08 juni 2013

Gör inte något

       

Skolor gillar att prata om hur man tar bestämt avstånd från mobbning. De gör stor sak av att barnen ska bära rosa kläder under Internationella Dagen mot Mobbning. De hänger upp färgglada affischer och ägnar lektionstid åt att diskutera mobbning. De låter även studenter underteckna löften som säger att de kommer att stå upp för de mobbade.

Men vad händer när ett barn tar löftet på allvar?

Trettonåriga Brian MacLean bestraffades, tillbringade dagen på rektorns kontor, fick sitt skåp genomsökt av polisen och förhördes,  därför att han stoppade ett slagsmål när den ena av slagskämparna drog kniv.
Två grabbar slogs (vilket inte är ovanligt) men när den ene drog kniv lade sig Brian i det hela, tacklade kniv-killen som föll omkull och tappade kniven. Förutom en bula i huvudet var det inga andra skador, inget blod, inga sår och ingen ambulans var nödvändig.
Brian, som stoppade det hela, straffades därför att skolans ledning säger att man inte tolererar hjältar.

Detta hände i Kanada men kunde lika gärna ha varit här i USA.

I moderna västerländska kulturer går allt ut på "känsla".  TV kör mikrofoner i ansiktet på folk när de just mist hela sitt hus under en tornado, eller varit med om något annat fruktansvärt och frågar:
"Hur känner du dig nu?" Duh! 
Helst vill man att folk ska snyfta och gråta lite, det gör sig bra.

Man ska ha medkänsla med de stackars kriminella. Om mördaren och våldsverkaren säger att han ångrar sig, ska man ha överseende med vad han gjort och om man är skeptisk till mångfald är man en suspekt figur.  
"Känna för," ska man; men - "Gör inte något!" När något händer blir man alltid tillsagda att inte agerar.
" Du kan bli skadad. Du kan skada någon annan. Du kan bli stämd. Det kan vara ett kulturellt missförstånd. Du kanske ses som en högdragen vit imperialist, eller en sexist eller en rasist. Oavsett vad du gör, måste du vara säker på att dina känslor är i samstämmighet med allt som är ljust och bra, vad gäller mångfald och politisk korrekthet, men för Gaias skull, -  gör inte något - bara stå där."

Det fortgår därför att människor inte längre är ansvariga för sina handlingar. Det händer därför att de blir beroende av att Staten ska fatta alla beslut för deras räkning. Det är personligt ansvar och sociala sedvänjor som håller ihop ett samhälle.

Ett överbelastat rättsväsende återför de kriminella till gatan samtidigt som Staten tvingar laglydiga vuxna tillbaka till barnkammaren.

3 Kommentarer:

Anonym sa...

Det var rätt bra formulerat.

Hjalbert sa...

Rätt bra? Storartat snarare!

Ann-Marie sa...

Så sjuk har världen blivit. 20-30 år sedan hade grabben varit en hjälte!

Skicka en kommentar

Vi uppskattar dina kommentarer men kan bara publicera dem om du skriver namn eller signatur! Det går annars inte att veta vilken Anonym man diskuterar med.