I går var det den första dagen detta år som amerikanen arbetade åt sig själv. Från första januari till nu, har varenda cent gått till Onkel Sam, så att han kan finansiera skulden och "investera'" i solpaneler, vindgeneratorer, vägtunnlar för sköldpaddor och studier av hur alkoholkonsumtion påverkar kinesiska prostituerade.
Genomsnittsamerikanen betalar 29.2% i federal och stats-skatt vilket tar all inkomst från de första 111 dagarna. Jämför det med år 1900 när skatten var 5% och skattefridagen kom den 22 januari.
Ser vi framåt ett år (1 januari 2013) kommer skattebördan att öka med 494 miljarder på grund av att vissa skatteavdrag försvinner och ytterligare skatter tillkommer. Varje hushåll måste betala 3,800 dollar mer.
Obama har gått i bräschen för den sk. "Buffet Rule"och hävdat att rika personer borde betala 30% eller mer i skatt . Hans inkomst-och-skatteuppgifter offentliggjordes och det visar sig att efter avdrag och justeringar tjänade han och frugan 789,674 dollar och av det betalade de 20,5 % i skatt.
Obamas sekreterare, Anita Breckenridge, tjänar $ 95.000 per år. Obama säger att Breckenridge "betalar en något högre procentsats på sin betydligt lägre inkomster, vilket är anledningen till att vi måste reformera vår skattelag och be de rikaste betala sin beskärda del. "
Kära Obama , vad är det som hindrar dig från att omedelbart ändra på det? Skriv ut en check!
19 april 2012
Skattefri-Dagen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 Kommentarer:
Såvitt jag kan begripa befinner sig svenskens skattefridag någonstans i trakterna av 15:e oktober.
Christer H
Den 10 juli nu (enl. internationell källa). Eller 20 juli (Skattebetalarnas Förening). Den kom 10 augusti så sent som 2005. Hur räknar man detta? Vellinge eller Arvidsjaur? Högavlönad eller fattig? Eller någon sorts medeltal?
http://sv.wikipedia.org/wiki/Skattefridagen
Rika borde betala 60% i skatt.
Varför 60? Vore det inte bättre med 100%?
Anonym
Jag antar att menar att det inte är mer än 'rättvist' att de som har mera skall ge till dem som har mindre. Varför är detta i så fall 'rättvist'? Som du vet finns det olika slags människor. En del är energiska och arbetsamma och en del är lata. De som är energiska tenderar att få mera gjort och som konsekvens av detta skrapa ihop mera pengar. Vad ligger det då för rättvisa i att de som med sitt arbete skapat sig en förmögenhet skall tvingas ge bort en del av detta till de som inte varit arbetsamma? Här finns det olika argument. En del menar att det inte handlar om lika grad av arbetsamhet (det finns inga 'lata') utan om olika slumpmässiga omständigheter. Att t.ex. Steve Jobs ('drop-out' från college) dag och natt ihärdigt slet med att utveckla den första Macintosh-datorn i sitt garage och därefter Next-datorn, Pixar, iMac, iPod, iPhone och iPad och genom detta under ett fåtal år skapade världens mest framgångsrika företag, handlar inte om begåvning och energi utan om lyckliga omständigheter - som tydligen andra människor inte råkade ut för. Bevisa i så fall detta för mig!
Jag har ingenting emot att rika människor ger till och med ganska mycket av sitt överflöd (de behöver inte allt detta), men då av egen fri vilja. Alla människor blir lyckliga av att känna 'givandets glädje'. Men kalla inte detta för 'rättvisa' och att det är deras skyldighet i juridisk mening att ge bort en del av sin rikedom.
Alla stora förmögenheter har börjat med en enskild fattig människas strävan efter välstånd, varvid hon använt sin begåvning och energi. Det kan alla göra.
/SB
Ja, ordet "rättvist" används till leda. Nu förhåller det sig nämligen så att under förra året (2010) var det 41% av hushållen som inte betalade någon skatt alls, men till ett stort antal av dem skickade regeringen ""återbetalning". Jag har svårt att förstå att man ska "få tillbaka på skatten" när man inte betalat någonting. Här är några rättvisa siffror att ta i beaktande:
143 miljoner människor deklarerade, 58 miljoner betalade inte någonting.
De personer som tjänade mer än 50,000 dollar per år betalade 93.3% av alla skatter.
Och hur många av dessa 58 miljoner som inte betalade någon skatt sysslade istället med kriminell verksamhet, knarklangning prostitution, stölder, våld?
Det kanske bör påpekas att lättja och kriminalitet hör ihop, eller mera precist att lättjan är grundorsaken till kriminalitet. Praktiskt taget alla kriminella har börjat som lata slynglar som inte vill hjälpa till att dra sitt strå till stacken, inte hjälpa föräldrarna, inte bidra till gruppen. Istället är de sådana att de gärna skolkar, sover hela morgonen, tycker att det är helt i sin ordning att andra ställer upp och servar dem. Senare slår de sig ihop i gäng och tvingar andra skolkamrater att 'böta', dvs. lämna ifrån sig sina mobiltelefoner och utföra tjänster åt de lata (i det politiskt korrekta 'nyspråket' kallas detta för att skapa 'rättvisa' mellan de som har mycket och de 'som inget har'). Men lättjan skapar också tristess - det är då de börjar göra lite småinbrott och annat fuffens. Tristessen ersätts av lite spänning. Och så går det vidare mot mer och mer spänning. Där har vi förklaringen till ungdomskriminalitet. Alla människor mår bra av att lära sig arbeta, stiga upp tidigt, kämpa disciplinerat. Visst kan det vara jobbigt men vilopauserna upplevs som desto skönare.
Vid några tillfällen det senaste halvåret har jag tittat på ett TV-program om ungdomar som under en kort tid placeras ut i andra mycket 'strängare' hem eftersom de hemma bär sig oförskämt åt mot sina föräldrar och gör dessas liv till ett helvete. I det nya hemmet bär de sig till en början åt på samma sätt - föraktfulla för 'alla löjliga regler' och hånfulla mot sina kortvariga fosterföräldrar. De är lata, uppträder provocerande och självsvåldigt, sover hela förmiddagen, vill sitta uppe hela natten och spela dataspel och gärna peta i 'den äckliga maten' men kräver ändå att bli servade. Vadå, alltså! Det slår aldrig fel. Med stränghet lyckas dock den nya fosterfamiljen sätta ner foten och tvinga dem att deltaga i arbete och efter att ha gjort detta ett tag finner de att det faktiskt är underbart att hjälpa till. Men den kristna arbetsmoralen, disciplin, göra rätt för sig, bidra, hjälpa andra är på väg att vittra sönder och ersättas av ett beteende, som gör att politikerna kan väljas om på alla sina löften om 'rättvisa'.
Lättjan och kättjan, ja. Två av dödssynderna - jag undrar hur Obama ser på detta.
/SB
Fallet Clarence Thomas belyser det jag ovan skrivit ganska bra. Han är en av de första svarta i USA:s Högsta domstol och berättar i boken "His Grandfather's son" sin levnadshistoria. Han och hans bror lämnades i 6-årsåldern över av den unga modern till morfadern eftersom hon saknade möjligheter att försörja dem då de tidigt övergivits av fadern (det fanns också en syster). Morfader, med hustru, bodde i den fattiga Södern i ett nedgånget hus en bit från staden utan några som helst moderna bekvämligheter. Morfadern, som var son till en slav, själv i det närmaste analfabet och utan yrkesutbildning, hade emellertid en hög moral. Det första denne sade när de kom var: "i detta hus gäller våra regler och här gäller det att arbeta." Han inpräntade ständigt i dem att "i detta landet kan vem som helst komma hur långt som helst. Allt beror på honom själv." Upp tidigt, sent i säng, att disciplinerat sköta sina läxor och sitt arbete. På sommarloven lät han dem inte "hang around" med de andra svarta ungdomarna, som han menade ägnade sig åt för mycket fuffens och utgjorde en farlig miljö. Istället ägnade de hela sommarlovet till att bygga under morfaderns ledning. De slet.
Efter att ha genomgått sina skolor började Clarence på en prästutbildning men hoppade av i samband med Black Power-rörelsens uppsving. Morfadern var inte imponerad och sade ungefär så här: "där är dörren - det är en svängdörr. Man kan gå in och man kan gå ut. Vi hade ett avtal. Jag lovade att föda och uppfostra dig och du lovade fullfölja dina studier och ta en examen från universitetet. Jag har hållit min del av avtalet men du har brutit ditt löfte. Jag vill att du genast lämnar detta hus och klarar dig på egen hand." Och det fick han göra, med svansen mellan benen och med omedelbar verkan. Han återupptog senare sina studier och blev istället jurist, försonades med sin morfar, fick anställning hos George Bush d. ä. och blev senare invald i Högsta Domstolen. I boken beskriver han sin oerhörda sorg när morfader dött och sin tacksamhet gentemot honom. Människan har alla möjligheter inom sig, men det gäller att förvalta sitt pund.
/SB
Skicka en kommentar
Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.