskämpar, när det är troligt att vi kommer att se massdemonstrationer i USA när folk äntligen får upp ögonen över vad som händer.
Det är snart Fjärde Juli, den dag amerikaner viftar med flaggor, skjuter fyrverkeri och sjunger patriotiska sånger och av gammal vana tror att detta land fortfarande står som symbol för frihet och oberoende. Jag önskar att man också kunde engagera sig också under de andra 364 dagarna.
Obama var en kommunorganisatör och arbetade för den suspekta gruppen ACORN.
Gruppens uppgift inför senaste valet var att registrera 100,000 väljare. 60,000 av dessa bestod av påhittade personer, Mickey Mouse och sedan länge döda människor. ACORN förnekade inte detta utan avslöjade att anledningen var inte att Mickey skulle rösta, utan att man ville överbelasta systemet; skapa kaos i processen så att valarbetarna tappade kontrollen.
Om det är Obama själv, eller en smart grupp som ligger bakom honom, vet vi ännu inte, men han använder samma taktik nu, när han försöker genomföra "Hope and Change, we can believe in." Den senaste kuppen om "Cap and Trade"' som forcerades fram, 1500 sidor som kongressen skulle sätta sig in i under tre dagar, är ett typexempel på hur han överväldigar systemet för att genom kaos trötta ut allt motstånd.
30 juni 2009
Obamas rätta jag
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 Kommentarer:
Det såkaldte kup i Honduras…
Zonka skriver:
Honduras præsident Manuel Zelaya, bryder landets love, går imod sit eget parti, parlamentet, øverste valgkommision og højesteret, i et forsøg på at ændre forfatningen, således at han kan forblive præsident ud over den ene periode som det er tilladt ifølge den honduranske forfatning. Men dette stopper vel ikke en driftig venstresnoet præsident, og man har vel venner der ved hvordan man fikser situationen, så med hjælp fra venezuelanske Hugo Chavez, får han fragtet stemmesedler ind i landet (da der var nedlagt forbud mod at sådanne kunne trykkes i Honduras), men militæret nægter at distribuere disse da dette ville være i strid med kendelser fra højesteret og parlamentet. Hvorefter hærchefen og andre fyres af præsidenten. Dette forårsager at militæret bliver bedt om at fjerne Manuel Zelaya fra præsidentposten, hvorefter Roberto Micheletti fra samme parti som præsidenten, indsættes som agerende præsident indtil det kommende præsidentvalg.
Dette er den korte udgave af historien om den afsatte præsident i Honduras, der er flere detaljer, men det vigtigste er at Manuel Zelaya, brød loven og gik imod forfatningen, højesteret og regeringen, hvilket man i en retsstat ikke gør ustraffet (eller ikke bør kunne gøre ustraffet).
Men hvordan har omverdenens reaktioner været? Stort set alle nyhedsmedier og politikere har talt om militærkup og udtrykt sympati og støtte til den afsatte præsident, uden at fortælle ret meget om baggrunden for at han blev afsat. Og for at sætte prikken over i’et udtaler USAs præsident Barack Obama i en samtale med colombias præsident Alvaro Uribe, at kuppet, der væltede Zelaya, var “ulovligt” og tilføjede, at det ville danne “frygtelig præcedens” og opfordrede til internationalt samarbejde for at finde en fredelig løsning på krisen.
Ja det er minsanten en frygtelig præcedens at et statsoverhovede ikke er hævet over loven og forhindres i at bryde landets forfatning, samt sidde parlament og højesteret overhørig, Mr. Obama kunne vel også frygte at komme i samme situation, eller måske nogle af vennerne, og det ville i sandhed være en Frygtelig Præcedens for Mr. Obama. Tænk at skulle regere et land og være tvunget til at overholde landets forfatning og være prisgivet landets højesteret og parlament, sådanne smålige detaljer kan man jo ikke bekymres med når man har en hellig mission, vel?
Zonka på Dansk
Obama stöttar ledaren i Honduras som ignorerar det egna landets författning.
Men när iranierna protesterar mot sin korrumperade regering ska man inte "lägga sig i".
Att tro att nyhetsmedia som CBS, NBC, ABC skulle dra parallellen att Obama är en marxistisk tyrann själv är för mycket begärt.
Demokrati och mänskliga rättigheter intar en underordnad roll i den nya administrationen. Det har Obama själv sagt vid ett flertal tillfällen.
När Obama talar om demokrati menar han en vänster riktad regering inte en demokratisk författning.
Politik ar politik, kommer alltid vara så. Utopibegärande bloggande ar sloseri med tid. Nar man rostar så bor man, om man har lite vett, forstå att man rostar på den som ger mest till samhallet i längden och vid rostning till stormaktspresidenter, till de som yrkar for mer globaliseringstankande i motsats till isolering. Det vill saga, i detta fall, Obama vs. Bush. Båda måste spela spelet, men det ar resultatet som ar poangen - inte det smutsiga spelet dit. Mogna.
Obama vänsterpolitiker?!? HAHA är nog mer som Bush 3.0. Skämt åtsido en president kan helt enkelt inte fixa det egna landets i grunläggande korrupta och omoraliska maktstruktur då intressegrupperna där via lobbyer (speciellt AIPAC) agerar som ett självintressefrämjande företag utan några spärrar. Vad kan en president göra än att försöka få något gjort än att prata och försöka övertyga sina "sponsorer", kongress- och senator kolleger?
Skicka en kommentar
Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.