Kalifornien driver frågan om homo-äktenskap fram och tillbaka. Tidigare beslutade man att inte godkänna sådana äktenskap, men nu har man hittat en öppet homosexuell domare, Vaughn Walker, som bestämt att det är OK för homosexuella att gifta sig igen.....
Med varandra menar jag. ...Homosexuella har alltid haft samma rätt som andra att ingå äktenskap om de gör det med någon av motsatt kön.
I vanliga fall, om en domare har ett personligt intresse i ett fall som presenteras, ursäktar de sig och låter någon annan ta över. I det här fallet var Walker speciellt utvald. Trots att Kalifornien kallas "Land of Fruits and Nuts", är majoriteten av befolkningen emot att homosexuella "kontrakt" ska kallas äktenskap. Av tradition ska det betyda ett löfte mellan en man och en kvinna.
I en intervju i går i ett radioprogram uttalade sig en man: "Nu har vi samma värde som alla andra". Och det är väl vad det egentligen handlar om. Innerst inne verkar det som många homosexuella tycker att de inte är lika bra som alla andra.
Äktenskap har historiskt varit en försäkran för barnen och också för fäder, att de försörjer sin egen avkomma. Det var i viss mån också ett skydd för kvinnor gentemot mäns plötsliga lustar. För inte så länge sedan var det en skam att föda barn utom äktenskapet och män som "gjorde någon på smällen" förväntades gifta sig med damen i fråga.
Många av dessa skäl försvann med "Pillret" och vi har blivit mer toleranta när det gäller våra speciella svagheter.
Det har ändrat anledningen till varför vi gifter oss, men inte inställningen till de speciella värden vi förknippar med äktenskapet. Fråga bara den make/maka som just upptäckt att den bättre hälften är otrogen!
Jag vet inte riktigt när staten stoppade in sin fot i äktenskapsdörren. Kanske samtidigt med inkomstskatten? Men det dröjde inte länge, förrän man gav äkta makar skattelättnad på grunder att de hade barn att försörja, vilket kom i första hand. Otrohet var, åtminstone här i USA, ett lagbrott som gav rätt till skilsmässa och också påverkade vem som fick vårdnaden om barn. Den otrogne fick inte heller gifta om sig under en viss angiven tid.
Hur är det idag?
Många par bor tillsammans utan någon kyrkas välsignelse.
Otrohet betraktas inte av samhället som någonting allvarligt.
Skilsmässa ges utan att det är "någons fel"
En otrogen kvinna kan fortfarande få underhåll
Små barn har blivit tillhyggen i ett hämnd-och maktspel
Underhåll av barn bestäms av en domare
Äktenskapet är inte längre en social institution utan mer en ceremoni.
Logiskt och praktiskt ur jämlikhetssynpunkt vore att staten ger upp sin rätt att utfärda äktenskapslicenser och inte ger några fördelar till gifta.
Man bör också försäkra att institutioner som sjukhus, skattemyndigheter och vad man nu kan tänka sig, inte begär eller dokumenterar äktenskapsstatus.
I den diskussion om homo-äktenskap som pågår, verkar det emellertid inte vara de viktiga argumenten.
Eftersom de historiska skälen för äktenskap inte berör homosexuella måste det enbart vara att man tror att ordet "äktenskap" är nyckeln till socialt accepterande.
Domare Walker har uppfunnit "rätten att gifta sig" och ytterligare försvagat den institution som en gång stod för stabilitet och harmoni i vårt samhälle.
Låt ordet äktenskap stå för vad det av tradition betyder, en man och en kvinna och hitta andra ord för kontrakt mellan människor av samma kön.
08 augusti 2010
Min fru Kalle
Upplagd av
Berit
kl.
söndag, augusti 08, 2010
Etiketter: Berit
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 Kommentarer:
Sist jag kollade så har kristna kyrkan inte patent på äktenskap. Alla kulturer med alla gudar har brukat denna sed. Även ateistiska kulturer.
Därmed är det ointressant vad kyrkan har att säga.
Till Anonym
Äktenskap - det är mellan man och kvinna. Två personer av samma kön - som delar vått och torrt - kan också behöva det stöd som ett äktenskap ger, när den ene av dem avlider. Det finns - eller fanns - registrerat partnerskap. (Är det borttaget i Sverige?). Men att t ex kräva vigsel i kyrkan - det tror jag inte på.
/Mats (Malmo)
VÅLDTÄKT PÅ SPRÅKET
Hela problemet beror på många homosexuellas mindervärdighetskomplex. De står inte ut med att vara "onormala". Vi kunde kalla det "anormala", men det skulle inte ändra på det faktum att normaliteten är deras motsats.
Genom att kalla "partnerskap" för det etablerade ordet "äktenskap" lurar de bara sig själva. Dessutom blir det våldtäkt på språket.
Ett begrepp som haft en stabil betydelse i tusentals år ändrar man inte på utan att det får följder. Hur skall kommande generationer förstå världslitteraturen, sedan orden bytt betydelse. Svenska Akademin borde ha protesterat högljutt.
Att kalla kontraktet mellan homofila för "äktenskap" gör det inte till ett "riktigt äktenskap". Detta blir vad litteraturen hädanefter måste skriva för att göra klart att det inte gäller homo-äktenskap. Då flyter mindervärdighetskomplexen upp till ytan igen. Skall det då bli förbjudet att skriva "homo-äktenskap" ? Det kan ju faktiskt vara viktigt att särskilja mellan de två formerna ibland.
Ett uttryck för tidens svaghet inför komplex och självbedrägeri.
Fridsamme Fridolf
Jag tycker att det räcker med partnerskap för homosexuella. Dom ska självklart ha samma lagliga rättigheter vid skilsmässor och dödsfall som heterosexuella men äktenskap är mellan man och kvinna. Allt går inte att liberalisera in absurdum. Vi människor behöver traditioner och normer. Samhällen där normer luckras upp blir instabila och förvandlas till minoriteternas tyranni. Svenska kyrkan har inte märkt av någon rusning av homosexuella par som har velat gifta sig. Jag tror att det i många fall bara handlar om trots och att det är en liten klick som eldar på media och politiker.
Jag anser mig vara ganska tolerant, jag bryr mig inte om vad folk gör mellan lakanen, eller med vem dom gör det så länge det handlar om vuxna människor som vet vad dom gör och ingen blir skadad eller värre.
Men ibland önskar jag att dom alla skulle krypa tillbaks till sin garderob. Åtminstone alla dom som skriker högst. Jag är så trött på att höra deras gnäll om det ena och det andra.
Skicka en kommentar
Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.