Attenborough

Ingen har som David Attenborough försökt rädda jordens hotade arter. Under årtionden har han i TV-program från BBC dykt upp på alla kontinenter, kramat gorillor i Afrika, orangutanger i Indonesien och grodor i Sydamerika. Man kan ha sina tvivel om dem som slår mynt av klimatångesten, eller än värre så kallade miljöpartister, men David Attenborough verkar helt ärlig och vetenskaplig där han dyker upp på Sydpolen eller Nordpolen för att i nästa ögonblick befinna sig i ett tropiskt hav där han begråter korallrevens död.

Bilder från månfärderna visar hur jorden ter sig på avstånd. Sen dess har det var mycket snack om globalisering. Det kan förstås användas på alla möjliga vis. Som utpressning stänger Obama de amerikanska nationalparkerna för att få igenom sin dyra sjukvårdsreform, det vill säga han vill låna fler pengar och trycka fler dollar. Precis som svenska miljöpartister skiter han i människor och miljö för att få igenom sin muhammedanska och marxistiska agenda. Det låter nog som en konspirationsteori, men var det inte vad man sa om dem som ifrågasatte Hitler? Eller Stalin, Mao etc?

Den nya vänstern som introducerades av övervintrande kommunister på 1960-talet har varit otroligt framgångsrika. Under den långa freden efter andra världskriget fanns naturligtvis råd att försöka rädda hotade djurarter, men det var bara en täckmantel. Till exempel startade det svenska Miljöpartiet som Hälsokosthandlarnas förbund, men till sin förskräckelse insåg dessa snart att de blivit kapade av Palestinagrupperna under ledning av den före detta folkpartisten Per Gahrton. Det handlade inte alls om miljö utan om ett hat mot den västerländska civilisationen, samma som Obama visar.

David Attenborough med en räddad utrotningshotad art. Men hur ska svenskarna bli räddade?

   

Hur ska det gå till att rädda oss från miljöpartisternas idéer om att det ekologiska receptet för att råda bot på jordens överbefolkning är att svenskarna bör ersättas av analfabetiska kamelskötare? När det behövs en hel del IQ för att sköta en kassa-apparat, till exempel? De mest virriga ideer trängs i det där partiet, och ändå är det så populärt bland ungdomar.

Jag håller med om att Sverige är överbefolkat. Vårt karga land behöver inte fler invånare, vi kan ju inte ens försörja oss själva med mat. Påstådda arabiska eller afrikanska raketforskare och hjärnkirurger kan inte hjälpa oss med det. Inte heller miljöpartististiska ungdomar som bor hemma hos mamma och pappa och skyller på samhället. Det finns ingen stake i dessa typer, de kan skylla på vad de vill.

Dra på trissor hur förförda de blivit av islampropagandan! Gör de ingenting annat än ser på TV nuförtiden? Ta till exempel TV-serien "Bron" som är en frukt av ett dansk-svenskt samarbete. Maken till försåtlig indoktrinering har jag sällan varit med om. Till och med ljussättningen är grådyster, för att inte tala om handlingen där man utsett några Greenpeace-typer till skurkar. Naturligtvis tjugo år för sent, numera handlar det om al-Qaida och muhammedansk terrorism, men det vågar de inte ta i med tång. Tur att manusförfattarna inte kom dragande med Breivik, det hade blivit för kusligt, nästan som en spådom om ett framtida inbördeskrig. Men varför så grått? Optimismen i våra tidigare så glada nordiska länder verkar ha försvunnit. Tänk om man hade kunnat göra en lika skickligt ihopkommen TV-serie med lite glöd!