Bent Blüdnikow: Carré kontra Guillou
Det var ganska lätt att välja spionfilmen "Dam, Kung, Ess, Spion" i biografen framför agent-dramat Hamilton. Förutom recensionerna, som var mer positiva om den brittiska filmen betydde det också något att författaren till filmen "Dam, Kung, Ess, Spion" är den seriöse författaren John Le Carré, som har ett förflutet i den brittiska underrättelsetjänsten under Det Kalla Kriget.
Hamilton-figurens forfattare är svensken Jan Guillou. Ett riktigt ruttet äpple.
Från 1967 till 1972 och eventuellt ännu längre var han betald spion för Sovjetunionens säkerhetstjänst KGB. Det är dokumenterat, och det har han själv medgett.
Han arbetade från 1960-talets slut tillsammans med den ultra-radikala palestinska terroristgruppen DPFLP, som var styrd av Sovjetunionen. Guillou var på Köpenhamns flygplats år 1969 för att spionerera på det israeliska flygbolaget El Als säkerhetssystem, sannolikt för att hjälpa palestinska terrorister med en attack.
Han fortsatte med sina vänsterextremistiska hållningar i den svenska offentligheten och svinade till borgerliga debattörer. Varje gång den svenska regeringen försökte utvisa pontentiella terrorister var Guillou aktiv med artiklar för att förhindra det. Hans sympatier var alltid med terroristerna och aldrig med deras offer.
Hans självbiografi är för övrigt fylld med lögner - även om hans tid som sovjetisk spion.
Valet av John Le Carré-filmen var som sagt lätt.
18 mars 2012
Att välja mellan Carré och ett ruttet äpple
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 Kommentarer:
Blüdnikow skriver vidare:
MEN TAG IKKE FEJL. Guillou har altid været og er stadig en yderst populær person i Sverige. Det er han sammen med forfattere som Henning Mankell og Stieg Larsson, der begge kommer fra det yderste venstre og ikke blot var sympatisører, men hardcore aktivister. Så langt ude har vi dog aldrig været i Danmark. Ganske vist var mange danske forfattere venstreradikale sympatisører, men af den bløde og naive slags. Der er noget symptomatisk ved, at de venstreradikale aktivister netop i Sverige har gjort strålende karriere og er populære mediefigurer. I det »progressive« Sverige i Palmes ånd, der ivrigt solgte våben til Libyen og Syrien, havde den slags det som fisk i vandet.
Da Guillou senest var i København til bogforum i november 2011, blev han fejret som en kultskikkelse. Han blev interviewet af danske journalister uden et kritisk spørgsmål om hans landsforræderi. Jeg tænkte på ofrene for det perverse system i Sovjetunionen, hvis undertrykkelse Jan Guillou aktivt havde del i, da jeg fravalgte hans Hamilton-film. Er det tidens historieløshed – ja, en kliché, det ved jeg – der gør, at Jan Guillou kan slippe af sted med sit menneskelige og politiske forræderi både i Sverige og Danmark? »Dame, konge Es spion« var i øvrigt en strålende film, der på lavmælt måde formåede at genskabe noget af Den Kolde Krigs intense drama.
- Berlingske Tidende, 12.03.2012 (ikke online)
Föralldel. Men romanerna om Arn är enligt min mening det bästa skönlitterära som skrivits i Sverige efter Vilhelm Moberg. Jan Oskar Sverre Lucien Henri Guillou (wiki!) är säkert mer författare -- fantisator -- än politiker. Vad bryr jag mig om Aftonbladets (andra) krönikörer…
- (Bra notis! Mina ex av böckerna verkar borta nu. Måste fixas.)
Det är möjligt att Guillou skriver bra skönlitteratur, jag har inte läst honom. Att ha konstnärlig gestaltningsförmåga är ingen garanti för vett och sans. Han är inte den ende författaren i Sverige som är politisk idiot och inspiratör för AFA:s stenkastande våldspsykopater.
Ända sedan Gijå gick med i Palestinarörelsen på 1960-talet har han varit riddaren som kämpar för arabernas goda rykte. Det märks att hans böcker och filmer har haft effekt, för frågar du vem som helst: Vad vet du om araberna på medeltiden? så nog sjutton får du svaret att de var ädla och kultiverade till skillnad mot oss här i Norden.
Jag har inte läst någonting av Guillou och tänker nog inte göra det heller. Rent stilistiskt har jag väldigt svårt för honom. Jag har ju hört många utdrag i bilradion när han högläser ur sina böcker och för mig känns det bara som floskler. Ursäkta mig, Steve. Men jag kan naturligtvis ha fel.
Nästan alla andra författare går däremot bra, Eyvind Johnsson, Arthur Lundquist, Wilhelm Moberg etc., etc. Men jag betraktar inte Guillou som en verklig författare.
Sedan när det gäller hans landsförräderi. Han medgav att han på uppdrag skrivit endast två artiklar på beställning från Sovjet (och vill att vi skall tro honom) för vilka han fick "endast" 1000 kr styck. Vid denna tid betalade jag 68 kr./mån för min studentlägenhet, så detta var ingen liten summa. Dessutom fick han sannolikt mycket, mycket mera. Och skrev sannolikt många fler beställningsartiklar. Han går inte att lita på i något sammanhang. Till och med hans mamma anser att han är en mytoman - "han har så livlig fantasi". Sedan uppgav han att han träffade en KGB-agent i hemlighet en gång i månaden under 5 år (= 60 möten) under vilka de "bara pratade politik" så där i största allmänhet. Och så vill han att vi skall tro honom. De uppgifter han lämnade behöver naturligtvis inte vara militära. Inför en Sovjetisk invasion var de naturligtvis väldigt intresserade av personuppgifter: vilka var ståndaktiga och vilka kunde man utnyttja. Däri ligger säkert en stor del av Jan Guillous insatser. Att kartlägga hela den svenska intelligentian för Sovjet.
/SB
’I ”The Closing of the Muslim Mind” (2010) visar Robert Reilly roten till nuvarande kris: kampen i den muslimska världen, för nästan tusen år sedan. I en intensiv kamp om förnuftets roll vann irrationaliteten. Den deformerade teologi som blev följden, framkallade den andliga patologin i islamismen, och en djupt dysfunktionell kultur.'
- ’Boken förklarar varför freden är så undflyende i Mellersta Östern; varför arabvärlden är nästan i botten av varje mått på utveckling; varför den vetenskapliga forskningen är nästan död i den islamiska världen; varför Spanien översätter fler böcker på ett år än hela arabvärlden gjort på de senaste tusen åren…'
- Men t.ex. kurden, sultan Saladin (1138-1193) var ingen primitivo!
Steve, det var inte bara islam som begick intellektuellt självmord. Fenomenet ses hos sådana förstockade kommunister som Jan Guillou och Jan Myrdal. Eller hos Hoola Bandoolas Mikael Wiehe. Det värsta är att många ungdomar ser upp till dem. Men att bli äldre innebär inte någon visdom om man inte är beredd att ompröva sina idéer. Idéer som var galna från början.
'Stängningen av det muslimska sinnet' innebar att de antar att alla händelser orsakas direkt av Gud och att det inte finns några naturliga eller sekundära orsaker. Idén om 'orsak och verkan' som är central i västerländsk vetenskap finns därför inte i den muslimska sinnet. De ser inte en inre logik i det som sker. Allt är osäkert, okänt och obegripligt.
Man kan se det beteendet i hur pressen arbetar, i muslimska länder är nyheter fyllda med konspirationsteorier och fantastiska framställningar av naturliga händelser.
http://www.catholic.org/ae/books/review.php?id=42386
Skicka en kommentar
Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.