Om amerikanen verkligen vill ha förändring...

...varför röstar han då inte för det?

Hela tiden hör vi : "Politik är så ruttet, fyllt av påtryckarnas egenintresse, bestämt genom enkäter och fokusgrupper. Vad vi behöver är någon som kan stå upp och ärligt säga som det är och vad han står för."

Ibland dyker det upp någon. Ross Perot var en sådan och nu är det Ron Paul. De skapar en massa oro i de etablerade leden och det slutar med att någon vakuum-packad strömlinjeformad pratmakare utses. Jag tror inte att väljare i allmänhet vill ha förändring. De vill bara ha lite "förströelse" för en tid innan de går in i valbåset och röstar för status quo.

För att lära mig hur amerikanska val verkligen går till, är jag ganska aktiv och inblandad detta år. På alla nivåer, från de minsta valkretsarna till det högsta etablissemanget inom the Republican Party, är man livrädd för Ron Paul. Man nedgraderar hans anhängare genom att kalla dem Paulbots, (kommer väl från robots, antar jag.)

Varje valdistrikt får sig tilldelat ett visst antal delegater, procentuellt beroende på hur många som röstade på Republican kandidaten i förra presidentvalet och de utses vid ett speciellt "precinct-möte". Dessa delegater går sedan till uttagning först i County, sedan State för att slutligen vid Republican Convention utse den slutlige representanten.

Varje County har sin egen Republican Party-förening som mest består av gamla gubbar som går och drar på syrgasbehållare. Dessa gubbar, som inte har så lång tid kvar att de behöver oroa sig för framtiden, sätter samman en nomineringslista med delegater de tror kommer att rösta på Romney, Gingrich, Santorum - de tre som inte avviker från det gamla vedertagna. Allt rullar på i gamla hjulspår och de feta katterna behåller sitt imperium.

Om man tittar på stödet för Ron Paul hittar man unga människor som är relativt nya inom den politiska processen tillsammans med äldre väljare som är trötta på samma gamla politiska smörja de har matats med under alltför många år.
Men ingen av dessa grupper genererar det antal som behövs för att vinna val och stödet för Paul håller sig mellan 12 och 14%. Ron Paul har inte delegaterna. Santorum är de konservativas favorit. Romney har pengar och etableringsstöd. Santorum är på andra plats. Ron Paul kommer inte att vinna så varför har han inte gett upp?

Gary North förklarar det så här:
Den man som blir president i januari 2013 kommer att sitta på tronen när det blir en förskjutning vad gäller återbetalning av den amerikanska statsskulden från utländska lånegivare till Federal Reserve. FED kommer att fortsätta att åstadkomma inflation för att hålla nere räntorna. Utan detta kommer det kommersiella banksystemet att vara i fara.
Ökningen av den federala skulden verkar vara konstant $ 1.2 trillioner per år. Denna process kommer att lägga ytterligare $ 5 trillioner till skulden i november 2016. Tillväxten i ekonomin är under 2%. Tillväxten av skulden är ca 8%. Vi kan se vart detta är på väg.

Ron Paul förstår det. Republikanska väljare gör det inte. Det är därför Ron Paul fortfarande hänger med. Han bygger sin e-postlista. Denna lista kommer att hjälpa honom att förbereda de republikanska väljare, som är emot det nuvarande etablissemanget, inför den nya ekonomin 2016-2020.

Om Romney vinner nomineringen men förlorar valet kommer kampen om kontrollen av Republican Party att stå mellan sådana som stöttar Santorum och de människor som stödjer Ron Paul.
Pauls kritiker har rätt i att hans anhängare är mycket bättre organiserade än de var 2008. Det tar två presidentvals-cykler för att träna en kärntrupp. Pauls stomme kommer att vara klar år 2016.
Han kommer inte att ställa upp då men jag kan tänka mig en som kommer att ha tillgång till denna e-postlista, som kan användas om 4 år och namnen och adresserna kommer inte att gå till Republican National Committee.

Om Paul-väljarna få vägledning, under 2013-2015, kommer de att vara redo. Om de tränar valdistrikts-organisation inför 2014, kommer det att bli ett stort genombrott.
(Vi försökte få en fot i dörröppningen i år men blev överkörda av rävarna som varit med länge, exempel här.)

Den politiska kampen om Amerika försiggår inte i Washington utan i valdistrikten och Counties. De federala generösa bidragen kommer att upphöra ganska snart. Underlåtenhet att betala är inte långt borta och det kommer att åstadkomma en massiva politisk förändring.

Vad kommer att hända när matkuponger tar slut?