Vad man tror sig ha rätt till

Jag har en utdragen diskussion med Petter om sjukvårdsreformen i USA och lägger ut delar av den så här, eftersom jag tror att fler kan vara intresserade.


Petter säger:
"Faktum är att en stor del av de som protesterar inte har någon vidare koll på vad propositionen går ut på, utan har blivit tvångsmatade med lögner och halvsanningar.
Sanningen är att c:a 20 miljoner amerikanska medborgare ofrivilligt är utan sjukförsäkring. Självklart löper dessa större risk att dö än om de hade varit försäkrade.

De som är nöjda med sin nuvarande sjukförsäkring kan alltid behålla den. I dagsläget gör försäkringsbolagen miljardvinster, bl.a. på att neka försäkrade människor vård. Om de privata försäkringsbolagen bättrar sig har människor ingen anledning att byta. Du skriver att sjukvården kommer att ransoneras, men det är ju precis så det är nu! 20 miljoner amerikaner kan inte få sjukvård, försäkringsbolagen bestämmer om du som har försäkring ska få vård eller inte. Varför är det bättre?

I slutändan handlar det väl om huruvida man tycker att sjukvård är en rättighet eller inte, och du och jag verkar vara oense i den frågan."

Petter, det är konsekvenserna man måste titta på!
Obama säger att han vill stödja konkurrens men när regeringen har skattekistan att ösa ur kan inte privata bolag konkurrera och resultatet blir att de upphör efter en tid.

Det är inte försäkringsbolaget som bestämmer om jag ska få vård eller inte. Jag har ett kontrakt med dem om vad de står för och vad jag betalar själv. Alltså bestämmer jag. Varje behandlingsmöjlighet finns beskriven i kontraktet och om det inte passar kan man anlita ett annat bolag. Om jag tex, vill ha en ansiktslyftning eller nya bröst får jag betala det själv eftersom det inte står i kontraktet.
Sjukvården kan reformeras så att den blir billigare, men att socialisera den är alldeles fel väg. Det finns absolut ingen anledning att förstöra sjukvården för 300 miljoner människor bara för att ett fåtal av olika anledningar inte är försäkringsbara.
Demokraterna driver detta enbart för att få mer kontroll över varje enskild människas liv. Om det är 20 miljoner (som du säger, glad att du inte räknar in de illegala, som Obama gör!) så har många tillgång till hjälp genom kyrkor och välgörenhetsorganisationer som det är nu. Det finns mängder med erbjudanden om hälsoundersökningar (blodtryck, kolesterol, prostatacancer, bröstcancer) från sjukhus och kliniker för 5-10 dollar om man håller ögonen öppna. Det finns också möjligheter att hjälpa varje enskild individ genom behovsprövning men många bryr sig inte ens om att anmäla sig.
Naturligtvis finns inte uttrycket "Death Panel"i förslaget men sjukvård som drivs av staten kommer att ransoneras. Se bara på Sverige där människor får vänta i månader bara för att träffa en doktor, eller för att röntgas, eller för en enkel galloperation, eller ett nytt knä...listan kan göras oändlig.
När det blir ransonering, är det de äldre och de mycket allvarligt sjuka som nekas vård. Det är inte den enskilde individen som fattar beslut om åtgärderna utan en grupp, en panel som avgör vem som ska få behandling eller inte.
Det förekommer i UK under deras National Health Services där en grupp läkare påstår att patienter blir felbedömda och lämnade att dö.
Det är förståeligt att man inte ser hur nationaliserad sjukvård ransoneras om man lever i ett land där det förekommit så länge att man tar det för givet. Man tror att långa väntetider är normalt.
Jag kan ständigt jämföra eftersom jag får information från familj och anställda inom sjukvården i Sverige.

När hälso-och sjukvård är gratis för konsumenter ökar efterfrågan. Läkare och läkemedelsbolagen sluta producera eftersom regeringen inte kommer att låta dem gå med vinst. Eftersom regeringen är den enda betalaren, är ransonering det enda sättet att kontrollera kostnaderna inom sjukvården. Socialister litar inte på att du kan göra egna beslut om hur du ska använda din inkomst.

Socialiserad sjukvård omfördelar välstånd i syfte att utjämna resultatet mellan goda och dåliga val när det gäller livsstil. Ju mer man ordnar det så att andra betalar desto mindre personligt ansvar skapas bland medborgarna. Så småningom tar den statliga kontrollen över allting i människors liv för att minska kostnaderna.
Du har alldeles rätt Petter, jag anser inte att sjukvård är en rättighet. Sjukvård är en service som utförs av en människa som har kunskap inom området. Att hävda att det är en rättighet är att påstå att man har rätt till en del av den personens liv, både vad gäller den tid som personen behövt för att lära sig yrket samt den tid som spenderas på patienten.
Jag har heller ingen rätt att tvinga dig att ge mig pengar, eller att ge regeringen tillåtelse att beslagta dina pengar för min räkning för att betala min sjukvård.
Om du däremot utav godhet skänker pengar till en fond för att hjälpa de som inte klarar sig själva kan de tacksamt emot.
Du har rätt att arbeta och anstränga dig för att göra det bästa för dig själv så länge det inte hindrar andra att göra detsamma för sig själva.
Man kan inte ha Rätt till service eller prylar, det är absurt. Vi har rätt till liv, frihet, yttrandefrihet, religionsfrihet, frihet att umgås med vem vi vill...dessa är rättigheter därför att de inte kräver att andra människor betalar för dem. Men vi kan inte kräva Rätt till sjukvård eller skor, bil, bostad. Det betyder i så fall att jag anser mig ha rätt till andra människors liv och arbetstid.