Beroende

Det skrias så mycket om att vi är BEROENDE av olja. Speciellt i dessa dagar.
Vi måste göra oss av med detta beroende, säger somliga, på samma sätt som de säger till en knarkare eller alkoholist att de ska lägga av.

Det talas aldrig om oljeproducenternas BEROENDE av DOLLAR. De som säljer till oss är i första hand Kanada, Mexiko och Saudiarabien, men vi producerar mer än vi köper.
Om vi inte köper oljan eller om de bojkottar oss, vem skulle de sälja till?


När vi lämnar in bilen på verkstad eller köper en klänning eller går på krogen är det ingen som säger att vi är mer beroende av verkstaden, affären eller krogen än vad de är av oss. Om de förlorar oss som kund måste de hitta någon annan.

Den sorts "beroende" som resulterar från handelstransaktioner är ömsesidig och att kalla det beroende är rena löjan. Vi kan inte bli mer beroende av ett annat land än vad de är beroende av oss.
(Det visste Fredric Bastiat för 150 år sedan.)


Ingen förfasar sig och talar om Japans BEROENDE av importerad mat.


Vi är inte beroende av olja, -vi använder den- och oljan berikar våra liv, tar oss dit vi vill åka och bidrar till tillverkningen av hundratals produkter som vi använder dagligen. Vi är inte mer beroende av olja än av stål, aluminium, vägar eller hjulet.

Om oljan försvann i morgon skulle det inte dröja mer än några veckor förrän vi hade ett substitut, väldigt dyrt naturligtvis, men inom några månader skulle hela världen drivas av alternativ energi (också mycket dyrare än nu, naturligtvis.)

Innan vi hade petroleum använde vi valolja och kol och i takt med att oljan sinar kommer vi att ha något annat. Det relativa priset på den formen av energi kommer att sjunka med tiden.