Det är ett känt faktum att ett samhälles moral som helhet är omvänt proportionell mot dess storlek, eftersom ju fler individer som samlas, desto mer utplånas individualiteten och därmed moralen. Utan frihet kan det inte finnas någon moral.
En nutidsmänniska som mer eller mindre motsvarar det moraliska kollektividealet, har gjort en rövarkula av sitt hjärta.
Ovanstående är citerat ur C.G. Jungs bok "Jeg'et og Det Ubevidste", 1965, sid 46, en dansk översättning av tyska "Beziehungen zwischen dem Ich und dem Unbewussten", 1933.
Jung betonar vikten av individuella rättigheter i relation till staten. En åsikt som är central för vår tids libertarianer.
Han levde i neutrala Schweiz, och naturligtvis gillade han varken Nazistaten eller Sovjetstaten.
Jung såg hur man betraktade staten som en slags levande personlighet från vilken allt förväntas, och att denna personlighet bara är kamouflage för de individer som vet hur man manipulerar den.
Staten slukar människornas religiösa krafter, vilket gör den till en religion där slaveri är en form av tillbedjan. Ju mer staten dyrkas, desto mer undertrycks frihet och moral, vilket i slutändan kan ge den enskilde extrema känslor av att vara marginaliserad.
Och mot dessa negativa känslor är hans psykologi botemedlet, ansåg han. Om det också botar vänstervridna statsdyrkare vet jag inte, men intressant läsning är det. Faktum är att till skillnad från Freud är Jung fortfarande användbar. Hans psykologiska teorier ligger till grund för de tester som används vid anställningsintervjuer och liknande.
09 juni 2012
En libertariansk psykologi?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 Kommentarer:
Det farligaste ordet i vårt språk är nog ordet "Vi".
Det används ofta när en politiker vill lassa över en börda eller en skyldighet på alla andras axlar, utan att vara alltför rättfram om det.
"Vi" maskerar ansvar genom att lägga ansvaret på något oklart kollektiv som "samhälle" eller "landet", hellre än direkt på enskilda individer.
Det är lättare att säga att "VI har ansvar för..." hellre än att säga att Anna, Pelle och Stina har ansvar.
"Vi" är avväpnande. Det gör att insatserna som krävs verkar mindre, så det blir lättare att dupera folk.
Ett av Jungs stora tillskott till förståelsen av det mänskliga psyket är läran om arketyperna. Exempel är Animus (den manliga aspekten av psyket) och Anima (den kvinnliga aspekten av psyket). Individuationen, d.v.s. individens mognadsprocess, förutsätter båda. Annorlunda uttryckt: Flickans mognadsprocess förutsätter att hon kan ta till sig mer och mer av den manliga aspekten. Pojkens mognadsprocess förutsätter att han kan ta till sig mer och mer av den kvinnliga aspekten.
Skicka en kommentar
Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.