19 oktober 2012

Romney kan vara rolig också

Detta är från Al Smith-middagen i går.



Om han förlorar valet kan han ju alltid bli "stå-upp-komiker"

4 Kommentarer:

Knute sa...

Här kan man läsa en avskrift av vad Romney sa under middagen:

http://synopsis-olsen.blogspot.se/2012/10/romney-som-komiker.html

http://blogs.suntimes.com/politics/2012/10/transcript_mitt_romney_at_the_alfred_w_smith_dinner.html

Anonym sa...

Knute
Jag tycker att Romney var ganska humoristisk och att han vann den matchen också mot Obama. Det är nog viktigt att kunna skratta åt sig själv trots att man tar sin uppgift på allvar.
Jag har ingen stor erfarenhet av mormoner och vet inte om de är särskilt allvarsamma eller lika skenheliga som en del präster eller våra PK-politiker och våra PK-journalister. Den enda levande mormon som jag träffat var min chef ett helt år när jag var 16-17 år. Och han var en riktig humorist, skratt och historier hela dagarna. Så jag vet inte om den där tråkmåns- eller allvarhetsstämpeln gäller för mormoner. Och det är kanske tid för Romney att försöka tvätta bort den.
/SB

Berit sa...

Vad jag beundra hos mormoner är att de tar vara på "sina egna". De lever verkligen upp till den sanna meningen av att vara kristen( enligt min mening)
Varje mormon som kan försörja sig själv ger 10 procent tillbaka till kyrkan och pengarna används sedan (bl.a) för att ge mat, kläder och tak över huvudet för medlemmar som har det kärvt.
Många gånger är mormonerna också de första på plats för att hjälpa med praktiska, nödvändiga förnödenheter i samband med naturkatastrofer som tex tsunamien i Thailand.

Anonym sa...

Berit
Jag hade faktiskt ett samtal med en annan mormon en gång. Jag var på väg till en kongress i Salt Lake City och min granne på planet sade sig vara mormon. Jag fick då en liten inblick i hur de tänker. Vi kom in på samtal om döden, vilket intresserat mig under lång tid - speciellt de upplevelser folk har som kommit nära döden. Han berättade då att mormonerna tror att man omedelbart efter döden återuppstår i andlig skepnad och lever vidare. Men det är ju precis det som dessa människor med NDU berättar - tusentals liknande berättelser. När man börjar fråga människor i sin omgivning så 'ploppar' dessa självupplevda berättelser upp - hundratals. Jämför detta med katolikernas förvrängning om döden: Att själen ligger och sover tills man uppväcks på den yttersta dagen för att få sin 'dom' av Gud. Såvida man inte uppväcks tidigare med hjälp av en katolsk mässa - som man tidigare kunde betala pengar för att få läst för sig. (Katolikerna har säkert gjort mycket gott också). Men det kan ju inte finnas en yttersta dag eftersom livet enligt den kristna synen är evigt. Så detta är en förvanskning.
Såsom jag uppfattar saken så är det så istället så här: När man dör, så dör man på sitt livs 'yttersta dag'. Man återuppstår då omedelbart i andlig skepnad och får bland annat se sitt liv passera revy - och 'dömer' sig själv. Vad man har gjort bra eller dåligt blir då glasklart för en själv. Gud dömer inte - men man dömer sig själv och denna revy är oftast mycket plågsam att uppleva - som de berättar. Detta stämmer också överens med vad som berättas av synska människor, t.ex. i programmen "Det okända", "Barn med ett sjätte sinne" etc., etc. Och ingenting av detta motsäges av medicinsk forskning om hjärnans funktion.
Således: Kanske vi med en mormon vid rodret äntligen kan få lite realism angående dessa frågor. Det skulle nog stärka moralen. Och det måste ju finnas en förklaring till att mormonerna uppträder med sådan mänsklig resning i dina ögon, Berit. Det kanske skulle vara nyttigt för människor att veta att det onda man gör mot andra människor inte kan tvättas bort utan på den andra sidan kommer upp som ett mycket plågsamt minne, där man också får uppleva det onda man gjort såsom det upplevdes av offret. Det är nämligen vad de berättar.
/SB

Skicka en kommentar

Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.