Skam och aggression

Danmarks Statistik har blivit lite öppnare. För första gången nämner man människors ursprungsländer. Från Hodjas blog:

"Tidigare använde man det diffusa begreppet invandrare från icke-västliga länder - vilket ju även omfattade människor från t.ex. Vietnam, Kina, Indien, Sydamerika och Japan. Man satte alltså samman invandrare från civiliserade länder med människor från islamiska, vilket fördunklade och förvred varje försök att förstå vad som ligger bakom skillnaderna i bl.a. utbildning, sysselsättning och kriminalitet.

Brottsligheten är 46 procent högre bland män med icke-västlig bakgrund än bland hela den manliga befolkningen. Nivån är densamma för män med flyktingbakgrund och män med andra uppehållsgrunder. Män med ursprung i Libanon, som till två tredjedelar är statslösa palestinier, har den högsta brottsligheten bland de undersökta länderna. Män från Jugoslavien, Pakistan, Marocko och Turkiet har liknande höga index. Lägst brottslighet har män från USA och Kina."

Kan och vill dessa män från vissa icke-västliga länder integreras? Det är förmodligen inte ekonomisk nöd som skapar deras kriminalitet. I bloggen Respublica ställs frågan om upplevd mycken hjälp skapar stor (intern) skam, som avhjälps med (extern) aggression:

"Från polis och lärare hörs det regelbundet att pojkar och unga män med muslimsk bakgrund 'har en kortare stubin' och är 'mer aggressiva', liksom terapeuter rapporterar att det står dåligt till med självreflektionen hos just muslimer, vilket har betydelse om man ska kunna förbättra sitt eget liv. Allt tyder på att den andra generationen av muslimsk bakgrund som inte är invandrare men födda här, integreras sämre än andra dansk-födda av utländska föräldrar, och detta fenomen måste studeras ingående."

I det socialdemokratiska välfärdssamhället behöver man inte känna skuld om man ligger samhället till last, det är inte ens eget fel, det är samhällets fel. Allt är ödesbestämt. Om man lyckas i livet är det bara tur, och staten kan därför konfiskera ens överflöd för att ge till mer behövande. En rövarmoral utan samvete. En moral med många beröringspunkter till islam.

Om någon antyder att motgångar skulle bero på en själv skyller man ifrån sig. Om man gjort något fel känner man ingen skuld, däremot skam om brottet skulle upptäckas. Man vet sina rättigheter och struntar i sina skyldigheter och det slutar alltid med att man biter den hand som föder en.

Kirsten Damgaard, kulturpsykolog, skriver:

”Pojkar som uppfostras till att var utåtreagerande, självhävdande, ’berättigade’ och icke-förlåtande - vilket tillsammans ger kort stubin - har verkligt dåliga odds i integrationen, när inte heller deras skolkunskaper kan ge dem respekt. Samtidigt är pojkarna mycket materialistiska och tycker inte om att ha lite pengar. Jag har diskuterat denna farliga cocktail åtskilliga gånger med här boende palestinska mödrar, men de önskar denna socialkaraktär i sina söner. Det ser ut som att den andra sidan av myntet är kriminalitet och våld.”

Kriminalitet och våldsamt beteende bland unga män i invandrarförorterna är ett stort problem. Men den majoritet av invandrare som bara vill ha lugn och ro och därför bara låter saker och ting gå sin krokiga väg... har denna majoritet egentligen inte en stor skuld i det som händer?