Uncle Sam's plantage

     
Medan jag lagar middag brukar jag lyssna på de lokala TV-nyheterna. En förskräcklig händelse dominerade hela sändningen för några dagar sedan. En 28-årig fembarnsmamma innebrändes tillsammans med fyra av sina döttrar. Den äldsta dottern, 11 år, lyckades ta sig ut ur byggnaden.
Alla fem flickorna var halvsystrar, rapporterades det. Bara genom att lyssna till hur de anhöriga talade var det enkelt att höra att det var en svart familj. Ingen enda pappa till flickorna fanns med bland de sörjande.

Majoriteten av svarta barn, 72%, lever med en ensamstående mamma.

Under flera generationer har de svarta i USA generellt sett misslyckats med att uppnå den "Amerikanska Drömmen" därför att den svarta kulturen inte hyllar hårt arbete, utbildning och företagaranda. Dessa hörnstenar för framgång har vittrat bort sedan 60-talet.

Men vad tror ni händer om man börjar prata om att den svarta innerstads-kulturen är emot utbildning? Att svarta pojkar och flickor hånas om de försöker vara duktiga i skolan. Att lära sig saker och ting är bara för "whities".
Vad händer om man börjar tala om statistiken som visar att svarta unga män begår procentuellt många fler våldsbrott än vita unga män?
Man blir ofelbart stämplad som rasist, men dessa skillnader beror inte på ras utan på kultur.
Kulturmönster och attityder kan ändras men då måste man vara beredd på att inte betraktas som offer för orättvisa omständigheter längre och det är där skon klämmer.

Inbördeskriget och slaveri upphörde 1865. Det är 148 år sedan.

Democrat Party =Vänstern har målmedvetet arbetat på att göra den svarta befolkningen beroende av Partiet och Staten.
Democrats förstår att nyckeln till deras framgång är att hålla svarta beroende och rädda.
Star Parker kallar detta beroende för Uncle Sam's plantage, vilket är namnet på hennes bok.

På 60-talet skapades en mängd välmenta statliga program, alla ämnade att lyfta landets fattiga ur fattigdomen.
En välvillig Uncle Sam välkomnade mestadels fattiga svarta amerikaner att "flytta in på statens plantage." De som accepterade inbjudan ändrade attityd från "Hur tar jag hand om mig själv?" till "Vad behöver jag göra för att stanna på plantagen?"
Istället för att lösa ekonomiska problem, skapade regeringen välfärds-socialism med enorma moraliska och andliga problem. Den typ av problem som är oundvikliga när individer avsäger sig ansvar för sina liv och lämnar över det till andra.
Den amerikanska socialismen har fördärvat våra innerstäder, skapat bedrövliga skolor och splittrat svarta familjer.

Democrats baktanke har varit att göra en röstmajoritet av minoriteter (inte bara svarta), samtidigt som de får sympati för sin till synes värdiga och ädla sak - även bland den politiska oppositionen. Först har de sett till att den svarta befolkningen känt sig orättvist behandlad - att de inte är kapabla att klara sig på egen hand och att alla vita står i skuld till dem. På så sätt har det varit enkelt att rekrytera dem till det parti som lovar att vara "snäll" och kompensera för alla tidigare orättvisor genom att erbjuda pengar och speciella förmåner.
Hela Vänsterns bluff är egentligen ganska smart ur ett psykologiskt perspektiv. Den erbjuder den typiskt vänsterorienterade nickedockan - den som bara kan återge slagord och tanklöst fattar beslut på grundval av ras, kön och rätt ideologi - en känsla av moralisk överlägsenhet, när han "står upp" för de förtryckta, medan han försäkrar sig om att de förtryckta förblir evigt förtryckta och tacksamma för smulorna som Vänsterns strör i deras väg.

Kulturen av att vara offer, har hämmat många svarta när det gäller självförtroende, livsstil och yrkesval och den politiska vänstern är mycket vaksam när någon från en av deras utsedda grupper vågar bryta sig ur mönstret.

Läs också om De'Marquis Elkins om ni inte gjort det tidigare.